Lysande Hamilton!

Aftonbladets krönikör Carl Hamilton, inte att förväxla med folkpartiets politiske kommissarie, riksdagsledamoten Carl B. Hamilton, skrev i gårdagens Aftonbladet (11 juni) en krönika som det finns alla anledning att kommentera.

Under rubriken ”Löntagarna visar ansvar – de rika frossar i lyx” sågar Hamilton den konventionella näringslivsklokskapens profeter, som från sina elfenbenstorn i tid och otid förkunnar att Sveriges lågbetalda kommunanställda hotar ekonomin och välfärden.

Några citat ur Hamiltons krönika är värda att återge: ”Ute på Häringe slott hade de rika samlats till fest.  Det var De rikas dag.  Där var kanske inte de riktigt rika, eller de sedan länge rika.  Men där fanns de ganska rika, de låtsasrika, de nyrika och utan tvivel alla de som tycker mycket om att visa hur rika de är.

Om Riksbanken, ekonomins egen politbyrå, noterade vad som timade på Häringe är inte känt.  Men om banken hade gillat att överraska och dessutom hade varit utrustad med humor, skulle nästa veckas räntehöjning kunna motiveras på följande sätt:

”Riksbankens direktion har noterat de ohämmade konsumtionsexcesser som särskilt den mest förmögna befolkningsdecilen visar.  Den sortens iögonfallande skrytkonsumtion är väl dokumenterad i litteraturen.  Bankens slutsats är att de rika har svårt att hantera en utdragen högkonjunktur och därför bör kylas av.  Omotiverad självbelöning i samhällstoppen stärker inflationstendenserna.  Kompensationskrav sprider sig nedåt i pyramiden.  Bankens direktion vill dessutom påminna om att frosseri är en dödssynd.”

Så kommer det naturligtvis inte att låta.  I den konventionella klokskapens församlingar är det Sveriges löntagare som genom oförskämt höga löneökningar får ta på sig skulden för nu förestående räntehöjningar.  Ekonomin kommer för eller senare att kylas av.  Självfallet väger den samlade lönesumman tyngre än direktörslöner och aktieutdelningar i den totala ekonomin.  Av det enkla skälet att löntagarna är fler än direktörer och aktieägare.  Men genom att hänge sig åt girighetsexcesser i form av oskäliga löne- och vinstutdelningar så lägger de redan rika  i själva verket grunden för den överhettning av ekonomin som så småningom bryter nacken av de goda tiderna.

 De kommunalanställdas avtal innebär lönehöjningar med 13 procent på 3 år, ungefär lika mycket som Sveriges direktörer plockar ut på ett enda år,  Dagens Arbete redovisar i sitt senaste nummer investeringar och aktieutdelningar i 20 stora svenska industriföretag.  Siffrorna jämförs med en motsvarande genomgång utförd för fem år sedan.  Förändringarna är dramatiska.

För fem år sedan delade de 20 företagen ut 24 miljarder kronor till sina ägare.  Samma företag delar idag ut 101 miljarder kronor.

Hamilton avslutar sitt ”lustmord” på Sveriges girighetsfurstar: ”Som ironisk slutpoäng kan noteras att löntagarna på toppen av en högkonjunktur faktiskt har visat återhållsamhet, trots industrins  rekordvinster och brist på arbetskraft. Världens bästa fack.  Som inte bara tar samhällsansvar.  Utan också ställer upp som syndabock för dem som inte gör det.  Världens bästa riksbank.  Som vet hur viktigt det är att misslyckas.”