TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Låginkomstutredning kommer

Den 11 mars skrev jag på min blogg att det var hög tid för en ny låginkomstutredning.  Och på de skånska socialdemokraternas kongress i Kristianstad meddelade Mona Sahlin att det blir en sådan.  Närmare bestämt en undersökning om hur levnadsvillkoren ser ut för olika grupper – och mellan olika delar av landet.  Levnadsvillkorsundersökningen kommer att utföras av Arbetarrörelsens ekonomiska råd.

 

Det är förstås högt på tiden att en sådan undersökning kommer till stånd.  Nästan dagligen inlöper det nu rapporter om hur klyftorna i det svenska samhället ökat.  De rika i Sverige blir allt rikare och skillnaderna mellan hushåll med hög och låg inkomster växer enligt en ny rapport från SCB.  Och forskare varnar för att detta kan leda till segregation och ökad brottslighet.  Och insikten om att något är på tok har till och med nått den konservativa tidskriften Economist.  I en ledare betitlad ”En fördärvlig blandning av ojämlikhet och trögrörliga löner hotar globaliseringen.” kan man läsa hur arbetets andel av BNP sjunkit till historiskt låga nivåer, medan vinsterna flyger allt högre i den rika världen.

 

Vår idétidskrift Tiden, som med Bo Bernhardssons tillträde som chefredaktör genomgått en kvalitativ ansiktslyftning skriver i sin senaste ledare bl. a följande: Medan vanliga löntagares andel av produktivitets- och BNP-tillväxten minskar, tar ett toppskikt av direktörer och redan rika för sig som aldrig förr.  Och när denna djupt orättvisa utveckling ska förklaras och motiveras sker det med, just det, hänvisning till den gränslösa marknadens obönhörliga logik.”

 

Inkomstskillnaderna minskade i Sverige fram till 1980, men sedan andra hälften av 80-tralet har högavlönade haft en bättre inkomstutveckling än andra.  De rikaste procenten har sett sina löner och förmögenheter växa bortom dt rimliga också i världens mest jämlika land.    Detta framgår bl a med all önskväd tydlighet i LO-skriften ”Folkhemseliten drar ifrån.” – en studie

av inkomstutvecklingen för makteliten perioden 1950 – 2001.

 

Och samtidigt lanserar landets styrande B-allians sina förslag om slopade förmögenhets- och fastighetsskatter.  Tala om omvänd klasskamp!  Socialdemokratins uppgift blir nu att gå till storms mot orättvisorna, som Mona Sahlin också kraftfullt underströk i sitt tal till den skånska s-distriktskongressen



2007-04-01, 19:39  Permalink
Andra bloggar om:  


Bookmark and Share
Välbehövligt och viktigt. Vi behöver verkligen en sådan utredning.

Nu gäller det att bedriva en opinionspolitik som för fram S-ideologin.

Det är otroligt hur lite människorna hänger med i försämringarna i samhället. De försämringar som Alliansen står för.

Överallt i icke socialdemokratiska partisammanhang där jag informerar om försämringarna så blir folk förvånade att det blivit som det blivit med den borgerliga politiken.

Får vi ut försämringarna och får vi ut vad Alliansen försämrar så kommer vi att få en jordskredsseger vid nästa val.
Under den förra borgerliga regeringen ville ni tillsätta en låginkomstutredning:
http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=1993/94&bet=Fi410
Men när ni satt tolv år vid makten så hände ingenting, nu är det plötsligt intressant igen, så... praktiskt...


Bengt Silfverstrand: Bättre sent än aldrig.
Hej igen Bengt,

Du känner nog redan till min utgångspunkt här. Jag menar att skatten på låginkomsttagares löner är alldeles för hög.

Ska försöka argumentera sakligt.

Jag börjar med ett citat som du också hänvisar till: "Medan vanliga löntagares andel av produktivitets- och BNP-tillväxten minskar, tar ett toppskikt av direktörer och redan rika för sig som aldrig förr."

Jodå. Så kan det nog vara.

En anledning till att toppskiktet av "direktörer" tjänar multum är att Sverige ger dem MYCKET stora möjligheter att ta ut ersättningar som lågbeskattad kapitalinkomst.

Ofta är det inte alls lön som det handlar om.

Så skilj gärna på arbetsinkomster och kapitalinkomster när ni skriver om direktörernas inkomster.

