TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


Behövs privat sjukvård – frågar Roger Jönsson i ett viktigt blogginlägg. Detta är en debatt som borde föras betydligt mer intensivt inte minst inom socialdemokratin. Här ger rådslagsarbetets välfärdsavsnitt möjligheter för partiet att lägga fast en tydlig linje inför valet 2010.

Om vi börjar med kostnader och kvalitet, så finns det ingenting som talar för att privat driven sjukvård skulle vara billigare än sjukvård i offentlig regi och drift. På det makroekonomiska planet kan vi till att börja med konstatera att sjukvården i USA kostar nästan dubbelt så mycket – 14-15 procent av BNP som i Sverige – 8-9 procent av BNP.

Argumenten för privat vinstdrivande sjukvård saknar medicinskt evidensbaserat stöd, skriver Per Wändell, distriktsläkare docent, vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet i Läkartidningen nr. 36/07. Han bygger bl a sina slutsatser på en litteraturundersökning på Pub Med på temat vinstdrivande sjukvård. Sammanlagt framkom 11 artiklar , 8 från USA och 3 från Israel, de senare gällande hemsjukvård. Inga artiklar hittades om primärvård.

 

I två metaanalyser befanns dödligheten vara högre vid vinstdrivande än vid icke-vinstdrivande sjukhus, dels allmänt, dels vad gäller hemodialys. I en tredje metaanalys befanns kostnaderna vara högre vid vinstdrivande sjukhus. Inte någon artikel hittades där vinstdrivande sjukvård skulle ha någon kvalitativ eller kostnadsmässig fördel.

Nätverket för Gemensam Välfärd –http://gemensamvalfard.se  -har gjort en omfattande inventering av problemet i skriften ”Offentlig eller privat sjukvård?” (en erfarenhetsbaserad analys sammanställd av Göran Dahlgren med förord av Maria Sundvall.

Detta Nätverk bör vara en utomordentlig plattform för en socialdemokratisk offensiv för offentligt organiserad, finansierad och driven vård och en växande motståndsrörelse mot privatisering av behovsstyrda verksamheter.
Ytterligare ett utmärkt referensobjekt i sammanhanget är boken ”Trondheimsmodellen - radikala framgångshistorier från Norge och Nederländerna”, författad av Aron Etzler och utgiven på ”Karneval förlag”.



I Stockholms läns landsting har man i en studie granskat kostnader hos olika vårdproducenter. Sex vanliga diagnoser har granskats. Samtliga har genomförts inom dagkirurgisk öppenvården.

Mellan vårdgivarna föreligger stora kostnadsskillnader. Normalt är att vården hos de billigaste vårdgivarna kostar ungefär 2/3 av vad det kostar hos de dyraste. Stora besparingar skulle kunna göras genom att låta de billigare utföra mer och minska på vården hos de dyrare.

Privata vårdproducenter är generellt sett billigare än de offentliga. Vid 96 av 102 möjliga parvisa jämförelser mellan privata och offentliga vårdgivare i undersökningen var de privata billigare. I fem fall var det oklart vem som var billigast och i ett fall var den offentliga vårdgivaren billigast.

Det framgår av studien även att kostnadsredovisningen för utförda diagnoser hos de offentliga vårdgivarna måste förbättras. Ersättningssystemet för de offentliga vårdgivarna måste justeras, eller kompletteras, för att undvika risken för negativa incitament vid effektiviseringar av verksamheterna.

Köerna skulle kunna kortas och sannolikt även elimineras om de effektiva vårdgivarna i betydligt större utsträckning fick utföra den planerade vården.

OECD rapport
http://www.oecd.org/dataoecd/14/0/31743034.pdf

Den svenska vården – tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Den_svenska_v_rden_-_t_537a.pdf

Kan sjukvårdens resurser användas effektivare?
-en fallstudie av dagkirurgin inom Stockholms Läns Landsting
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Kan_sjukv_rdens_resurs_536a.pdf

Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret i Jämtlands läns landsting granskat operationsverksamheten inom landstingets länssjukvård.

