TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Olof Palme talade, då det borgerliga drevet gick som värst mot honom ( och en och annan feg socialdemokrat hukade i buskarna) om ”hatets och viljans kolportörer.”
Det är samma slags människor vi nu ser träda fram ur skogsdungen för att sätta käppar i hjulet för Mona Sahlin.
Problemet är att det är f d socialdemokrater och en och annan av det nuvarande gardet som deltar i knivkastningen.

 

Jag var med, som riksdagsledamot, och ersättare i partistyrelsen, då drevet gick mot Mona förra gången, då hon var den givna kandidaten att efterträda Ingvar Carlsson. Mona hade blivit partiledare den gången, den tramsiga Tableroneaffären till trots, om inte några socialdemokrater i mer eller mindre ledande ställning hade hakat på Expressens ”Mosa-Mona-kampanj”.

 

Precis lagom till det olyckliga utspelet om att vänsterpartiet inte var välkomna i någon ”grön-röd” regering publiceras ett par böcker om Mona Sahlin, varav Per Nuders och i synnerhet Lotta Grönings ”Sanning eller Konka – Mona Sahlins politiska Liv” måste ses som något av hämndaktioner. Även om jag i regel aldrig undviker att läsa också om obehagligheter som drabbar mig själv eller någon annan person i partiet, så tänker jag inte köpa och läsa Lotta Grönings pamflett. Detta av det enkla skälet att den är hundraprocentigt förutsägbar och innehållsmässigt väl intäckt redan med de citat som yppats ur densamma.

 

Lotta Gröning är nu ytterligare en person som gett hatet och illviljan ett ansikte. För att inga missförstånd ska behöva uppstå så tyckte jag om mycket av det Lotta Gröning skrev som ledarskribent i Norrländska Socialdemokraten. Det var en klar och tydlig vänsterlinje. Sedan hon blivit debattredaktör i Aftonbladet har emellertid Gröning helt spårat ur när det gäller politiskt omdöme. En vidsynt samlingsrubrik för hennes ”krönikor” på Aftonbladets debattsida kan vara ”Lotta Grönings samlade floskler.”
Även om jag inte är överförtjust i socialdemokratins värvningskampanj av supportrar, så vittnar följande mening i Grönings hatbok om att hon definitivt inte är ute i något seriöst och balanserat syfte. ”Det är i praktiken (supporterkampanjen – min anm.) dömt att misslyckas i 2000-talets kunskapssamhälle där människorna tänker själva, vill påverka sin egen vardag och inte sitta och applådera en partiledares beslut.”
Vad har kampanjen med detta att göra? Vad jag kan förstå inte det minsta. Även om en politikers främsta dygd är att kunna avlyssna och känna stämningar i väljare- och medlemskår – något som kanske är Monas främsta gren – så är en partiledares absoluta skyldighet också att driva opinion. Rent löjeväckande blir det sedan när Gröning i ett krampaktigt försök att koppla Monas folklighet till någon av svenska folket uppburen kändis jämför henne med Lill Babs. Lill-Babs styrka är att hon utan att kunna sjunga, tack vare sin charm gått hem hos svenska folket. I övrigt är hon ”supertunn” som föredöme.
När Lotta Gröning m fl försöker framställa Mona Sahlin som politiskt ”tunn” – att ideologin, partiets historia, utrikespolitiken och ekonomin tillhör hennes svagheter, så är de fullständigt ute och reser. Jag har förvisso ibland varit lite kritisk mot Monas benägenhet att bejaka privatiseringar inom välfärdssektorn men när det verkligen bränt till så har hon gjort tydliga ställningstaganden. Ett färskt och konkret exempel är hennes tydliga avståndstagande mot börsnoterade vårdbolag och b-alliansens införande av fri etableringsrätt inom vård- och omsorgssektorn.

 

Mona har visat kvaliteter som ”överlevare” och jag är rätt övertygad om att hon även den här gången ska klara krisen. Men då behövs att patriarkatet och betongsossars sällskap en större ödmjukhet och en starkare uppslutning kring Mona och partiets politik.  Och en tydligare front mot b-alliansens avrustning av våra gemensamma tillgångar och rum.
Och för Monas del lite större distans till inte helt omdömesgilla rådgivare. Inga fler utspel av typ ”ni i vänsterpartiet får inte vara med och leka på vår gård.”

 

Och som sagt – böcker vars innehåll man redan fått stoppat långt ner i halsen och till övriga delar kan räkna ut, tänker jag – en annars idog bokläsare (David Rothkopfs ”Superclass” – den senaste) - inte befatta mig med. Populism och sensationsmakeri – typ Lotta Gröning hör närmast hemma i politikens lingonserier.



Hatbok eller ej så tycker jag att det behöv en eller två Lotta Gröning i varje parti.
För annars blir det tyst.
Vad gäller Mona Sahlin så tycker jag hon är tråkig och saknar utstrålning.
Nu kan man inte säga att de andra partierna har det förutom Mp:s Maria W och C:s Maud O.
Men det ÄR viktigt om S skall ta tillbaka makten 2010. Nåt som jag hoppas på.