I den här tråden:

http://www.s-info.se/page/blogg_reply.asp?id=1427&blogg=12297

föreslog jag att inkomster från arbete respektive kapital skulle beskattas EXAKT likadant. Av rena rättviseskäl. Inkomst som inkomst.

För idag beskattas direktörernas kapitalinkomster till 30 procents platt skatt (även aktieutdelningar i miljardklassen har denna låga skatt), samtidigt som arbetsinkomsterna beskattas ungefär dubbelt så högt, och progressivt ökande tillika.

Så om det ska bli någon utjämning av "klyftorna" så får man antingen driva upp beskattningen av kapitalinkomster till de 65 procent som arbetarna får betala på SINA inkomster.

Eller så får man pressa ner beskattningen av arbete till 30 procent platt skatt.

Men i vår andra diskussionstråd verkade du nästan vara mer bekymrad över att direktörerna skulle flytta ut sitt kapital ur landet:

----------------------------------------
MR: Vilka svårigheter ser du att skapa rättvisa genom att införa progressiv kapitalskatt?

Bengt Silfverstrand: Risken för ytterligare kapitalflykt är ju uppenbar.
----------------------------------------

Sanningen är den, att löntagare/låginkomsttagare först jobbar ihop till 33 procents arbetsgivaravgifter. Det är inte arbetsgivaren som "betalar". Även dessa pengar måste arbetas ihop. Dag ut och dag in.

När låginkomsttagaren först jobbat ihop till arbetsgivaravgiften (som ofta inte ens redovisas på lönebeskeden) så är det dags för att jobba ihop sisådär 30-34 procents kommunalskatt ovanpå detta.

I Wanjas brevlåda på http://www.lo.se bekräftas detta förhållande:

http://www.lo.se/home/lo/wanjas.nsf/unid/107B941300D38834C1256F71002B089F?OpenDocument

Wanja Lundby-Wedin: "Själva ordet arbetsgivaravgifter kan ibland leda tanken fel som om det är arbetsgivarna som står för kostnaden. Så är det inte. Arbetsgivarna betalar visserligen in avgifterna till staten, men det är egentligen löntagarnas pengar som vi har avstått i löneförhandlingar."

Slut citat.

Varvid man hamnar på ett totalt skatteuttag på uppemot/över 60 procent för en låginkomsttagare.

Har ni äntligen tänkt att göra något åt denna överdrivna beskattning av småfolk?

Det hade i så fall varit lovvärt.

Men om du verkligen vill få till en åtgärd som verkligen träffar "direktörerna", ja då tror jag att en kraftig höjning av skatten på arbetsfria kapitalinkomster, t.ex. aktieutdelningar, hade varit rakryggat.

Vågar ni föreslå det?

Det hade hursomhelst varit intressant att få veta i vilken riktning som utredningens förslag kommer att gå.


Bengt Silfverstrand: Generellt sätt är skatten inte för hög. Den står i Sverige i någorlunda god paritet till välfärdens faktiska kostnader.

Men visst kan fördelningen av skatteuttaget diskuteras. Under alla förhållanden är det käpprätt åt skogen att slopa skatter som främst gynnar högavlönade och folk med stora förmögenheter.
Märkligt att okunniga borgare skyller klassklyftorna som uppkom på 80-talet samt början av 90-talet på sossarna. Början av 80-talet styrdes Sverige av borgarna likväl som i början av 90-talet då Bildt lånade 1000 miljarder till sina skattesänkningar riktade till de allra rikaste.

Selektivt minne i de små borgarhjärnorna?


Bengt Silfverstrand: Jomenvisst är det så. Lika viktigt är att vi socialdemokrater nu tydligt visar att vi vill göra något åt den ökande ojämlikheten i det svenska samhället.
Men har ni tänkt göra något för att arbete ska kännas motiverande?

Jag hade gärna jobbat mycket, och gjorde det också medan jag hade firman (inga anställda, det fanns det ingen säkerhet till).

Någon 40-timmarsvecka fanns inte och det var inte så att man automatiskt hade "hög lön" bara sådär. (Någon trygghet fanns inte heller när det började knipa, för övrigt - så trygghetssystemet omfattar verkligen inte "alla", det fick vi bevisat för oss).

Jag minns också tydligt att om man ville ha ut högre nettoinkomst (vilket kan behövas t.ex. om man har familj att försörja så att fler personer behöver leva på nettolönen) så fick man helt enkelt jobba fler timmar. Betydligt fler än 40.

Och när man tagit i lite extra och jobbat sin 75-timmarsvecka så slog progressiviteten till. Så var det inte lönt...

Lågavlönade som vill förbättra sin situation genom att jobba många timmar förlorar på progressiva skatter. Det blir inte lönt att anstränga sig. Man tar fritid istället för pengar.

Därför menar jag att den statliga skatten bör sänkas i alla fall till 10 procent och att värnskatten (den som lögnaktigt påstods vara tillfällig när den infördes) bör tas bort helt.

Och skatten på aktieklipp kan gärna göras progressiv på exakt samma sätt. Så att diskrimineringen av inkomstslaget arbete upphör.

Både S och alliansen har ju givit stora fördelar till just de som har höga kapitalinkomster. Låg platt skatt, 30 procent på rubbet.

Om inte subventionerna av kapitalinkomster varit "på arbetarnas bekostnad" så vet jag inte vad.

Jag håller däremot med om att alliansen börjar i helt fel ände när de tar bort förmögenhetsskatten och försämrar trygghetssystemen.


Bengt Silfverstrand: Vad du uppenbarligen egentligen pläderar för är en skärpning av kapitalskatten. Jag delar den uppfattningen. En av den 2010 tillträdande socialdemokratiska regeringens första uppgifter blir att göra en rejäl översyn av hela skattesystemet för att bl a undanröja de orättvisor mellan skatt på arbete å ena sidan och skatt på kapital å den andra sidan som du så riktigt påpekar.
Jag pläderar för en viss utjämning mellan de två inkomstslagen. Hellre genom en viss sänkning av skatten på arbete. Den är för hög idag, jag tror den är destruktivt hög.

Även personer som bara har arbetsinkomster måste ha en ärlig chans att spara av sin arbetsinkomst.

Med något lägre nivåer för inkomstslaget "arbete" och ordentligt långsiktiga regler så kanske företagen (även de små) hade vågat expandera i större utsträckning, och haft bättre chanser att bygga upp stabila verksamheter långsiktigt, från grunden.

Inte med en massa kapitalspekulation och kvartalstänkande - utan genom att helt enkelt "arbeta och spara".

Båda dessa fenomen bygger genuint välstånd och borde därmed uppmuntras.

Tack för alla svar. Jag ska ta det lite lugnare med kommenterandet nu :)

Mvh
Magnus R


Bengt Silfverstrand: Det går inte att generellt säga att skatten på arbete är för hög. Det beror helt och hållet på vad man sätter den i relation till. Vill man slå vakt om en generell välfärd och att inkomstbortfallsprincipen fortfarande ska gälla vid sjukdom, arbetslöshet etc. så kräver detta ett relativt högt skatteuttag. Alternativet är att låta en större del av välfärden finansieras genom avgifter. B-alliansen är ju redan på väg att riva sönder detta system bl a genom att öppna för gräddfiler i sjukvården.

En sådan utveckling avvisas av socialdmokraterna, vilket senast kom till uttryck i Mona Sahlins linjetal vid de skånska socialdemokraternas kongress i Kristianstad i helgen.
Inkomstbortfallsprincipen är en sak som jag ställer mig tveksam till (personligen då).

Man kan förstås hävda att höginkomsttagarna faktiskt betalat mer i skatt och då är berättigade till mer än låginkomsttagare vid t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. Så fungerar det ju idag upp till en viss gräns.

Men är det inte höginkomsttagarnas eget ansvar att själva spara av de höga inkomsterna under de goda åren? Är det verkligen statens ansvar att täcka upp inkomstbortfall för höga lönenivåer?

Ska välfärdsstaten även genom inkomstbortfallsprincipen befästa just de klyftor mellan hög- och låginkomsttagare som så ofta beskrivs som något negativt?

----------------------------------------
Och går det verkligen att stöpa "alla" i en och samma "trygghetsform"? Jag tror inte det.

Så jag har förstås fler förslag. Kan du tänka dig ett "opt out"-system där medborgaren själv kan välja att:

a) betala antingen en högre skattesats - och omfattas av hela välfärdspaketeten

b) betala en lägre skattesats (t.ex. att progressiviteten försvinner :-) i utbyte mot att man INTE längre omfattas av inkomstbortfallsprincipen, utan automatiskt hamnar på lägsta basnivån vid arbetslöshet/sjukdom?

A- och B-lag säger du kanske. Men är det verkligen så?

Hade möjligheten funnits så hade jag omedelbart anslutit mig till "B-laget" och medvetet accepterat ett sämre skyddsnät - i utbyte mot att ha en reell chans att själv bygga upp en egen trygghet.


Bengt Silfverstrand: Då har du nog riktigt rejält missförstått inkomstbortfallsprincipen. Den innebär ju alldeles tydligt att det finns en direkt koppling mellan ett högt skatteuttag och en skattefinansierad offentlig sektor som omfattar alla. Bryter man detta samband och bara accepterar grundtryggghet så beställer man samma skatterevolt som förekommit i länder med enbart s k grundtrygghet. USA är det bästa eller egentligen det sämsta exemplet på detta.

-Varför ska jag betala så hög skatt om jag inte får mer än 50% ersättning vid sjukdom och arbetslöshet säger höginkomsttagaren som efter en kort tid också får medelinkomsttagaren på sin sida i skatterevolten.

Väljer Sverige den vägen så är det slut med välfärdsstaten. Och hittills har ju inte ens Reinfeldt vågat tala klarspråk på den här punkten. Han vann ju valet på att lägga sig så nära socialdemokratin som möjligt.
Anledningen till att jag missförstått inkomstfallsprincipen är troligen att jag inte omfattades av den.

Inkomstfallsprincipen omfattar en del, men den omfattar inte alla.


Bengt Silfverstrand: Ett synnerligen märkligt sätt att resonera. Har du aldrig hört talas om SOLIDARITET - ATT SE SIG SJÄLV I ANDRA? Med din logik skulle det omvända gälla, d v s åt den som har ska vara givet, men från den som inte har ska tagas också det han har.

Det verkar vara exakt vad b-alliansen nu är i färd med att verkställa. Mest åt den som redan har det gott ställt!
Med all respekt, Bengt.

Jag efterfrågar inte alls ett samhälle där man lämnar varandra i sticket. Tvärtom. Man ska alltid hjälpa den som har det sämre. Så långt är vi nog överens.

Om du har åkt flygplan, så minns du kanske säkerhetsinformationen. Om det skulle uppstå tryckfall i kabinen, så faller syrgasmaskerna ner. Du vet vad jag menar?

Det ges särskild information till mammor (pappor) med små barn.

"Föräldrar med små barn ska ta sin egen mask först."

Annars hade man ju kunnat tycka att det hade varit mer solidariskt om förälderng givit barnet syrgas först, och sedan tänkt på sig själv i andra hand.

Men om föräldern förlorar medvetandet pga sin egen solidaritet... då dör ju båda.

Det jag säger, det är att vuxna människor måste ses som vuxna och även få tillgång till de medel som de själva arbetat ihop - i NÅGOT större utsträckning i dag. Det är inte fråga om att sänka skatten till noll.

Men jag menar detta:

En stat som anser sig ha rätt att ta ut MER av medborgarna än vad medborgarna själva får behålla är en stat som faktiskt missbrukar sina skattemedel.

Staten tar sig rättigheter som den aldrig skulle haft från början. En sådan stat representerar inte längre medborgarna.

Pendeln har slagit över. Medborgarna har blivit statens egendom.

Det har skapats ett samhälle som i ekonomiskt hänseende är mera ofritt än fritt.

Jag förespråkar en skattenivå som ligger någonstans i området 40-45 procent totalt. Det är OK i ett välutvecklat land. Kanada ligger ungefär på den nivån.

Sverige är väl enda landet i västvärlden som har ett totalt skattetryck över 50 procent vill jag minnas.


Bengt Silfverstrand: Staten tar ingalunda ut mer av medborgarna än vad medborgarna får behålla. Under delar av livscykeln är man generellt sett nettobidragsgivare och under andra delar nettobidragstagare. Men i det långa loppet jämnar det ut sig. Kom sedan inte och säg att Sverige är ett ofritt samhälle. Då avslöjar du dig bara som den skattekverulant och gnällmåns du i det längsta försökt att dölja.

Härmed sätts streck för denna debatt.
Diskussionen är avslutad.

Jag tackar Bengt för utrymmet och för att han tagit sig tid att svara på mina kommentarer och frågor.

Mvh
Magnus R
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM