Så är vårdstrejken ett faktum. En strejk som naturligtvis väcker blandade känslor. Samtidigt som många patienter, och definitivt den stora allmänheten känner sympatier för sjuksköterskornas sak och det berättigade i deras lönekrav, finns en oro över vilka konsekvenser åtminstone en längre konflikt kan få för patientsäkerheten.

Man kan också hålla med både Dagens Arena och Helsingborgs Dagblad som i sina dagsledare gör bedömningen att opinionsläget kan komma att ändras till sjuksköterskornas nackdel om konsekvenserna för tredje man vid en längre strejk blir påtagligt negativa.

Medan ledarskribenten Sven-Åke Olofsson i Helsingborgs dagblad inte går längre i sin analys än att kalla konflikten för en ”balansgång på slak lina” och betecknar den som en kamp om opinionsstödet drar Håkan A Bengtsson i ”Dagens Arena” den enda rimliga slutsatsen. Han konstaterar att frågan om ökade resurser hittills har varit tabu och att det är politikerna som äger makten och möjligheten att åstadkomma förändringar.

Och vad tycker då politikerna? Ja om man tar den styrande b-alliansens i Region Skånes göranden och låtanden i betraktande så blir bilden mörk. I en debattartikel publicerad vid sidan om ovannämnda ledarartikel i Helsingborgs Dagblad skriver Region Skånes styrande femklöver (miljöpartiet har sålt sig till borgerligheten) under rubriken ”Vi skapar en öppen och modern region": ”vi måste anpassa kostnader till resurser, och inte fortsätta försöka göra tvärtom.” Inte ett ord om den just utbrutna konflikten på vårdområdet. Inte en stavelse om de nedskärningar som redan drabbat området. Inte ens en antydan om att det finns en klar koppling mellan den förnyelse av vården som man säger sig vilja eftersträva och de personalresurser inkluderande anständiga löner som detta kommer att kräva. Bara allmänt flum om hur” Region Skåne framstår som en betydande modell för hur en region kan bildas och utvecklas.”

Nej, sanningen ligger förstås närmare den som Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén uttrycker i samma tidning. ”Antingen tvingas man kompensera med högre skatter eller dra ner på verksamheten..”
I Skåne så väl som på många andra håll har man redan nått vägs ände när det gäller effektiviseringar och neddragningar. Därför torde det bara finnas en enda väg att lösa problemet med tillräckliga personalresurser och anständiga löner inom sjukvården. Ska vården värnas och personal belönas efter kvalifikationer och arbetsinsatser måste skatten höjas. Våga ta det steget. Starkt stöd för en sådan linje finns i den enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) just genomfört. Svenska folket är berett till en sådan uppoffring.