Bengt Silfverstrand: Nej, det behövs varken hatangrepp eller förgrämda Lottor i den politiska debatten. Det behövs i stället en uppslutning kring den partiledare vi i demokratisk ordning valt.

Och om du tycker att Mona är tråkig så måste du vara försedd med både skygglappar och öronproppar.
Monas absolut främsta egenskap är ju tvärtom att hon är en utomordentligt god kommunikatör.
Att Sahlin skulle ha fallit på en enstaka Toblerone är en av de effektivaste exempel på historierevisionism som någonsin kommit ut från sextioåttans propagandaavdelning. I själva verket handlade det om rätt mycket sådant som även borgerliga statsråd fallit på; obetald tv-licens, obetalda dagisavgifter och en hög p-lappar som kunde ha räckt till att tapetsera Globen.

Med detta sagt håller jag med om det som sägs om Gröning. Hon har gjort det till sin affärsidé att uttala sig svepande om saker som hon vet lite eller inget om.

Eftersom böcker tycks vara ett intresse här så kan jag väl passa på att tipsa om Christer Isakssons Sahlin-bok. Den håller, till skillnad från i stort sett allt som Gröning någonsin författat, mycket hög klass. Dessutom kan den, i likhet med alla goda biografier, läsas av alla oavsett vad man tycker om Sahlins person och politik.


Bengt Silfverstrand: Glöm det där om historierevision. Om händelserna kring Mona på 90-talet vet jag betydligt mer än du. Genom min riksdagsplats och plats i den socialdemokratiska partistyrelsen var jag mycket välinformerad.

Mona blev inte bara orättvist behandlad. Det var en ren och skär skandal, att även några socialdemokrater tillhörde drevet i sammanhanget.

Sen är det en helt annan sak att det av psykologiska och partipolitiska skäl samt inte minst av mänsklig hänsyn till Mona inte gick att fullfölja partiledaruppdraget den gången.

Om Grönings kvaliteter, eller snarare brist på sådana är vi uppenbarligen överens.

Och Isakssons Sahlinbok kommer nog även jag att läsa.
Jag blir riktigt orolig när jag läser Eric Sundströms debattartikel i Expressen http://www.expressen.se/debatt/1.1339806/ett-slaskigt-angrepp-pa-sahlin. Jag tycker mig en tid ha märkt en upptrappad kampanj som alltmer liknar mobbning mot Mona. Har i tydligt minne hur det bedrevs hatkampanjer mot Olof Palme. Jag tror att det är dags att vi bloggare och medlemmar/sympatisörer sluter leden runt vår partiledare. Vi kan inte stå och titta på en sådan upprepad utveckling. Personangrepp är något helt annat än att diskutera politiken och dess innehåll.

//Eva




Bengt Silfverstrand: Ja, samma oro känner jag och det var efter att ha läst Eric Sundströms debattartikel i Expressen som jag skrev denna blogg.

Jag delar också helt din uppfattning att vi ska sluta upp kring Mona. Politiker i rampljuset måste kunna tåla en del. Dock ska ingen behöva stå ut med den typ av tillmälen och smutskastning som Mona råkat ut för.
Håller med Johan Ingerö angående Lotta Gröning, tycker hon mest svamlar och säger inte något konkret. Pinsammaste situationen var vid någon bostadspolitisk debatt, det enda jag minns vara att Maria Abrahamsson krossade Gröning. Jag vill ha vänsterdebattörer som är klara och tydliga med buskapet.

I övrigt läser jag också Christer Isakssons Sahlin-bok, mycket intressant även om det saknas referenser och fotnoter.


Bengt Silfverstrand: Visst Martin, det är på den låga nivån Gröning "debatterar".

Ska också läsa Isakssons bok. Förhoppningsvis finns där mer av substans att hämta.
Läste debattartikeln som Eva tipsade om här ovan. Får mig att tänka om när det gäller att köpa Grönings bok. Usch, då kan jag förstå varför Gröning är som hon är i tvdebatter och i morgonsoffan.
Bra skrivet, Bengt!
Jag tillhör dem, som uppfattade valet av Mona Sahlin till partiledare som ett stort skämt. Men efter att ha sett vad hon har åstadkommit och sett debattarna med henne, har jag omvärderat henne totalt. Det kan iofs vara så att jag hela tiden har nedvärderat henne, men det kan också vara så att hon växt till sig, enormt! Hon har ju faktiskt haft biroller på scen eller suttit på första parkett under lång tid, samlat erfarenheter och lärt sig göra politiska analyser. "Mona-mosarnas" framfart har nog utlöst mycket besvikelse bland nyblivna s-sympatisörer, som sett Mona Sahlin som en symbol för "Nya socialdemokraterna". Det är ju faktiskt inte politikerna som röstar på väljarna, utan precis tvärtom!




