Landets största partidistrikt – det skånska – beslutade på sin kongress i Helsingborg den 12 april att ställa sig ett bakom ett förslag innebärande ”att Lissabonfördraget inte bör ratificeras så länge frågan om kollektivavtalets ställning och strejkrätten inte är till fullo utredd och garanterad.”

Detta beslut har till den milda grad upprört EU-parlamentarikern Jan Andersson att han ägnar en stor del av sitt senaste nyhetsbrev (Nr. 9) till att i praktiken omyndigförklara både beslutet och dess upphovsman.
Pappan till detta tilläggsförslag som kongressen med en mycket stor majoritet ställde sig bakom var oppositionsrådet i Landskrona Niklas Karlsson. Det kan därför knappast anses ologiskt att finna Anderssons uttalade besvikelse riktad mot just Niklas Karlsson.

Nu meddelar emellertid Andersson att han tvärtom fann Niklas Karlssons inlägg i debatten sakliga och att det är en helt annan person som han blev besviken på i debatten.
Men om Andersson nu är beredd att säga A – jag är besviken på en viss person – hade det då i anständighetens namn varit rimligt att tala om vem besvikelsen gällde. Tidigare har Andersson frågat ”vilken planet s-riksdagsledamoten och Tidenredaktören Bo Bernhardsson befinner sig på" i frågan och därför är svaret från Anderssons sida intressant.
Men när nu Andersson, åtminstone tillfälligt, tagit Niklas Karlsson till nåder och funnit honom saklig, så inställer sig den kanske ändå viktigaste frågan till Jan Andersson.

1. Står du i det nu uppkomna läget bakom det skånska partidistriktets beslut att Lissabonfördraget inte bör ratificeras så länge frågan om kollektivavtalets ställning och strejkrätten inte till fullo är utredd och garanterad?”
2. Delar du LO-distriktets i Stockholms läns uppfattning att det inte får finnas några frågetecken kvar kring den svenska modellen när riksdagen när riksdagen godkänner Lissabonfördraget.
Kan vi nu äntligen få raka och klara svar från Andersson på de här viktiga punkterna?