Den 13 maj 1993 spelade Henrik ”Henke” Larsson sitt första derby mot Malmö FF i den rödblå Helsingborgsdressen. Den blivande stjärnan visade redan då framfötterna genom att göra två av de tre HIF-målen i en gastkramande match som slutade 3-3. Femton år senare, den 28 april 2008,  och som etablerad världsstjärna, efter sejourer i holländksa Feyenord, skotska Celtic, spanska Barcelona och engelska Manchester United, framträder Henke åter i ett skånskt fotbollsderby. Den här gången på sin hemmaplan Olympia. Succén blev total. Henke gjorde själv två av målen, i en match som HIF vann med 4-2, och var aktivt inblandad som framspelare också i ett tredje.

Sveriges bäste fotbollsspelare nobbar emellertid landslaget och det svenska EM-laget, där han varit given om han velat ställa upp.

Sveriges chanser att avancera i EM-slutspelet är väl, mot bakgrunden av de skador som fortfarande i större eller mindre grad plågar några av våra nyckelspelare, i dagsläget svåra att bedöma.
Något av samma dimmor döljer Sveriges avancemang i det Europaspel som nu tilldrar växande uppmärksamhet i kölvattnet på Laval- och Rüffertdomarna i EG-domsolen.
”Ta upp den skånska bollen, men skruva den hårt!”, skriver Dagens Arena i sin gårdagsledare.

Ledarskribenten Per Wirtén konstaterar bl a att de båda domarna sätter fri rörlighet före fackliga rättigheter.
”Rüffertdomen visar att det inte handlar om att justera praktiska frågor i ett nordligt undantagsland. Nu står mer på spel – i hela Unionen. Fältet ligger öppet för en ny rond i en segdragen strid som definierar Unionens karaktär.”

Dagens Arena ger sedan Skånes Socialdemokrater rätt när dess årskongress kopplar samman fördraget och striden om fackliga rättigheter. ”Den som letar efter ordet fackförening i fördragets index kammar noll. Många rättigheter slås fast. Men inte de fackliga. Jo, det finns en paragraf i den införlivade Stadgan om mänskliga rättigheter om kollektivavtal och strejkrätt. Det är allt.”
”Politiken måste nu mobiliseras på Europanivå för mer entydiga regler som EG-domstolen inte kan tolka antifackligt. För svensk politik är det en ovan ”förhandling” mellan politik och juridik i ett system skapat för maktdelning.”

Dagens Arena efterlyser stridvilja och mobilisering inom socialdemokratin i EU-frågan. ”Jag förstår inte det. Rädslan för EU-motstånderiet har låst socialdemokratin alldeles för länge. Politisering och demokratisering är och förblir det radikala uppdraget i Europapolitiken. Ta upp bollen från Skåne och skruva den hårt. Unionen blir bara starkare av det.”
Tunga ord från en kunnig men alltför sällsynt röst i den svenska EU-debatten.
Som kontrast till Dagens Arenas ledare kan man läsa EU-parlamentarikern Jan Anderssons debattinlägg i Helsingborgs Dagblad den 28 april.
I denna erkänner en nu uppenbarligen av den växande EU-kritiken inom arbetarrörelsen hårt pressad Jan Andersson visserligen att något är fel i EG-domstolens utslag. Men hans slutsats inskränker sig till att hela problemet kan lösas med en förändring av domstolens sätt att arbeta.
Den i sanning hårt skruvade skånska EU-bollen är i bästa fall ett stolpskott……
Och var finns en annan EU-parlamentariker, Åsa Westlund i denna för svensk socialdemokrati centrala debatt?