De konstaterar att:
Andelen ”knivtid” av den totala arbetstiden var under granskningsperioden 12,3 %. Även om resultatet är jämförbart med andra sjukhus är andelen av den totala tiden som läkarna ägnar till att operera låg.

Knivtid är tid från operationsstart till förbandet är lagt.

Den läkare som haft flest operationer har utfört 80 operationer (6,1 operationer/vecka) under perioden. En läkare har utfört operationer under 93 timmar (7,1 timme/vecka). Det finns även de som endast utfört mellan 1-5 operationer.

Totalt antal operationer under perioden var 783. Den totala operationstiden för dessa var 963 timmar. Totalt antal läkararbetstimmar under perioden var 7827. Andelen tid för operation, ”knivtid”, av den totala arbetstiden var 12,3 %.

Även om resultatet är jämförbart med andra sjukhus är andelen av den totala tiden som läkarna ägnar till att operera låg. Det är troligen inte inom landet man skall göra jämförelser och finna förebilder utan med andra länder t.ex. de nordiska länderna. I svensk sjukvård där vi nu diskuterar hur landstingens resurser används behövs nya grepp och nya styrmodeller för att få ut mer vård av den totala läkararbetstiden.

Antal operationer medelvärdet: 31,32 st/per läkare som ingått i studien, medianvärde 31st.

Antal operationstimmar medelvärde: 38,53 timmar/per läkare som ingått i studien, medianvärde 34,23 timmar.

Det finns nya styrmodeller vilket framgår av en veteskaplig artikel i VÅRD I NORDEN 2/2004. PUBL. NO. 72 VOL. 24 NO. 2 PP 44–47 Vad gör vi på en operationsavdelning under bytestid? Kartläggning av bytestider på en operationsavdelning.






Bengt Silfverstrand: När det gäller behovsstyrd verksamhet som sjukvård så går det inte att förlita sig enbart på effektivitet i form av utförda operationer. Men mot de siffror du för fram står andra uppgifter redovisade i bl a de källor jag hänvisar till.

Om det du kallar "de effektiva vårdtagarna" - i din vokabulär de privata - skulle få större inflytande, så innebär ju detta bara att försäkringstagare och andra med goda ekonomiska resurser skulle få den första och den bästa hjälpen.
Och som exempel på att även kundvalsmodellens tillskyndare nu börjar svikta kan nämnas Täbys moderater som backar om denna modell och nu ska gå över till s k kvalitetsupphandling till fast pris.
Lägg därtill den uppenbara källkritik som måste ges Svenskt Näringslivs undersökningar. Är det någon som på fullt allvar tror att SN skulle presentera en enda studie vars resultat motsade deras ideologiska uppfattning?

Den vetenskapliga kvaliteten i SN:s undersökning tycks inte heller id en första genomläsning vara särskilt mycket att - med tanke på årstiden - hänga i julgranen.


Bengt Silfverstrand: Alldeles riktigt Daniel. Bland partsinlagornas partsinlagor så tar nog Svenskt Näringsliv priset.
kamrat Johansson,

Fast det är bättre att kritisera faktafelen i Svenskt Näringslivs rapporter snarare att skjuta budbäraren. LO bemöter Svenskt Näringsliv med egna fakta med egna ekonomer, och avfärdar dem inte deras rapporter med att de är från Svenskt Näringsliv.

Men jag ställer mig också kritisk till privat drift av svensk sjukvård likt dig och Bengt. Vi kan se hur kostnaden för Helsingborgs och Ängelholms lasarett under aktiebolagsbolagsform (AB) steg något fruktansvärt, till den grad att de två lasaretten i 3,5 års tid gick med vardera underskott på 100 miljoner kronor och räddades endast därför man från Regions sida gick in med ekonomiska medel.

Hade det varit frågan om vanlig privat verksamhet så hade styrelserna för de två lasaretten omgående blivit befriade från deras uppdrag och företagen gått i konkurs. Resultatet såg vi också senare när vi tog över mandatperioden 2002 - 2006, ett underskott för regionen på 1,7 miljard kronor. (Källa: 2002s årsredovisning för Region Skåne)

Sedan kan man också kritisera privatiseringarna ur ett ideologiskt perspektiv, dvs. "social demokrati" (det andra steget i vårt demokratibegrepp). Genom privatiseringar minskar det demokratiska inflytandet, offentlighetsprincipen (på bekostnad av företagshemligheter) och meddelarskyddet försvinner.

”Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgivit eller avsett att utgiva framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 3 § angivna tystnadsplikten.” Källa: Tryckfrihetsförordningen (SFS-nummer 1949:105), 3 kap. Om rätt till anonymitet, 4 §.

Sedan kan man ifrågasätta hur mycket konkurrens det blir i Helsingborg när Lasarettet privatiseras, det är ju knappast så att det finns ett parallellt sjukhus bredvid som konkurrerar eller att Ängelholms lasarett kommer att innebära en konkurrensfaktor. (Som patient, inte kund, vill jag åka till närmaste)
Sedan bör påpekas att kostnaden för den amerikanska sjukvården skulle vara betydligt högre om den skulle vara lika omfattande för medborgarna som den är i Sverige, jag tänker då närmaste på kostnaden för fetman.

Sedan skall påpekas att svensk sjukvård, trots den omfattande offentliga driften placerar sig gott vid internationela rakninglistor, bla. det kanadensiska forskningsinstitutet The Conference Board of Canada och det holländska statliga institutet Social and Cultural Planning Office of the Netherlands som har rankat svensk sjukvård bland de bästa. Detta trots att man väger in problematiken för köerna i Svensk sjukvård. Men då bör noteras att vi i Sverige har en mer vårdkrävande befolkningsammansättning i form av att vi i Sverige har flest äldre över 80 år.
Bengt,

Finns det någon lokalavdelning för Gemensam välfärd (GV) i Helsingborg? Tänkte aktivera mig i det.


Bengt Silfverstrand: Nej, såvitt jag vet, ännu inte Martin. Men varför inte bilda en? Vi skulle ju kunna göra det tillsammans och kanske göra det till en NV-Skåne avdelning. Jag kan kolla med Göran Dahlgren som jag känner sedan lång tid tillbaka. Vad säger du om tanken?
Mycket god tanke, självklart är jag med på det.


Bengt Silfverstrand: Ok. Jag jobbar vidare med frågan.
Man skall inte skjuta på budbäraren - det är alldeles riktigt, Martin. Men jag har inte gjort mig skyldig till någon ovetenskaplig handling när jag påpekar risken för "jäv" i Svenskt Näringslivs rapporter i denna sak. Tvärtom.

Därutöver kan jag, och säkert du, som sagt framföra kritiken att SN-rapporten inte alls håller lika hög vetenskaplig kvalitet och omsorg som de av Bengt omnämnda artiklarna. Därmed väger resultaten också lättare.

Daniel J, läkarstudent.
Visst har Svenskt Näringsliv ett intresse för att öppna upp nya marknader och där med blir det alltid en fråga om jävsituation, men jag ser ingen poäng att peka på det eftersom det helt enkelt är frågan om att det de framför är korrekt eller inte. Det viktiga för oss är att beslå dem med fel, att bemöta deras texter med fakta och studier, det tycker jag vi är dåliga på inom vänster. För mycket tro och tyckande.

Hade de dock varit med och fattat beslut i frågan om privatiseringarna så hade jag självklart reagerat och tyckt det varit viktigt att peka på. Som tur var är det inte så att ekonomin styr så mycket, men sedan har de sina kolportörer i form av den borgerliga alliansen. (Har man plöjt ner hundratals miljoner i propaganda så vill man få utdelning också)
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM