|
Det kanske mest uppmärksammade missbruksexemplet på sistone var att två moderater i Sundbyberg hoppade av partiet och gick över till socialdemokraterna. Och som framgår av senaste numret av Aktuell i Politiken nr. 45, så har en moderat i Halmstad hoppat över till Sverigedemokraterna.
Det måste givetvis stå var och en fritt att byta åsikt och parti, men då kräver hederligheten att man också avstår från den fullmäktige- landstings- eller riksdagsplats man blivit invald på under en helt annan partibeteckning.
Inte oväntat har några personvalskramare naturligtvis anmält avvikande mening och hävdat att ett genomförande av Hoffs förslag innebär att personvalet undermineras. Om så verkligen blir fallet, så är det i så fall bara en fördel, då personvalet är en bastard som bara är ägnad att lyfta fram personers sämsta egenskaper. Akrobat- och cirkuskonster, liksom förmåga att ställa till champagnepartyn m m i all ära, men de säger ingenting om riksdags- eller kommunfullmäktigeledamöters förmåga att företräda väljarna i för dem viktiga sakfrågor.
Politik är ett lagarbete och precis som i fotboll är det fullt möjligt att inom lagets ram profilera sig.
2007-11-19, 15:55 Permalink
Andra bloggar om: Politik Socialdemokraterna Personval Riksdagen Gudrun schyman Bengt silfverstrand
Här är det enbart att instämma i vad som möjligen, möjligen kan vara på gång i dennna fråga. Helt riktigt, helt konsekvent,är att lämna det gamla när man går in i något nytt. Att inneha förmåner fast man har lämnat riksdagen är för den vanlige medborgaren troligtvis helt ofattbart.
Att politiker ska bita sig ekonomiskt fast på ett så överlägset sätt i förhållande till stora flertalet andra medborgare är stötande och väcker enbart svarta tankar. Men, hur är det med oss människor, vi står oss själva närmast. Närmast köttgrytan..... De spelregler som gäller i politiska församlingar retar nog mången i dag. Inte minst med tanke på de nedskärningar som nu har tillkommit under det gånga året med denna regering. Det kommer fram på något sätt i en större dager, retningseffekten slår hårdare, framträder tydligare. Exempelvis en avgångsersättning i nivån 2 miljoner i samband med att man super sig full i tjänsten och inte kan bli kvar i sin yrkesroll visar hur fruktansvärt snett ett regelverk har blivit utformat. Det finns tyvärr en hel del i den där vägen. Exemplen är många. Vad ska man tycka om den som aktivt medverkar till att utlösa en sådan här bestämmelse med tanke på bakomliggande orsak? Vad kan politiker leverera i dagsläget? Jo, för de flesta nedskärningar, försämringar, ökade klyftor vilket självklart medför större spänningar grupper emellan. Tilltron till de demokratiska systemen undergrävs på ett tydligt sätt. En mätning i en av dagens kvällstidningar visar på en markant misstro till politik. Det förefaller tämligen självklart att det krävs en helt annan kultur, synsätt, värderingar vid tillkomsten av regler för parlamentariker och politiker på ledande poster. Det är mycket, mycket långt till det jämnställda samhället, med dagens tillämpningar. Att åka i gräddfil och samtidigt tala om det jämnställda samhället är långt ifrån något som inger trovärdighet. Det är fullt rimligt att ställa sig frågan på vilket sätt har man tänkt sig att ett jämnställt samhälle ska komma till stånd? Det troliga är nog att det stannar vid ett önsketänkande. Bengt Silfverstrand: Ett helt jämställt samhälle kommer vi aldrig att uppnå. Däremot är en ständig strävan mot ett sådant samhälle något som bör vägleda en politiker. Med den regering vi nu har så går som bekant strävandena i motsatt riktning. Klyftorna ökar. För mig som socialdemokrat måste jämlikheten åter sättas högst på den politiska dagordningen.
Håller helt med om att byter man åsikt så skall eller bör man avgå detta för att man skall kunna stå för sina åsikter.
