TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Bolagsstämmor och demokrati

April och maj är bolagsstämmornas tid.  Här ett litet smakprov från en stämma i Höganäs:

”Det var dukat för sedvanligt samkväm när metallpulvertillverkaren Höganäs AB höll årsstämma på hemorten.  Stämmans prolog fortlöpte i restaurangtältet intill HB-hallen.  En trojka stod för musikunderhållningen och framförde lättsmällt örongodis med stråkar och klaviatur.  Dinerande gäster hade även första parkett till ett oväntat inslag på Bruksgatan.  Där pågick en mindre demonstration med krav på stopp av metallpulverjättens omdiskuterade avfallsupplag på invallningen….. Aktiespararnas representant påpekade att rörelsemarginalen de senaste fem åren har legat på ca tolv procent med genomsnittet på 15 procent under ett antal tidigare år. – Vårt mål är 15 procent och vi är på god väg dit.  Men metallpriserna ger oss en utmaning, svarade Alrik Danielsson (VD)….. Därefter stal utländska ägare showen.  Ett 50-tal aktieägare huvudsakligen amerikanska och japanska fonder, hade invändningar mot flera punkter på dagordningen.  Nejröster fick bland annat förslaget till resultat- och balansräkningen, valberedning, en del i bolagets personaloptionsprogram och b-aktier som kostnadsfritt tillfaller vd:n.

 

-Jag har inga motförslag att redovisa, och nejrösterna lämnar ingen motivering till varför man gör så här, sa advokat Annika Boström från Wistrand advokatbyrå i Malmö som företrädde de utländska fonderna.

Tillsammans utgjorde nejrösterna som mest cirka två procent av det totala aktiekapitalet och skulle behöva minst tio procent för att kunna påverka stämmans beslut.  Därmed röstades samtliga punkter igenom.”

 

Referatet ger anledning till ett par funderingar av både demokratisk och ekonomisk art.  Om vi börjar med det ekonomiska så kan för det första noteras att företaget i fråga är mycket solitt.  För det andra att mycket får mer i form av generösa bonusar, kostnadsfria b-aktier m m.  Och än en gång hemsöks en svensk bolagsstämma av utländska ägare företrädda av ombud som inte vet varför huvudmännen agerar som dom gör.  Den här gången räckte dock nejrösterna inte till för att uppnå de tio procent som erfordras för att kunna påverka stämmans beslut.

 

Den demokratiska slutsatsen blir att svenska bolagsstämmor trots mindre demonstrationer och

bisarra inslag i form av aningslösa ställföreträdande protestaktioner av utländska ägare är spel för gallerierna.  Här får Karl XI:s budskap till herremännen, uppspikat på möteslokalen,  med lätt travestering förnyad aktualitet: ”Vad göras skall är allereden gjort, ni (små)aktiägare resen icke så fort…

 

En allvarligare aspekt på det grönköpingsmässiga skeendet på stämmorna är att de som där och i näringslivet i övrigt har den reella ekonomiska makten nu också begåvats med den ekonomiska i form av en regering, som tjänstvilligt verkställer vad deras ekonomiska och mediala uppbackare har beställt – nämligen gigantiska omfördelningar av inkomster och förmögenheter till de som redan har utförsäljning av svenska folkets egendomar till samma ekonomiska intressesfär.

 

Vad vi sålunda nu upplever är hur demokratins verkningskrets ytterligare snävas in.  I ett land där den ekonomiska makten varit stark även under socialdemokratiska regimer, har trots allt regering och riksdag utgjort en inte helt tandlös motvikt till kapitalintressena.  Riksbankens fristående ställning och EU-medlemskapet har begränsat det folkvalda inflytandet, och bakom hörnet hotar ytterligare en sådan inskränkning – den fråga om inrättandet av en författningsdomstol som borgerligheten med hjälp av miljöpartiet gav grundlagsberedningen i uppdrag att utreda.  Jag ska i annat sammanhang inom kort återkomma till vad tillkomsten av en författningsdomstol skulle innebära, men kan redan nu konstatera att en författningsdomstol – som t ex den i Tyskland existerande – kan överpröva det folkvalda parlamentets beslut.  Med andra ord ytterligare en allvarlig inskränkning i den demokratiska valda folkmakten.

 

En tanke går här osökt till den politiska situation som rådde i landet för 60 år sedan 1946-47.  En skatteberedning hade föreslagit höjningar av förmögenhetsskatt, bolagsskatt och kvarlåtenskapsskatt.  Svea hovrätt intog en hållning som kan betraktas som extrem, då man i sitt remissvar betecknade förslaget som konfiskation och menade att framförallt förslaget om kvarlåtenskapsskatt var grundlagsstridigt.  Svenska Dagbladet under högermannen Ivar Anderssons chefredaktörskap menade att förslaget var ett övergrepp på den lilla minoritet som fick betala och skrev bl a i en ledare: ”Herr Wigforss har tidigare betecknats som demokratins dödgrävare.  Det omdömet är inte för starkt.  Hans skattepolitik inspirerad av missriktade jämlikhetsideal och driven av en förblindad fanatism, kommer att få olyckliga verkningar för hela samhällslivet.”  Som bekant blev det precis tvärtom om.  Den socialdemokratiska politiken med inslag som solidarisk lönepolitik, utbyggd social trygghet och starka omfördelande inslag i skattesystemet gav samtidigt utrymme för den starkaste ekonomiska tillväxt som landet varken förr eller senare upplevt.

 

Det finns med andra ord starka skäl att kraftfullt motarbeta ytterligare inskränkningar i

vårt på parlamentarisk demokrati uppbyggda system och i konsekvens därmed också avvisa inrättandet av en författningsdomstol.



Ett lands regering får inte bryta mot landets grundlagar. Det är sådana övertramp som en författningsdomstol är till för att övervaka.

Vem kan vara motståndare till en sådan kontrollfunktion? Endast politiska krafter som avser att utan sanktioner bryta mot landets grundlagar och konstitution.

Gillar man inte grundlagarna så går de att ändra, och det finns utarbetade mekanismer för sådana frändringar. Sådant kan ingen författningsdomstol sätta sig upp emot.

Detta är en generell långsiktig fråga. Bengt tog ett exempel som tycks stödja hans åsikt ur ett vänsterperspektiv, men vi kan inte veta vilken politisk kraft som regerar landet i övermorgon. På flera håll i riksdagen och dess närhet finns ledamöter och partier med bristande respekt för demokratins grundvärderingar (och jag syftar definitivt inte på S).

Även Sverige kan en dag få en Berlusconi eller en Chavez vid makten. Den dagen önskar även Bengt att han hade hjälpt till med att införa en domstol som skyddar oss mot en maktfullkomlig regering som tummar på grundlagen så mycket den kan.


Bengt Silfverstrand: Det behövs sannerligen inga författningsdomstolar för att värna ett lands grundlagar. Den uppgiften sköter lagrådet på ett fullt kompetent sätt. Man ska ha haft huvudet nerstucket långt i sanden under lång tid för att inte inse att t ex den tyska författningsdomstolen spelar en klart politisk roll och stoppat lagar som haft till syfta att bredda demokratin och minska den ekonomiska maktens inflytande.

Domare är sannerligen inga åsiktsfria personer, och det kanske bästa (läs mest skrämmande exempel) på hur juridik tar över politik är USA:s högsta domstol (med en liknande funktion som en författningsdomstol)

Sen var exemplet Chavez i Venezuela ett synnerligen dåligt valt exempel på när en författningsdomstol behöver överpröva politiska beslut. Chavez, låt vara bombastisk i vissa uttalanden, är demokratiskt vald och sitter där han sitter trots intensiva försök från landets kapitalägare i symbios med USA att kasta honom ur sadeln.
Näringslivet och bolagsstämmor har ingenting med demokrati att göra.

Demokrati är enbart ett styrelseskick för nationen. Ett bolag eller Svenskt Näringsliv som organisation för de svenska bolagen har ingen egen ekonomisk makt. Den makten sitter hos ägarna och verkar genom styrelserna. Debatten har tidigare haft uppe det svaga ägarinflytandet på bolagsstämmor. Att en ägargrupp på Höganässtämman gjorde något kallar du att 'hemsöka stämman'. Säkert har styrelsen och andra intresserade kunskap om varför denna grupp röstat nej. Men den person som haft fullmakt enbart att rösta skall inte utan ett särskilt uppdrag lägga fram förslag eller motivera huvudmännens röstning.

Du påstår, att regeringen uppfyller vad deras ekonomiska uppbackare beställt. Alltså att Alliansregeringen skulle vara korrumperad och deras olika förslag grunda sig på beställningar från uppbackare. Vilka? Beskyllningen är i klass med Watergate. Menar du allvar, så måste socialdemokratiska partiet omedelbart avslöja regeringspartierna och vilka det är som styr dem.

Jag tolkar dig så att utförsäljningen av statliga bolag skall ske till denna grupp som ekonomiskt kontrollerar regeringen. Vilka är dessa skurkar? Eller har jag missförstått dig - i så fall tala om vad du menar.

Du skriver, att regering och riksdag varit en motvikt till kapitalintressena. Går inte samhällets och statens intressen hand i hand? Är det en motsats mellan kapitalintresset/ägarintresset och riksdag och regering?

Din avslutning är också kryptisk. Sverige har ett system. Vilket? Hur ser det ut? Skulle inte svenska folket få ändra ett eventuellt sådant system genom vårt demokratiska styrelseskick?


Bengt Silfverstrand: Vilken fantastisk beskyllning. Näringslivet har inget med demokrati att göra. Och ändå ger bolagsstämmorna sken av att det handlar om demokrati. Skenfäktning med andra ord.

Korruption är nog att ta i. Att det föreligger ett ömsesidigt beroende och ett starkt sådan mellan en borgerlig regering och näringslivet står dock utom alla tvivel.

Utförsäljningen av statliga företag som går bra och ger folkhushållet goda tillskott är en rent ideologisk produkt där den borgerliga regeringen nu vill leverera vad näringslivet generellt länge beställt.

Den som t ex inte hört Svenskt Näringslivs VD med en papegojas envishet ropa på sänkta skatter har nog länge haft huvudet djupt nedstucket i sanden.
Så länge demokrati är ett styrelseskick för ett samhälle, har demokratin inte mer med näringslivet att göra än med konst, musik och hör och häpna politik. Demokratin är det styrelseskick, som skall ge folket i val möjligheten att välja olika politiska inriktningar utan att ändra statsskicket.

Svenska Kyrkan kallar sig demokratiskt. Fackföreningsrörelsen kallar sig demokratiskt. De politiska partierna kallar sig demokratiska i sin inre uppbyggnad. Allt detta blir skendemokrati. Ordet demokrati används för att det är positivt laddat. I styrelseskicket demokrati har alla medborgare rösträtt. I organisationer har bara medelmmarna rösträtt. Endast totalitära stater sätter likehtstecken mellan demokrati och rösträtt eller medlemsinflytande. Alltså bort med skendemokrati och bort med tron att näringslivet är demokratiskt.

Ett ömsesidigt beroende har vi väl allesammans, eller hur? Nog är arbetaren beroedne av arbetsgivaren och arbetsgivaren av arbetaren, konstären av den som njuter av konsten osv. osv. Men du skriver: 'en regering, som tjänstvilligt verkställer vad deras ekonomiska och mediala uppbackare har beställt'. En bättre definition på korrupption kan jag inte finna.

Du skriver, att utförsäljningen av statsbolagen skulle innebära en gigantiska omfördelning av förmögenheter till dessa grupper som i verkligheten styr regeringen.

I den ideologiska biten av utförsäljningen har framkommit möjligheten av att dela ut bolagen till de som enligt din uppfattning kanske inte äger bolagen men borde göra det, nämligen de svenska medborgarna. Staten har enligt en liberal demokratisyn inte någon uppgift att driva affärsverksamhet för skattebetalarnas räkning. Det är ideologi och den är djupt rotad hos den del av oss som tror, att medborgarna är dugliga, arbetssamma, moraliska och utan ond vilja. Då finns det ingen anledning för politiker ta hand om affärsverksamhet. Risken är ju uppenbar, att det på vänsterkanten finns en ideologi som icke erkänner den enskildes äganderätt som en del av de mänskliga rättigheterna. Då är varje steg på mer statlig kontroll av samhället ett varningstecken. Du får gärna ha en annan ideologi men det betyder inte att vi andra är idioter, som springer ärenden åt några okända storkapitalister.

Kanske liknar jag en struts men jag tycker inte att Urban Bäckström på något sätt överbetonat betydelsen av sänkta skatter. Återigen ideologi. Den regering som du sympatiserar med tar runt 65 procent av arbetarens lön. Jag delar Urban B. uppfattning att den procentsiffran är rent negativ för den arbetande befolkningen. Du skriver, att den politik Wigfotss förordade givit Sverige den starkaste tillväxt landet någonsin haft. Det kan bli en annan diskussion om det men de finns också som anser, att Sverige försuttit chansen till en ännu bättre ekonomisk utveckling med en liberal politik. De finns också som citerar Wigforss med orden: "Fattigdom kan fördragas om den delas av alla." Detta apropå fördelningspolitik.


Bengt Silfverstrand: Detta är ju rent rundsnack. Vad jag pekat på är att bolagsstämmor är ren skenfäktningar och närmast parlodi på demokrati. Jag har samtidigt framhållit att en socialdemokratisk regering byggd på en vänstermajoritet i riksdagen varit en viktig motvikt kapitalintressena. Jag har vidare framhållit att demokratin i samhället också naggats rejält i kanten genom riksbankens fristående ställning resp. EU-medlemskapet.

Den b-allians som tog över den politiska makten vid höstens val har i de yttersta av dessa dagar också bekänt färg på ett sätt som visar att de agerar på uppdrag av nämnda kapitalintressen. Massiva skattesänkningar till folk som redan har det gott ställt och på bekostnad av de mest utsatta grupperna i samhället är ett konkret exempel på intresseströmkantringen i svensk politik.

Utförsäljningen av svenska folkets egendom till högstbjudande är ett annat lika tydligt exempel på vems intressen b-alliansen företräder.

Din argumentering blir sedan inte ett dyft starkare av att du avslutar med ett lösryckt citat ur ett stringent fördelningspolitiskt resonemang av landets i särklass främste finansminister under den parlamentariska eran - Ernst Wigforss.
Det är du, inte jag, som satt rubriken "Bolagsstämmor och demokrati"

Det är du, inte jag som skriver att "Den demokratiska slutsatsen blir att svenska bolagsstämmor.......är spel för gallerierna."

Det är du, inte jag, som skriver"---ger bolagsstämmorna sken av att det handlar om demokrati."

Det är du, inte jag, som skriver "....bolagsstämmor är ren skenfäktning och närmast en parodi på demokrati."

Jag påstår, att aktiebolag och bolagsstämmor inte har med demokrati att göra.

Demokrati är ett styrelseskick för nationer och som bygger på medborgarnas allmänna rösträtt. Styrelseskicket för ett aktiebolag bygger på aktien, andelen, och varje aktie representerar en röst (vissa aktier kan representera en tiondel eller så men det har inte med detta resonmang att göra). En individ kan rösta för en aktie, en röst, men en enda person kan rösta för många aktier och en individ kan ensam ha röstmajoritet i ett aktiebolag. Längre bort från demokratins grunder går inte att komma.

Demokratin bygger på rättsstaten genom att medborgare med sin rösträtt väljer fötroendevalda till att i en lagstiftande församling stifta nationens lagar.

En bolagsstämma kan inte stifta några lagar utan har att följa de lagar som landets/nationens demokratiska församling stiftat.

Demokratin överlämnar det s.k. våldsmonopolet till den demokratiska staten. Det betyder, att ingen medborgare kan använda hot eller våld för att få igenom sin vilja. Staten kan däremot med stöd av lagar använda våld för att upprätthålla lagarna.

Ett bolag kan vare sig inom bolaget eller utåt mot samhället använda sig av våld eller hot om våld. Det är ett lagbrott.

Vad har det för följder, att som du påpeka 'demokratiska brister' hos bolagen, eller säga att fackföreningar, Svenska Kyrkan mm är organisationer med en demokratiska uppbyggna.

Jo - du använder demokratin och därmed det demokratiska systemet i sammanhang där demokratin inte finns. Detta får en del människor att tro att det finns brister i demokratin. Detta skadar demokratiuppfattningen.

I stället vill jag att respekten för demokratin skall öka. Jag vill uppnå att fler och fler medborgare skall se att det demokratiska systemet är det enda som kan skapa det anständiga samhället och lägga grunden för alla medborgares lika behandling.

Då blir min slutsats, att demokrati är det styrelseskick som garanterar medborgarna i en nation yttrandefrihet, tryckfrihet, åsiktsfrihet och organisationsfrihet. Som garanterar ett rättsväsende oberoende av den politiska makten. Allt detta kräver en övertygelse om alla människors lika värdighet.


Bengt Silfverstrand: Jomenvisst är det jag som satt rubrik och står för innhållet. Vem har sagt något annat? Faktum kvarstår ändå. Bolagsstämmorna, som genom hela sitt upplägg med dagordning, röstfarande etc. ger sken av att allt är höjden av demokratiskt beslutsfattande visar sig utifrån mycket tydliga exempel i stället vara parodier på demokrati.

Den jämförelse du sedan gör med det demokratiska systemet i övrigt är irrelevant.
Bra. Bolagsstämmpr har inget med demokrati att göra.

Om dagordning och röstning efter aktieinnehav ger någon ett sken av att detta skulle vara demokratiskt, så kan jag bara säga att den som uppfattar det så bör tänka till.


Bengt Silfverstrand: Precis. Bra att du kommit till den insikten.
Men Bengt: eftersom ingen har låtsas att det är fråga om demokrati, hur kan du då påstå att det är SKEN-demokrati?

Är det så att du kanske ÖNSKAR att bolagsstämmor faktiskt VORE demokratiska, så att människor som inte äger bolagen och inte har riskerat en enda av sina egna enkronor ändå skulle ha rätt att delta i besluten?
På en bolagsstämma är det självfallet aktieägarna som har rösträtten. Problemet är att aktierna i flera bolag har olika värde, vilket innebär att vissa aktieägare med innehav i A-aktier kan dominera en stämma trots att de små men tillstädes flera aktieägarna blir nerröstade.

Det är detta som är skendemokrati.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM