Jag kan inte låta bli att än en gång anknyta till SLAS. Även om han lämnat jordelivet så är hans oftast knivskarpa iakttagelser ur vardagslivet tidlösa. Som när han berättar om de snytingar som författaren Erik Asklund brukade dela ut varje jul.

”Vid den här tiden på året då man började hälla i sig glögg och julskyltningen stod på sin högsta höjd greps författaren Erik Asklund av en egendomlig vrede. Han ringde efter en taxi. For till Operabaren och gick in och gav den första han mötte en smäll.
Vi visste det alla. Och det var decembers stora samtalsämne på Operabaren när Erik Asklund
skulle dela ut julsnytingen och vem han ansåg skulle förtjäna den.
Erik Asklund lät taxin vänta. Efter att ha klappat till nån for han hem igen. Mycket lättad. Befriad från nåt.
Han fick böta en och annan gång. Det bekymrade honom aldrig. Vilken författare har idag mod att dela ut en välförtjänt julsnyting till nån kollega.
Ingen.
Färgen flagnar."

Även för oss som är starka motståndare till alla former av fysiskt våld är det ändå värt att fundera på saken. Och när jag funderat en stund så tänker jag följa Asklunds exempel och härmed utdela en rejäl (verbal) snyting till alla dem som tror att man kan bomba sig till fred.

Och min snyting i detta sammanhang vill jag gärna understryka med några kloka ord
av vår f d statsminister Ingvar Carlsson som tillsammans med Shridath Ramphal bl a skrev följande i artikeln ”Makt är inte rätt” i samlingsvolymen ”Fredsbomber över Balkan” utgiven 1999 med anledning av Natos bombningar av Jugoslavien.

”Nu har viltvårdarna blivit tjuvjägare som uppträder som poliser. Frestelsen att tillerkänna sig själv polisiär myndighet grundad på rättfärdighet och militär styrka, är farlig för världsordningen och för världsfreden. Resultatet blir en värld styrd av frikårer.”

Och den amerikanska självutnämnda ”frikåren” fortsatte som bekant sitt härnadståg runt om i världen efter Jugoslavien……