Jag kan se ett problem här faktiskt, tyvärr för idag så har vi 2 typer av sätt någon kan bli invald i en församling på dels via den av partiet fastställda ordningen på valsedeln, men också på personval det vill säga väljarna kryssar in en kandidat för att dom vill ha in just den människan. För den första typen är det inga problem alls lämnar man partiet så bör man också lämna den plats man har fått detta är ett enständighetskrav mot väljarna. Men den andra typen kan ju ha drivit en kampanj på en viss fråga som av då väljarna setss som så viktig att den blivit inkryssad. om den personen då för att fälja väljarnas vilja byter parti för att klara av att få igenom hjärtefrågan så är det ju egentligen precis tvärtom, den kandidaten har då följt väljarnas vilja. Så man måste skilja på dom 2 typerna så ett bra förslag vore: Den som har fått ett mandat av partiet skall också vid antingen partibyte eller ett tillstånd av partilöshet kunna avsättas av partiet. Medan den som fått sitt mandat genom personkryss av väljarna måste vara kvar eftersom det då är väljarnas vilja att den skall vara i just den församlingen. Hoppas jag skrivit så det blev begripligt vad jag menar. Bengt Silfverstrand: Ja, du har skrivit begripligt, men jag delar inte din uppfattning i andra delen. Hur många personkryss man än har fått i ett val, så är det ett parti man företräder. Därför måste även "personvalda" lämna sin plats i en demokratisk församling om man byter parti. Ditt förslag skulle kunna leda till närmast kaotiska situationer, då partibyten blev legio och väljarnas utslag beträffande majoritetsförhållandena ändrades från den ena dagen till den andra. Gud förbjude en sådan utveckling.
i princip så håller jag med dig i hela resonemanget men som jag sa problemet blir ju för dom som är invalda på personkryss, vilket mest förekommer i komunfullmäktige och det är där som också problemen kan bli störst. Men om någon driver en egen kampanj för lått oss säga en utbyggnad av en skola men den frågan drivs inte sedan av partiet utan det parti på vilken valsesel den kandidtaten stod driver linjen at den skolan skall läggas ner. byter då den kandidaten parti så komer det demokratiska problemet, ja han sviker sitt parti, inget tal om den saken samtidigt så respekterar kandidaten ju väljarnas vilja i just den frågan som han blev invald för. Och det kanske är viktigt att säga att jag enbart talar om sådana som utan personkryss inte skulle kommit in.
Problemet har många bottnar och det bästa vore ju att hitta ett valsystem med antingen personval eller bara ha partiernas nominerade listor. Som det ser ut idag så kan ju en liten grupp byta fot och kulkasta ett valresultat ,vilket är totalt fel för demokratin, finns ju exempel där sådant skett åt båda hållen. Så en bred förutsättningslös diskussion om hur valsystemet skall se ut vore nog en bra början på att hitta en lösning på problemet. Och att dom som blir invanda fram tills dess faktiskt visar upp lite vanligt folkvett och hyfsning i såna här frågor Bengt Silfverstrand: Men oavsett hur många personkryss en politiker erhållit så kandiderar han för ett visst parti. Och laget måste alltid vara större än jaget.
Nordiska rikspartiet NRP blir invalt i riksdagen. En av NDs riksdagsledamöter får samvetskval ett år senare och blir politisk vilde. Enligt lex Silfverstrand avsätts han och ersätts av en lagspelare.
Alla vinner. Hurra för kamratanda! Bengt Silfverstrand: Till syvende och sidst måste det alltid vara det i val fällda utslaget som avgör partikonstellationen i riksdag såväl som i andra demokratiskt valda församlingar. Om inte det demokratiska utslaget respekteras så skulle kaos snabbt kunna utbryta vid partibyten. Att så nu också i praktiken blivit fallet visar en del lokala exempel.
Varför skall man avsätta politiska vildar. Jag är själv politisk vilde i Bollebygds kommun. Jag är demokratisk framröstad och har pratat med dom som har röstat på mig Varför jag valde som jag gjorde. Dom accepterar mitt beslut,
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |








