TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Svensk sjukvård inifrån
Natten mellan söndag och måndag i den här veckan vaknade jag med smärtor i hjärtat. De var av övergående natur men eftersom jag för fem år sedan genomgick en stor operation i aorta (kroppspulsådern) och fick en mekanisk hjärtklaff inopererad, fann jag det klokast att ringa
till Sjukvårdsupplysningen på Helsingborgs Lasarett och beskriva mitt problem.
Jag fick rådet att omedelbart bege mig till medicinska akutkliniken på lasarettet, dit jag tillsammans med hustrun omgående begav mig. Blev omhändertagen av en sjuksköterska som tog EKG, blodtryck och blodprov. Efter ca. en kvart infann sig jourhavande läkare som gjorde en noggrann undersökning. Efter ca. en och en halv timma kom läkaren tillbaka med beskedet att samtliga prover utfallit väl och att jag kunde åka hem. Sammanlagt tillbringade jag mindre än tre timmar på akutmottagningen.

En äldre släkting hade tillsammans med sin dotter (min kusin) fått tillbringa sammanlagt sex timmar på lasarettets allmänna akutmottagning i söndags eftermiddag och kände stort missnöje med den då långa väntetiden.

Två fall ur den svenska sjukvårdens vardag och verklighet. En missnöjd patient och en mycket nöjd sådan. Hur kan det då bli så här, varför ska man i ena fallet behöva vänta sex timmar, varav större delen i passivt tillstånd och utan att någon undersökning utförs, och i det andra fallet omgående bli behandlad?

Ja, svaret är faktiskt mycket enkelt. I söndags eftermiddag var det lång köbildning på akutmottagningen. Många hade av olika anledningar sökt sig dit. Natten mellan söndag och måndag däremot, var de nästan ”folktomt” på samma akutmottagning.
Hur snabbt en patient blir behandlad på en akutmottagning sker efter strikt medicinska bedömningar. Vad de här två nämnda exemplen emellertid tydligt visar är att sjukvårdspersonalen i många fall är klart underbemannad. Att min äldre släkting fick vänta i hela sex timmar på behandling berodde på att det bara fanns en enda jourläkare på akuten.

Detta är naturligtvis klart otillfredsställande och i det här fallet, då det rör sig om en person som är 93 år gammal rent skandalöst.

Och vad beror det då på att det inte finns tillräckligt med personal på våra sjukhus? Jo, därför att, som i det här fallet, den styrande b-alliansen i Region Skåne, dragit ner på redan knappa resurser. Och den här redovisade bilden ur svensk sjukvårdsverklighet är naturligtvis inte speciell för Skåne. Resurserna är överlag för knappa och sjukvårdspolitikerna är i alltför många fall alltför fega att tala om för en på resursbristen klagande allmänhet att vi skulle kunna klara problemet om vi fick höja landstingsskatten.

Även om det självfallet på sina håll går att rationalisera sjukvården och göra hela vårdapparaten effektivare, så är sjukvården så personalintensiv att det inte går att dra ner på personal i operativ och rent vårdande tjänst. I många fall framstår en höjning av skatten som enda möjliga utväg att komma till rätta med vårdköerna.

Och ställer man frågan rakt till folk: Är du beredd att betala 1-2 kronor mer i landstingsskatt för att sjukvården ska kunna anställa mer personal? – så är jag helt övertygad om att en stor majoritet skulle svara JA!

Mot denna verklighetsbakgrund, så framstår svensk skattedebatt för närvarande som närmast enfaldig, då få politiker vågar säga som sanningen är att de ekonomiska resurserna är för knappa för att vi ska kunna öka tillgängligheten på våra akutsjukhus.

Det finns redan ett stor uppdämt behov av folk inom vården.. En förkrossande majoritet av svenska folket tycker att denna vård ska finansieras via skattsedeln. Den ökade privatisering som landets styrande b-allians öppnat för medför inte mer pengar utan bara en omfördelning av samma belopp.

Till sist en liten alldeles färsk solskenshistoria med anknytning till hjärta och smärta.
Min femårige dotterson David berättar för sin kompis Jonathan att hans morfar fått åka till sjukhuset för att han fått ont i hjärtat.
Jasså, svarar Jonathan, och Erik den fjorton dog av ärtsoppa.
Jag vet, replikerar David för nu är han bara en staty….



2007-07-17, 19:37  Permalink
Andra bloggar om:  


Aha, världens högsta skatter ska alltså bli ännu lite högre, så kommer problemen att lösas?


Bengt Silfverstrand: Typiskt högerkommentar och brist på logiskt tänkande. Jag har med mitt exempel tydligt visat, och många andra bekräftat att många sjukvårdsavdelningar i vårt land är underbemannade. Om närvarande personal inte klarar köbildningar så måste, om vi vill behålla kvalitet i och allmänhetens förtroende för vår sjukvård, fler anställas. Om vi sedan vill leva upp till svenska folkets förväntningar om att vården även framdeles ska skattefinansieras, ja då finns det naturligtvis ingen annan utväg än att höja landstingsskatten.
Eriks kommentar är av den mer sjuka arten att den egenltligen inte borde kommenteras.

I övrigt har även jag väldigt positivt erfarenhet av svensk skjuvård.

Grattis och lycka till Bengt!




Bengt Silfverstrand: Visst är det sjukt på högersidan. Jag gjorde trots allt ytterligare ett försök att förklara. Till den verkan det hava kan.
Jag känner igen det där att komma in akut.
Hjärtproblem tas direkt medan mindre allvarliga får ta sina sex timmar.

Jag har varit in akut med min fru en 50 gånger de senaste 9 åren och jag har sett mönstret här där jag bor med S-styre som blir starkare och starkare.. egen majoritet kommande åren.
Det är som med operartioner.. vissa allvarliga går före.

Här klagas det villt hur S missköter sjukvården och ändå får dom majoritet..
Trevligt att då få tala om för dom klagande att de borgeliga sköter det inte bättre.
Minsta tid vi fått vänta är fyra timmar, och max var nio.

Folke Andersson


Bengt Silfverstrand: Intet är som vänstans tider. Även om man befinner sig i en sjuksal på akuten. Där man blev mycket väl omhändertagen av den duktiga sjukhuspersonalen.
Christina Meltin Westerlund: "Sjuka arten?" Men herregud, man måste väl ifrågasätta om världens hårdaste beskattade folk ska tvingas betala ännu högre skatter för att få ordning och reda på välfärdstjänsterna.

Uppenbarligen finns det ett systemfel inom vården där läkare spenderar tid med annat än patienterna. Visst kan man fortsätta höja skatten, men det vore bättre att organisera verksamheten bättre.


Bengt Silfverstrand: Systemfelet befinner sig hos dom som tror att även uppenbar personalbrist kan organiseras bort.
Jag har ju sagt till dig att ta det försiktigt med hjärtat Bengt. Hoppas det inte är något allvarligt, du är ju inte klar med utredandet och utbildandet ännu. ;)
V. Erik.


Bengt Silfverstrand: Tack för rådet. Som jag redan följer. Så t ex sitter jag inte uppe och bloggar på nätterna.
Bengt,

Var ju skönt att det inte var något, i övrigt ett bra blogginlägg.

Erik Eriksson,

Du tittar dig blind på den ojusterade/okorrigerade skattekvoten. Du ska studera den justerade/korrigerade skattekvoten, dvs. ta i beaktning att många jämförbara länder har stora underskott (%) i statsbudgeten, man beskattar inte vissa transfereringar, man har avdrag istället för bidrag och avtalsförsäkringar som alla sänker skattekvoten för vissa länder. Sedan skall man inte sticka under stolen att Sverige har en generösare välfärd i form av fri skollunch, av befolkningen stor andel studerande på högre läroverk, toppresultat för svenska sjukvård, lägsta spädbarnsdödligheten mm.

Eller för att citera den borgerliga regeringens Budgetpropositionen för 2007 (Prop. 2006/07:1):

"Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skattelagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre skattekvot, jämfört med ett land som i stället ger stödet via ett inkomstavdrag eller en skattereduktion. Transfereringar till hushåll behandlas skattemässigt mycket olika bland OECD-länderna.

I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skattepliktiga, medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skattepliktiga transfereringar. Ett alternativ vid internationella jämförelser är därför att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräkning av skattekvoten. Även om det går att beakta några av olikheterna i skatte- och transfereringssystemen blir jämförelser mellan olika länder haltande eftersom skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finansieras. Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska avtalsförsäkringar (som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär) medan andra länder finansierar samma försäkringstyper med skatter.

Jämförelser av skattekvoter bör så långt som möjligt även beakta dessa olikheter i syfte att ge en rättvisande ekonomisk innebörd.”


Bengt Silfverstrand: En tydlig och bra beskrivning av skatteproblematiken.
Erik, Jo visst kommentera på du, men kanske du skulle tänka efter före ibland. Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt. Likaväl vet jag att det lönar sig.
Läs för övrigt Martin T:s mycket bra inlägg.
"Bengt Silfverstrand: Intet är som vänstans tider. Även om man befinner sig i en sjuksal på akuten. Där man blev mycket väl omhändertagen av den duktiga sjukhuspersonalen."

Jag är Anhörigvådare av Strokedrabbad fru och då hon åker in akut kan hon inte "tala för sig själv" så att jag måste vara närvarande.
Mitt problem är att en väntan på nio timmar eller tre.. är mycket lång och krävande väntan.
Funderar på att ta med mig uppblåsbar dyna och sovsäck och ligga på golvet någon gång!
Ja ha det i bilen i alla fall.. då väntan blir för lång.

Folke Andersson


Bengt Silfverstrand: Din långa väntan är bara ytterligare en bekräftelse på vad jag hävdat. Nämligen att det behövs mer personal på våra vårdinrättningar.
Med tanke på att hälso- och sjukvård utgör 12% av de offentliga utgifterna, vilket folk i allmänhet inte känner till, så är jag helt övertygad om att en förkrossande majoritet av svenska folket hellre skulle se att skattepengarna som vi redan betalar går till just skola, sjukvård och omsorg och inte till en miljon andra punkter som närmast kan beskrivas som kapitalförstöring.

Till exempel så går mer pengar till den allmänna offentliga förvaltningen (13%) än vad som går till hälso- och sjukvård.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig_ekonomi/Offentlig_sektor/1964/


Bengt Silfverstrand: De s k "Ekonomifakta" det här är fråga om är en noga utvald samling fakta utgivna av Svenskt Näringsliv. Eftersom det rör sig om en partsinlaga ska de tas med en viss nypa salt. Med statistik kan man bevisa det mesta. Om man i stället mäter hur stor andel av de landstingskommunala utgifterna som faller på hälso- och sjukvård och sedan ställer dem i relation till hur stor del av de landstingskommunala utgifterna som utgörs av administrations/förvaltningskostnader, så blir relationerna och bilden en helt annan.

Slutsatsen kvarstår under alla förhållanden. Det behövs mer personal i hälso- och sjukvårdssektorn.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM