TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


I samband med den osolidariska läckan om Monas ”korta rockad” fann sig också någon förenligt med sina intressen att ”avslöja” en större utresning av ”kvarvarande vänsterelement i partiets ledning.” Den ”svarta vänsterlistan” innehöll namn som partisekreteraren Marita Ulvskog, riksdagsledamoten och f d folkhälsoministern Morgan Johansson och riksdagsledamoten Anders Ygeman.

 


Dessbättre dementerades uppgifterna snabbt av Mona Sahlin. Ändå är det allvarligt att det finns folk som kallar sig socialdemokrater och agerar på sätt som nu skett. Skiftet på posten som ekonomisk talesman innebär ingen positionsförskjutning i politiken. Marita Ulvskog är vald av kongressen och ska givetvis sitta kvar åtminstone till nästa kongress, om hon själv vill, vilket torde vara fallet. Morgan Johansson har kraftfullt och konkret drivit rättvisefrågorna och han har en stark folklig förankring i det skånska partidistriktet

 

Socialdemokratin är ett vänsterparti och i ett samhälle där klyftan mellan rika och fattiga växer, måste frågan om en rättvisare fördelning uttryckt i bl a skatt efter bärkraft föras med betydligt större engagemang och sättas högst på den politiska dagordningen.

 

Rörelser i vår omvärld visar också att förnyelsens vindar går i vänsterriktning. I Tyskland går SPD till vänster. I England försöker Labour att konkretisera sin politik för social rättvisa. Och i Norge har vänsterpolitik, bl.a. formulerad i den s k Trondheimsmodellen visat sig vara ett framgångskoncept.
Det finns med andra ord goda skäl också för den svenska socialdemokratin att klarare än hittills markera en vänsterposition och om inte rensa ut (vilket är ovärdigt ett socialdemokratiskt parti) så åtminstone hålla de nyliberala utväxterna i vårt parti synnerligen kort.



"den svenska socialdemokratin att klarare än hittills markera en vänsterposition"

Är det en stilla förhoppning eller finns det någon verklighet i de tre orden "klarare än hittills"?

Att blinka och svänga till höger har pågått under många år. Avregleringen av el-marknaden ett exempel av flera.

I vilken mån kommer den nye partiledaren att blinka och svänga till vänster? Det är lång tid sedan Mona Sahlin lovade att ta itu med de höga elpriserna.Vad har hänt?


Bengt Silfverstrand: Möjligen en välgrundad förhoppning. Markeringen mot "Vårdval Stockholm" i Monas cch Ylvas gemensamma artikel i SvD i förra veckan i samband med den allmänpolitiska debatten är åtminstone ett konkret exempel på markering högerut.

Förvisso behövs flera sådana. Och exemplen på lyckade vänsterprofileringar i vår omvärld kan också mana till efterföljd.
Underbar slutkläm på den blogposten Bengt!


Bengt Silfverstrand: Tack för det!
Jag brukar säga följande " Innan man är riktigt säker är man gärna tvärsäker" och jag har nu kommit till det stadiet när det gäller denna här bloggen, jag har varit tvärsäker på mina åsikter om bloggaren Silfverstrand men nu mera läser jag dina bloggar med behållning och är till och med osäker på min tidigare tvärsäkra inställning. Så jag kommer att vara tyst som en mussla och läsa i något halvår och jag är numer tämligen övertygad om att det kommer att bli läraktigt.

Vänligen bloggaren KAS





Bengt Silfverstrand: Hej Kjell,

Jag har alltid uppfattat dig som en vänsterman i den bemärkelsen att du blottar orättvisorna i samhället och tar parti för de svaga. Därför har jag någon gång förvånats när jag av dig blivit påhoppad.

Men jag tål kritik och noterar nu att vi förmodligen står på samma sida om mittlinjen.
Tack för ett bra inlägg =)
Det kanske är dags att vi som räknar oss som vänstersossar gör slag i saken och börjar arbeta tillsammans för en vänsterbetonad omprövning och förnyelse?

Naturligtvis är jag inte ute efter att skapa organiserade falanger, men nog måste man kunna jobba tillsammans för det man tror på utan regelrätta interna strider blossar upp? Att lägga politiska förslag tillsammans och sedan verka för dem i god demokratisk anda kan inte vara fel.

För övrigt bör tilläggs att systerpartiernas vänstervridningar i de av dig nämnda länderna föregåtts av rejäla högergirar, vilka samtliga ledde till katastrofalt dåliga valresultat. I Danmark är (s) fortfarande ute strax till höger om mitten och får därför finna sig i 25-25 % i opinionsmätningarna.

Slutsats: Det går bra på tydligt vänsterprofilerade socialdemokratiska partier!




Bengt Silfverstrand: Ja, det går bra för partier som klart visar på vems och vilkas sida de står när klyftorna i samhället bevisligen ökar. Att socialdemokratin inför valet 2006 inte framstod som ett klart alternativ till borgerliga högerpolitik var sannolikt en viktig förklaring till valnederlaget.
Det svänger i politiken, heter det ibland. Dessvärre har det känts som om socialdemokraterna, som ju ska vara det stora vänsteralternativet i svenska politik, oftare svängt åt höger än åt vänster det senaste decenniet. Således kan man inte annat än sympatisera med inlägget från Bengt S.


Bengt Silfverstrand: Alldeles riktigt. Folk har blivit villrådiga om socialdemokratins färdriktning. Nu måste vi bekänna färg och återvinna både kärnväljare och dem i mellanskikten som tror på solidaritet och rättvisa. Detta har tidigare i liknande lägen lett till framgångar.
Det här var kanske det mest hoppfulla jag läst av en sosse på tio år. Kämpa på!


Bengt Silfverstrand: Tack. Jomenvisst, ska jag fortsätta att kämpa.
Jag tycker också inlägget är bra. Det är utmärkt när man talar ur skägget och tydligt säger saker rent ut.

Och jag är ändå en av de där mikroföretagarna som hr Silfverstrand helst tycks vilja sammankoppla med skattefusk i flera andra inlägg på den här bloggen.

Mina åsikter om småföretagande går föga förvånande kraftigt på tvärs mot Silfverstrands, i synnerhet vad gäller beskattning av arbete (på tok för hög i Sverige).

Men Silfverstrand hymlar verkligen inte. Jag gillar när folk menar det de säger.

Det hade varit mycket bra om fler politiker vågat köra med lika raka puckar.

Mvh
Magnus R


Bengt Silfverstrand: Jag sammankopplar personligen ingen särskild grupp i samhället med skattefusk. Jag konstaterar bara utifrån redovisa fakta att skattefusk är särsklilt utbrett bland egenföretagare. Och om folk i allmänhet ska vara beredda att solidariskt betala sin skatt även i framtiden, så måste samhället visa att vi inte accepterar att några drar sig undan sitt solidariska ansvar.

Beskattningen i Sverige är generellt sett inte för hög så länge det finns uppenbara blottor i det sociala skyddsnät, vars styrka är det yttersta beviset för om vi är ett välfärdssamhälle eller inte.
Det är förstås trist om skattefusket är så utbrett.

Men jag tror inte Sveriges skattenivåer är optimala.

Jag tror att med en lägre nivå rent generellt så hade fler jobb skapats (i synnerhet i småföretagen - jag är rätt övertygad om att dessa sitter och håller igen som läget är idag). De totala intäkterna hade kunnat bli högre, och jag tror också att svartjobben hade minskat.

Det finns uträkningar på var det optimala skatteuttaget ligger, för att man ska få fram en win-win-situation.

Jag tror också att ni hade fått mindre problem med att företag flyttar och att vissa skattebaser därmed försvinner helt.

Mvh
Magnus R


Bengt Silfverstrand: Inga skattenivåer någonstans är optimala. Men med de ökade sociala åtaganden vi kan se fram emot p g a den demografiska utvecklingen, så är ett relativt sett högt skatteuttag enda möjligheten att klara av grundläggande sociala behov inom skola, äldreomsorg och sjukvård. Allt förutsatt att dessa områden även framöver ska finansieras gemensamt via skatten.
Bengt Silfverstrand: "Beskattningen i Sverige är generellt sett inte för hög så länge det finns uppenbara blottor i det sociala skyddsnät, vars styrka är det yttersta beviset för om vi är ett välfärdssamhälle eller inte."

Med det konstiga resonemanget kan ju skattenivån ALDRIG bli för hög, skatterna kan bara höjas, aldrig sänkas. Det finns ju alltid brister i skyddsnäten och alltid utrymme för förbättringar inom den offentliga sektorn ...



Bengt Silfverstrand: Så länge skattenivån är förenlig med en tillväxt som också ger utrymme för en ökad privat konsumtion, vilket t ex varit fallet i Sverige under åtminstone de tio senaste åren, så är det procentuella skatteuttaget av underordnat intresse.
Rent generellt sätt skulle jag säga att Socialdemokratin har blivit mer högerinriktad de senaste 15 åren eller så, detta ser jag som en av grunderna till att många väljare upplever att vi är gråa och så vidare. Jag tror att det är nödvändigt för Socialdemokratin att tydligare i handling markera att vi är ett vänsterparti, och då tycker jag inte att det håller när flera av våra representanter resonerar utifrån ett perspektiv som innebär att vi skall lägga oss så nära mitten som möjligt för att få så mycket stöd som möjligt. Det håller inte logiskt som jag ser det. Det leder till att vi upplevs som otydliga samtidigt som skillnaderna gentemot borgarna upplevs som mindre, och däri ligger problemet. Jag tror att de som definitivt tjänar på att skillnaderna upplevs som stora är vi, därför ser jag gärna att vi tar en tydligare vänsterinriktning igen, detta kan också tvinga borgarna till ett motdrag, det är tveksamt om de klarar av att gå mer åt vänster, då skulle det tvinga dem att ligga kvar i sin positionering eller gå mer åt höger, i vilket fall som helst skulle då skillnaderna bli större beroende på att vi tog en tydligare vänsterinriktning igen. Sen tycker jag också rent spontant att det är lite märkligt att tala om att "ligga nära mitten" när vi de facto är ett vänsterparti, det borde vi kunna stå för bättre. Jag tror att många saknar den gamla gnälliga och handlingskraftiga socialdemokratin.


Bengt Silfverstrand: Jag delar din uppfattning. Rättning vänster!
Bengt Silfverstrand: "Så länge skattenivån är förenlig med en tillväxt som också ger utrymme för en ökad privat konsumtion, vilket t ex varit fallet i Sverige under åtminstone de tio senaste åren, så är det procentuella skatteuttaget av underordnat intresse."

Tillväxten hämmas av ett för höga skatter. Trenden i omvärlden är tydlig, man går mot sänkt skattetryck. Skall Sverige bibehålla konkurrenskraften måste det totala skattetrycker ner. En rad internationella organisationer såsom IMF, OECD och EU har också rått Sverige att sänka sina skatter avsevärt mer än vad som görs. Tillsammans med svenska offentliga organ som RSV och ISA påtalar även svenska ekonomer och forskare nödvändigheten av att genomföra strukturellt inriktade skattesänkningar och ha en långsiktig strategi för skattetrycket. Enligt en rapport utarbetad inom RSV kan vi, om ingenting görs, inom loppet av en tioårsperiod få se ett avbräck i skatteintäkterna på över 100 mdr kronor om året.

Svensken i gemen börjar bli fattigare, man läger alla sina inkomster på konsumtion och har inte råd att spara undan något. T.ex. har våra finska grannar i medeltal dubbelt så stor förmögenhet som medelsvensken.


