TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 


”Klimatförändringen värmer upp kärnkraftsfrågan ett par grader, men de politiska blocken smälter inte”, skriver Göran Eriksson angående energifrågan. Det är en sanning med stor modifikation. I själva verket tycks den allt snabbare klimatförsämringen ha gjort ett antal tidigare raka ryggar ytterst böjliga. Ett exempel är Aftonbladets tidigare politiske chefredaktör Rolf Alsing, som i dagarna sjungit kärnkraftens lov på DN-debatt.

 

Vad kärnkraftskramarna tycks förtränga är att de med sitt agerande i själva verket både försvårar och definitivt försenar den nödvändiga satsningen på förnybara energikällor. De har redan lyckats i sitt uppsåt genom att Sveriges nuvarande tio kärnkraftaggregat genom uppgradering kommer att vara i drift betydligt längre än vad som ursprungligen avsetts. Vad som fortfarande är möjligt att förhindra är att nya kärnkraftverk byggs i Sverige.

 

Kärnkraftskramarna hävdar att både nuvarande och flera kärnkraftverk behövs för att klara vårt energibehov framöver och att de förnybara alternativen inte räcker till. De talar antingen mot bättre vetande, eller är förlängda armar på kärnkraftslobbyns kropp. Och att uran är en ändlig energikälla, som vi dessutom för de svenska kärnkraftverkens försörjning till hundra procent importerar, i huvudsak dessutom från ett land, Australien, där strålningen från uranet åsamkat tusentals människor obotliga skador resp. för tidig död, tycks inte bekymra dessa lobbyister, bland vilka tyvärr också återfinns ett antal socialdemokrater.

 

Energimyndighetens i dagarna framlagda förslag till regeringen visar med all önskvärd tydlighet att de förnybara energislagen har en betydligt större potential än vad som tidigare redovisats. Redan idag ger bioenergin betydande tillskott till i första hand uppvärmningen och utvecklingsmöjligheterna för detta energislag kan betecknas som mycket goda.

 

Samma gäller vindkraften. Här räknar man nu med minst en tjugodubbling av elproduktionen från vindkraftverk. Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör sättas till 30 TWh år 2020 d v s avsevärt högre än nu gällande 10 TWh till år 2015 enligt energimyndigheten. En omfattande svensk vindkraftsutbyggnad är definitivt ett bidrag till att på europeisk nivå minska fossilbränslebehovet och därmed för klimatet skadliga utsläpp.

 

Sammanfattningsvis finns tre realistiska energislag som tillsammans med effektivisering markant kan bidra till att uppfylla de åtaganden som Sverige måste ikläda sig:
Det är biobränslebaserad elproduktion, som producerar både värme och el. Det är biodrivmedel och det är vindkraft.
Hindren på vägen mot att på sikt ersätta kärnkraften är inte bristen på förnybara energislag utan alltför svagt förändringstryck på dagens producenter av konventionella energislag, parat med den samlade kärnkraftslobbyns ständiga käppar i hjulet på förnyelsearbetet.



Hur vore det att inhämta fakta först och inte ägna sig åt tro och tyckande. Det är inte trovärdigt.

I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi. Det innebär en energipotential på cirka 2x10 7 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår totala vindeffekten till cirka 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år.

De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bland annat områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbindiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraften skuggar varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk.

Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2 år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2 år.

Satsningen på vindkraft är dyr och ineffektiv. Tyska energimyndigheten Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i sin rapport "Energiewirtschaftliche Planung für die Netzintegration von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020" analyserat och kritiserat den omfattande utbyggnaden av vindkraften. Energimyndigheten Denas har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. Rapporten framhåller att satsning är såväl ineffektiv som dyrbar. Resurserna borde, föreslår rapporten, istället användas för att minska utsläppen av växthusgaser genom att använda moderna avgasfilter i befintliga fossileldade kraftverk.

Satsningen på vindkraften innebär en kraftig utbyggnad av det tyska kraftnätet när alla dessa tiotusentals nya vindmöllor ska kopplas in på elnäten. Ju fler vindkraftsverk med varierande tillgång på vind desto större problem för kraftnäten. Denna gigantiska utbyggnad medför omfattande investeringar bara i kraftnäten som kommer att kosta de tyska skattebetalarna, enligt Dena, 1,1 miljard euro (eller 10 463 miljoner kronor).

Rapporten är en tankeställare för regeringarna i Sverige och Storbritannien som planerar en vindkraftsutbyggnad.

Kostnaderna i Storbritannien kommer inte att bli lika stora som i Tyskald eftersom den nationella målsättningen är att "bara" 10 procent av landets energiproduktion år 2010 ska komma från vindkraften. Notera att Storbritannien har väsentligen bättre vindförhållanden (starkare och mer uthålliga vindar) jämfört med Sverige och Tyskland. Trots detta konstaterar en utredning utförd av den brittiska ingenjörsvetenskapsakademien att kostnaden för vindkraft är nästan tre gånger högre per producerad kW än för kärnkraft räknat på en livscykelanalys, inklusive avfallshanteringen.

Den tyska och svenska kärnkraften borde naturligtvis inte avvecklas, utan istället bibehållas och utvecklas, om nu effekterna av den politiskt korrekta dogmen om växthuseffekten ska kunna minimeras.
Rapporten finns att ladda ner på:
http://www.vattenfall.de/www/trm_de/trm_de/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/17564

Vindkraft är en extremt dyr energi som tär på ekonomin och det blir mindre över för offentliga och privata intressen att energieffektivisera med.

I Sverige finns det potential för att spara bort energi motsvarande en kärnkraftsreaktor. Vi bör spara bort import av fossil energi i första hand istället för att avveckla kärnkraft.


Det åstadkommer vi ej bäst med vidkraft. Vindkraften kräver en fullskalig ersättningskälla och ett fullskaligt alternativt distributionsnät från ersättningskällorna. Fram till nu har ersättningskällan under högsäsongen för vårat energibehov varit fossil energi. Den kan ej regleras snabbt utan måste köras igång som beredskapskälla och producera konstant oavsett behoven. Eftersom energiutvining vid fossil eldning inte momentant kan generera ström direkt utan måste dras igång och stoppas under lång tid. Kärnkraft är bra och vattenkraft suveränt reglersmässigt.








Bengt Silfverstrand: Hur vore det att ge en samlad faktabild i stället för att plocka ut de faktauppgifter som passar den egna cementerade uppfattningen.

Ingen, och allra minst jag, har påstått att vare sig vindkraft, bioenergi eller någon annan enskild förnybar energikälla kan ersätta olja resp. kärnkraft- Däremot kan de förnybara energislagen ge väsentligt högre bidrag till vår samlade energiförsörjning än vad som i dag är fallet.

De faktauppgifter jag bygger mitt senaste inlägg på är hämtade ur den senaste heltäckande redovisningen av det svenska energiläget. Det handlar om Energimyndighetens förslag till regeringen.

Av detta förslag framgår klart och tydligt att vindkraften kan ge ett mycket kraftigt tillskott till vår elförsörjning. För att möjliggöra detta krävs dock att ett antal, fullt möjliga, men idag inte utnyttjade villkor:

* Snabbare tillstånd.
* En enda ingång till myndigheter. Investerare måste ges möjlighet till s k "one-shop-stop", vilket betyder att kontakterna med myndigheter ska skötas på ett ställe.
* Ambitiösare kvotplikt.
* Stöd till havsbaserad vindkraft.

Den som påstår att vindkraften inte är ett alternativ pratar i nattmössan och har så stora skygglappar att han inte kan blicka ut över kontinentlinjen. En jämförelse med stora europeiska vindkraftländer som Tyskland och Spanien visar på möjligheter. Tyskland producerade 30 TWh vindkraft år 2006 trots sämre vindförhållanden än Sverige. Spanien har ökat sin vindkraftsproduktion med drygt 20 TWh till 23 TWh på åtta år fram till 2006.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM