Alkoholpolitik och domstolsutslag

Så har EG-domstolen något överraskande meddelat sin dom.  Sveriges förbud mot alkoholimport via Internet strider mot EG-rätten.  Förbudet innebär en ”obefogad kvantitativ restriktion av den fria rörligheten för varor.”    Ja, tänk vilken frihetsinskränkning, frestas man säga.  Överraskningen i sammanhanget består i domstolen gick emot sin egen chefsjurist – generaladvokatens bedömning i ärendet.

De kortsiktiga vinnarna är målsägaren Klas Rosengren och alla andra spritliberaler som ser en oinskränkt handel av spritdrycker och årgångsviner som högsta lycka och frihet.  Utan minsta tanke på att ett ohämmat alkoholflöde är en ökad börda för andra och ett bottenlöst träsk för vissa – alla dem som är slavar under alkoholen.  För spritliberalerna är  EG-domstolens utslag  förvisso en frihet.  För en alkoholpolitik med sociala ambitioner är domen däremot tveklöst ett nederlag.

Positivt i sammanhanget är folkhälsominister Maria Larssons (kd) snabba ställningstagande: ”Svensk alkoholpolitik ligger fast.”  Hon pekar i sammanhanget på en annan dom, den s k Joustra-domen från november i fjol.  Utslaget då innebär att alkoholskatt på varor man beställer över nätet ska betalas i det land man beställer från.  Detta innebär att svensk alkoholskatt ska betalas när man beställer från Sverige.  I likhet med Systembolagets VD Anitra Steen gör folkhälsoministern sålunda den bedömningen att en restriktiv alkoholpolitik kan upprätthållas.

Det ligger sannolikt en hel del i den bedömningen, även om inte kan vara helt säker.  Under alla omständigheter torde myndigheterna – tullen, polisen och skatteverket få ett jättearbete med att se till att skatten betalas och att ålderskontrollen fungerar.

Vad domen ytterst kastar sin skugga över är vilket som är mest värt – en något vidgad frihet att få inhandla alkoholhaltiga drycker å ena sidan och en inskränkning i vår nationella frihet att suveränt utan inblandning av domstolar, i Sveriges riksdag få fatta de beslut som vi bedömer vara bäst till gagn för vårt folk.  Vad händer om EG-domstolen i Vaxholmsfallet

dömer till det lettiska byggföretagets och Svenskt Näringslivs fördel?  Mycket talar för att

det då kommer att dåna uti (den demokratiska) rättens krater.  En het debatt kommer  sannolikt då att blåsa upp kring själva EU-medlemskapet

När allt kommer omkring kan det inte vara rimligt att en juridiskt tillsatt instans ska kunna överpröva beslut fattade av en i allmänna demokratiska val tillsatt riksdag.