Bengt Silfverstrand: Det finns inga belägg för att tillväxten hämmas av skatteuttaget i Sverige. Och Sverige har ingen som helst anledning att följa nyliberala trender. Och i själva verket så har svenska folket blivit rikare mätt i BNP. Problemet är att tillväxten är ojämnt fördelad. Rikare har blivit rikare och fattigare har blivit fattigare.
Det är detta som är grundproblemet. Inte att en mindre grupp välbärgade med höga inkomster och förmögenheter ägnar sig åt skattekverulans.
Bengt Silfverstrand:

Det svenska systemet har hämat jobbtillväxten i den privata sektorn, där har inte några nya jobb tillkommit netto sedan 1950-talet:
http://www.economist.com/images/20060909/CSF280.gif

Vid en jämförelse av sysselsättningsutvecklingen inom privat sektor i 14 utvecklade länder, under perioden 1992-2003, finner McKinsey att Sverige har haft sämst utveckling. Om sysselsättningen inom privat sektor hade utvecklats lika väl i Sverige som i genomsnittet för samtliga 14 länder, hade mellan 400.000 och 500.000 fler människor arbetat inom privat sektor idag.

Detta har kompenserats av stark produktivitetsutveckling som har drivits på av flertalet avregleringar och kan bäst förklaras som en anpassning av produktiviteten inom flera sektorer till den produktivitetsnivå som gäller för motsvarande sektorer i andra länder. Detta innebär med andra ord att vi inte kan förvänta oss att produktivitetsutveckling i privat sektor skall fortsätta rädda välfärden.

Till det kommer att ytterligare 100.000 - 200.000 jobb beräknas flyttas av svenska företag till lågkostnadsländer.

Den demografiska utvecklingen kommer sätta en ohållbart stor press på den offentliga sektorn i Sverige. Enligt beräkningar av McKinseys kommer inkomstskatten att behöva stiga med cirka 20 procentenheter de närmaste 20-30 åren, om inte produktiviteten inom offentlig sektor stiger markant.

Själva grundproblemet är alltså att själva grunden för Sveriges välfärd och välstånd, företagen och privat sektor, i framtiden inte kommer att kunna leverera de resurser som krävs med nuvarande utveckling. Det faktumet kan ingen socialdemokratisk fördelningspolitik i världen rå på!

Om man studerar just BNP-utvecklingen så har svensken blivit fattigare relativt övriga OECD-länder:
http://www.economist.com/images/20060909/CSF279.gif

När det gäller just "välbärgade med höga inkomster" så är kanske inte problemet i första hand att de ägnar sig åt "skattekverulans" utan att de helt enkelt flyttar härifrån, t.ex. Kamprad och Rausing. En trend som antagligen kommer fortsätta när övriga länder erbjuder så mycket bättre villkor till företag och de med internationellt gångbar högre utbildning.


Bengt Silfverstrand: Din högeradvokatyr hjälper föga mot det faktiska förhållandet att svensk tillväxt under en följd av år varit tillräckligt hög för att klara såväl våra välfärdsåtaganden som en i ett internationellt perspektiv hög privat konsumtion.

Tittar man sedan på produktiviteten i näringslivet så ligger den i absolut toppklass bland industriländerna.

Att i den här situationen och i betraktande av att det fortfarande finns oacceptabla blottor i välfärdsnätet kräva platt skatt och andra lättnader för redan besuttna är milt sagt skamlöst.
Bengt Silfverstrand:

Det var ju det jag sa, det som hittills räddat Sveriges välstånd är att produktivitetsutvecklingen har varit mycket bättre än i våra konkurrentländer. Nu är dock faktum att vi inte kan förlita oss på att vi fortsättningsvis kunner komma ha bättre produktivitetsutveckling i näringslivet än den i omvärlden. Snarare kommer det vara tvärtom, länder som t.ex. Kina och Indien kommer snabbt att knapa in på försprånget.

Den utvecklingen lär knappast vändas genom högre skattetryck och fördelningspolitik!


Bengt Silfverstrand: Nej, men tänk vilken uppryckning att du erkänner att vi haft en strålande produktivitetsutveckling samtidigt som vi haft industrivärldens högsta skatteuttag. Med denna enastående insikt kan det vara dags att avsluta debatten för den här gången.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM