En f d bankanställd med ett ofördärvat sinne för rättvisa och vardagsmoral har tipsat tyska finansministeriet om omfattande skattetjuvar som gömmer sina pengar i banker i det s k furstendömet Lichtenstein. Fifflet på dolda konton rör sig om över 200 miljoner euro. Än så länge är det 150 välbeställda tyskar som misstänks. Många har nu också angett sig själva enligt åklagaren. Chefen för den tyska posten är en av bovarna och har tvingats avgå.

I kölvattnet på denna skandal där rika knösar skor sig på hederliga skattebetalares bekostnad avslöjar Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand på DN-debatt den 26 februari att svenska skattetjuvar lurar oss andra skattebetalare på 46 miljarder kronor varje år.
Mats Sjöstrand tycks hysa en viss optimism om möjligheterna att via vidgat informationsutbyte inom EU och OECD komma åt denna typen av brottslighet.

Flera borgerliga skribenter tar visserligen pliktskyldigast avstånd från själva fusket men, som t ex Helsingborgs Dagblads ledarskribent, Jan-Olof Asp, skyndar sig att hänvisa till banksekretess och juridik. Så här låter t ex avslutningsorden i en ledare signerad JOA i dagens Helsingborgs Dagblad: ”Skattesmitarna har även de starka skäl att gömma undan sitt kapital. Skatten på avkastningen är kännbar. De lär nu inte sitta overksamma. Det kan skapa högkonjunktur för smarta skattejurister.”

Det är mycket möjligt för att inte säga sannolikt, men då återstår bara från samhällets sida att vidta åtgärder som undanröjer möjligheterna till skattejuridiskt finlir. Och det handlar dels om att skärpa och samordna lagstiftningen inom EU och dels om att utestänga de s k skatteparadisen från det internationella samarbetet.

Leif Pagrotsky uttryckte i klara ordalag vad detta konkret innebär visavi Lichtenstein. Han uppmanade i ett inslag i gårdagens TV-Aktuellt den svenska regeringen och riksdagen att unisont säga nej till Lichtensteins inträde i passunionen Schengen. Sådant läder ska sådan smörja ha.

Barbro Hedvall avslutar sin dagskrönika i DN med följande passiva ord: ”Den tyska regeringen tyckte sig kunna köpa tjuvgods (av ovannämnde f d bankanställde till tyska myndigheter överlämnad kundlista hos bank i Lichtenstein – min anm., det svenska skatteverket använder uppgifter som det vet inte kommit fram på lagligt sätt. Men av medborgarna kräver de fullständig ärlighet. Här är det något som skaver.”

Det är möjligt. Men den ”skavningen” får vi utan tvekan vara beredda att ta, då den är negligerbar jämfört med de stora och och djupa sår som skattestölderna åsamkar majoriteten av hederliga skattebetalare och de svåra skador detta innebär för den solidaritet medborgarna emellan som ytterst håller samman våra samhällen.

Därför gå till frontalangrepp mot de s k skatteparadisen – i praktiken skattesmugglarnästen – jaga skattesmitarna med blåslampa och arbeta stenhårt inom EU för att åstadkomma en lagstiftning som häver den förlegade banksekretess som fortfarande bara tjänar girighetens intressen.