Bengt Silfverstrand: Det låter ju vettigt att det finns människor som är beredda att ompröva sin uppfattning när de kommer till insikt om hur det verkligen förhåller sig. I det här fallet att Mona Sahlin har kvaliteter som partiledare.
Oj, väldigt så många som rycker ut till sahlinskans försvar. Innan Lotta Grönings bok har det ju knappt gått att hitta någon annan än Lundby-Wedin som gillat henne!

68:an måste ha vaknat till och yrvaket kickat igång sina propagandister!
Nicklas,

Lugna ner dig, många som reagerat är även de kritiska mot Mona på en del punkter, men tycker likväl Grönings sätt att beskriva Sahlin är väldigt fult. Finns en del allvarliga påståenden som Gröning fört fram. Tycker du borde lyssna på Rakel Chukri:

"Förklaringen till ilskan mot Sahlins person kommer i slutet, där Gröning uttrycker sin besvikelse över socialdemokraternas högervridning. Det är i sådana fall den boken Lotta Gröning borde ha skrivit. "
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article3583678.ab

Magnus Ljungkvist har också skrivit om allvarliga fel:

""Mona Sahlin måste helt enkelt kompetensutveckla sig i utrikespolitiska frågor. (...) Det krävs omedelbar uppryckning. De första två åren har varit katastrofala, närmast fiaskobetonade, för Mona Sahlin på det området. För det första talar hon nästan aldrig utrikespolitik och för det andra misslyckas hon när hon försöker åstadkomma något.""
--
Mona Sahlin har gjort minst 20 utrikesresor sedan hon tillträdde som partiordförande. Hon har deltagit vid ett 80-tal internationella möten. Hon har talat internationella frågor i Almedalen, på partimöten och i riksdagen. Allt detta är osynliggjort av Gröning. Och dubbelbestraffningen på det: Hon har inte gjort något och det hon gjort har blivit fel. Så ser väl utförd härskarteknik ut!"

http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/21/gronings-bok-om-sahlin-en-studie-i-harskarteknik
Jaha.

Ja jag är helt lugn. Konstaterar bara faktum, det här känns beordrat på något vis. Innan boken fick man leta efter folk som stödde henne, nu samlas alla runt hennes fötter.
Hej Nicklas
Vill du se en liknande personangreppskampanj mot Mona Sahlin som den vi såg mot Olof Palme?

Jag kan lova dig, ja garantera, att det du nu ser här, inte på något sätt har initierats "uppifrån". Däremot är det ett självklart och normalt avståndstagande mot den kampanj som långsamt byggs upp mot Mona Sahlin, där Lotta Grönings bok är en del. Kanske inte ens medveten utan naiv och oproffsig men ändå farlig.

Politik är en sak, det är att granska och kritisera både inifrån "rörelsen" och utifrån av politiska motståndare eller bara allmänpolitiskt intresserade och naturligtvis från journalister, men sådan kritik har inget med personliga påhopp att göra. Sådant gör mig både rädd och bedrövad. Men också förbannad.

Vänliga hälsningar
Eva
Kära kamrater,

Jag har verkligen något att erkänna.

Jag slarvar ibland med mina räkningar. Alltså, kommer inte försent. Hur jag än bär mig åt, blir det alltid någon som jag inte "ser".
Resultat, sent inbetald och straffränta.
Förbaskat trist, och det är ju inte ett mål jag har precis, att det ska bli så.

Men det är faktiskt sant. Så, skulle man i ett förhoppningsvis kommande uppdrag i mer offentlighet, så får jag stå mitt kast.

Om hela världen satt och skrattade åt oss då, för en toblerone, så förstår jag det.

Men tänk, att i hur många år som helst medvetet strunta i TV-licens, eller betala hemhjälp svart, skattefifflat mm i största allmänhet, funkar rätt bra?

Ju större summor, dess lindrigare blir fallet?!

Det är vad jag kallar, Pinsamt.

Pinsamt, att som journalist JAGA Mona som den gången,
Pinsamt, att jämförelserna är rena rama Ankeborg.

vänligen LiZa Sahlén
http://www.s-info.se/sahlen
De olika kampanjerna mot Monas härskarteknik från ett mer socialt demokratiskt sosse-håll, hade i alla fall det goda med sig att Mona, partiledning och partidistrikt fick upp sina ljusblå(bruna?) på att det faktiskt finns ett stort antal (mer än 50 %) presumtiva sosse-väljare där ute på golvet som det kan vara värt att lyssna på nästa gång nya utspel skall släppas fram!

Bengt Nilsson, sosse som röstar vänster


Bengt Silfverstrand: Utspelet var olyckligt, men det motiverar inte hatkampanjen mot Mona, som uppenbarligen också snabbt insåg sitt misstag. Delar dock din uppfattning att det behövs större lyhördhet från partiledningen i sådana här sammnanhang.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM