TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Förnyelse till vad?

Välbekanta i den grekiska mytologin är bl a sirenerna, ofta beskrivna som två eller tre systrar med kvinnohuvud och fågelkropp.  Med sin sång lockade sirenerna de sjöfarande till sig varefter de dödade dem.   Odysseus undkom enligt Homeros genom att täppa till kamraternas öron med vax och låta binda sig vid fartygets mast.

 

Nutidens sirener lockar också med insmickrande, förmanande och bedövande locksånger.  De kan lyda:  ”Välfärdspolitiken står inför vägskäl” (Aftonbladet 6 februari), ”Snart måste vägvalet ske” (Helsingborgs Dagblad 7 februari –borgerlig tidning som tacksamt tog upp Aftonbladets kastade handske), ”Globaliseringen kräver anpassning och flexiblare arbetsmarknad” (Regeringens globaliseringsråd 12 februari).  ”Överskottsmålet måste bort – sänk skatterna” (Urban Bäckström – Svenskt Näringsliv).

 

Utspel av det här slaget paras med s k goda råd till socialdemokraternas tilltänkte partiledare Mona Sahlin.  Socialdemokraterna måste ”kasta den gamla politiken på skräphögen”, och tänka nytt.  Vad är det då för ”politisk barlast” socialdemokraterna ska göra sig av med?  Och till vad ska politiken förnyas? 

 

Låt oss ta Aftonbladets ovannämnda ledare som utgångspunkt för en analys av det politiska läget i landet.

 

Aftonbladet pläderar inledningsvis för en bred politisk uppgörelse i den utlovade stora utredningen om socialförsäkringarna.  Därefter konstaterar man helt korrekt att klyftorna i samhället har vuxit både ekonomiskt och socialt.  Ledarskribenten (Lena Askling) slår sedan fast att det finns två alternativ i socialförsäkringssystemet – en individualisering med grundtrygghet innebärande ökade klyftor eller s-modellen med generella, inkomstrelaterade ersättningar till alla med tydlig fördelnings- och jämlikhetssträvan.  Partiet rekommenderas  försvara välfärdsmodellen men samtidigt ”formulera en ny sysselsättnings- och arbetslivspolitik där rätten till arbete förstärks och tryggheten i omställningen utvecklas med rättigheter och skyldigheter”.  Så långt kan man förstås bara hålla med och det är för övrigt just den politik som den socialdemokratiska partikongressen 2005 så tydligt slog fast.  Och så långt egentligen inget nytt under solen.

 

Men sedan kommer något som närmast kan betecknas som en kovändning.  ”Välfärdspolitiken står inför ett vägskäl och socialdemokratin måste välja väg!”  Vilken väg?

Jo, det sägs inte räcka med ”förändringar i marginalen”.  ”Socialdemokratin måste våga erkänna en del egna underlåtenhetssynder och reda ut vad samhället ska svara för, finansiera och garantera och vad medborgarna ska ta större eget ansvar för.” 

 

Reinfeldt och hans moderatdominerade b-regering skulle inte kunna formulera det bättre själv.  Ty det är ju precis den dolda dagordning som b-regeringen är på väg att genomföra men som man inte vågade tydliggöra i valet.  Om så skett hade nämligen socialdemokraterna fortfarande innehaft regeringsmakten.  Större var inte skillnaderna i valresultat. 

 

Lite längre ner svajar Askling på nytt.  Nu heter det att socialdemokratin måste slåss för grundprincipen om gemensam, solidarisk finansiering i ett sammanhållet fördelningssystem.  Men bara några meningar senare är hon tillbaka i en motsägelse.  Skatterna kommer inte att räcka för att klara behoven hos ett växande antal äldre och därmed ökade krav på välfärdstjänster som sjukvård, äldreomsorg pensioner.  Därför måste enligt Askling

medborgarna bidra mer (alltså ett avsteg från gemensam solidarisk finansiering), t ex för ”bostad, enklare omvårdnadstjänster och annan service” (vad nu detta kan vara?)

Askling avslutar sin minst sagt röriga och motsägelsefulla ledaranalys med att under rubriken ”Behov av nytänkande” först konstatera att ”det unika med den svenska modellen är att den bygger på välfärdssystem med inkomsttrygghet som förenar arbetarklassens och medelklassens intressen”, vilket betecknas som en hörnsten.  Omedelbart efter detta konstaterande får vi veta att ”det kittet smulas sönder av privata försäkringar och gräddfiler”,

Sen kommer en ny opreciserad glidning lydande:  ”Nu behövs ett nytänkande och en bred reformprocess för att klara jämlikheten i globaliseringens tid.”

 

Å ena sidan, slå vakt om det inkomstrelaterade solidariskt finansierade välfärdssystemet – å andra sidan tänk nytt och ompröva hela reformprocessen.  Det räcker inte med förändringar i marginalen.  Vem blir klokare av en sådan analys.

 

Jo möjligen borgerliga opinionsbildare, som likt Helsingborgs Dagblad, mycket riktigt girigt sörplade i sig Asklings grumliga ”förnyelsetankar.’”

 

Även i HD-ledaren är det 40-talisternas ”köttberg” som spökar.  Vi klarar inte deras och de tidiga 50-talisternas tryck på vård- och trygghetssystemen heter det i något som närmast kan betecknas som skrämselpropaganda.  Vad gäller just Aftonbladet så  återfinns redan i söndagstidningen den 11 februari en ledare signerad Olle Svenning och med rubriken ”Står ekonomerna ut med demokrati?”  Det är en svidande vidräkning med den borgerliga ekonomkårens ständiga försök att ”tukta” politikerna med den ”gamla vanliga visan, den kända historien, med samma poänger och samma refräng,” nämligen att demokratins verkningsfält måste begränsas, fackets inflytande snävas in, anställningstryggheten luckras upp, skatterna sänkas, offentliga sektorn till stora delar privatiseras och statliga företag säljas ut.

 

Som en effektiv och välgörande kontrast till dessa den konventionella ekonomiska klokskapens kolportörer kom Carl Thams artikel på DN-debatt den 9 februari med det klargörande konstaterandet att ”Den svenska socialdemokratin helt i onödan fallit för de ekonomiska doktriner som utformats av Europas konservativa centralbankschefer.”

 

Tham konstaterar bl.a. att socialdemokratin redan har förändrat sin politik och praktik långt över vad en ”anpassning” till globaliseringen kräver.  Detta konstaterande kan man utvecklas som följer.  Vi var först med att avveckla kredit- och valutamarknaderna, något som verksamt bidrog till det tidiga 90-talets finansbubbla och tillsammans med en kraftig underfinansierad skattereform verksamt bidrog till den ekonomiska kris som det sedan ankom på socialdemokratin att röja upp i.  En verksamhet som blev framgångsrik även om priset för den ekonomiska saneringen måste sägas vara mycket högt i form av betydande välfärdsförluster.

 

Därefter fortsatte avregleringarna av bara farten med den s k ”omregleringen” av elmarknaden innebärande enorma vinstökningar för de på den rådande oligopolmarknaden kvarvarande stora aktörerna.  Vid tisdagens riksdagsutfrågning av kraft- och basindustrin i näringsutskottets regi fick vi bl a veta att medan lönerna i ett antal kraftföretag stigit med 13 procent mellan 2001 och 2005 hade vinsterna under samma tid stigit med hela 76%.  Icke att förglömma i sammanhanget är förstås att vi har en från politiskt inflytande fristående riksbank som självständigt utformar penningpolitiken, som i sin tur är en viktig del av den ekonomiska politiken.

 

Om vi sedan lägger till att vi har en företagsbeskattning som tillhör de mest konkurrenskraftiga bland jämförbara industriländer, ett företagsklimat som får toppbetyg av alla internationella

bedömare och en ekonomisk politik som lett till gigantiska överskott i statsfinanserna, så torde förutsättningarna trots alla olycksprofetior och halvkvädna Aftonbladetvisor nog inte vara så dåliga för att klara både tillfälliga ”köttberg” och på längre sikt en välfärdspolitik som i allt väsentligt bygger på ett inkomstrelaterat och solidariskt finansierat socialförsäkringssystem.   Så även om vi inte behöver gå så långt som att täppa igen våra öron för att förtränga de ny(libereral)a sirenornas hot/locksånger, så har vi all anledning att ta dem med en stor nypa salt.

 

Bengt Silfverstrand

Riksdagsledamot emeritus (s)

 

 

 



2007-02-13, 14:38  Permalink
Andra bloggar om:  


Tack Bengt!

Jag hade inte kunnat analysera och skriva det bättre själv! Håller med om att Carl Thams debattartikel är det mest relevanta inlägget om socialdemokratin som kommit sedan valet.

Nu hoppas jag bara att du utvecklar detta till en konkret lösning för hur vi ska kunna förmedla en korrekt verklighetsbeskrivning till folket mitt i bruset från de borgerliga medierna. Ty utan ett konkret agerande så är alla våra åsikter bortkastade.

( Jag skulle själv vilja ta itu med detta och skapa en ny tankesmedja med syftet att inhämta kunskaper från våra gräsrötter, skapa opinion samt förmedla en korrekt verklighetsbeskrivning ut till folket. Anledningen till detta är att jag sett mycket snack och lite verkstad så här långt. )

Mvh
/Krister


Bengt Silfverstrand: Hej Krister,

Tack för synpunkter. Jomenvisst, ska jag vidareutveckla den linje utefter vilken jag tycker att socialdemokraterna ska agera för att återkomma i regeringsställning fortast möjligt.
Det gäller förstås att hårt kritisera de försämringar i välfärdspolitiken som borgarna nu är på väg att genomföra, men också, vilket är oerhört viktigt att konkretisera det socialdemokratiska alternativet.

Då handlar det inte om några kovändningar och uppgivande av centrala välfärdsmål utan om en vidareutveckling av välfärdspolitiken.

Konkret: Vi förlorade inte valet på realpolitiken.
I dag kom en rapport från OECD där man gav beröm till regeringen för den ekonomiska politiken men riktade skarp kritik mot planerad sänkning av fastighetsskatten. I praktiken innebär ju detta ett erkännande till socialdemokratisk politik, eftersom det är vår politik som lett fram till att ekonomin blomstrar och arbetslösheten nu också sjunker kraftigt. Våra misstag bestod i att vi ignorerade arbetsmarknadspolitiken, framstod som maktfullkomliga och blev "nitade" för alltifrån katastrofer som tsunamin resp. ett antal olyckliga s k affärer. Borgarna i sin tur vann på att i valrörelsen vilja framstå som bättre socialdemokrater än vi själva.

Nu ser vi vad de verkligen vill åstadkomma.

Ditt förslag om tankesmedja är en idé som det nog vore värt att vidareutveckla.
Tack både Bengt och Krister. När man läser sådant, som ni båda förespråkar, så ser i alla fall jag, att det finns hopp för både välfärden och för människor som är i behov av den. Jag tänker då akut och på sikt.


Bengt Silfverstrand: Hej Christina,

Tack för dina synpunkter. Visst finns det hopp för välfärden. Det gäller bara att våga ta en riktig fight för densamma.
Ännu en som inte insett att (s) förlorade valet.
Om allt var och är så bra med (s) politik - varför gick det då dom det gick ???
Och hur kommer det att gå med begåvningsreserven vid rodret?
Kanske man genomskådat det ihåliga i s-politiken. NÅGON måste ju alltid betala. Vi drar ju hela tiden på oss större utgifter. Såg att vi skulle få 40000 nya svenskar under 2007, ca 7-8 miljarder att betala, första året. Många, många flera exempel finns ju. 7000miljoner kan ge rätt många nya äldrevårdsplater, Bengt.
T o m du Bengt, borde inse att det enda som skapar välfärd är välstånd!
Från välstånd kommer välfärd inmte från Partiet, inte från LO, inte från S-Kongressen, utan genom en mängd flitiga arbetande människor som betalar skatt.
Skatt som sedan ska användas på bästa sätt.



Bengt Silfverstrand: Ja, om man sticker huvudet i sanden så är din fråga naturligtvis berättigad. Att s-politiken i sak varit framgångsrik bekräftas bl a i OECD:s senaste rapport som samtidigt kritiserar de mest borgerliga inslagen i den nu aviserade politiken nämligen sänkningen av fastighetsskatten.

Nuvarande ekonomiska resurser inkluderande de stora överskott som skapats genom överskottsmålet är tillräckliga för att klara välfärden. En skattehöjning kan erfordras för att överbrygga den "välfärdspuckel" som blir en följden när de många fyrtiotalisterna nu går i pension.
Jomenvisst skapas välståndet av skattebetalarna. Med tillägget konsumenterna. Och då är det ju rena rama vansinnet att sänka stora gruppers köpkraft genom försämringar i socialförsäkringssystemet och höjningarna av avgiften till a-kassan m m. Sänkt köpkraft leder i förlängningen till sjunkande produktion resp. nedgång i investeringarna. Välfärden urholkas med andra ord.
Bengt. Vi är ett antal 40-talister som är på väg att skapa en aktionsgrupp med namnet Griniga gamla gubbar under devisen "Det var bättre förr, ju förr desto". Vi undrar om du inte kunde bli hedersordförande och s.k. grå eminens i den gruppen?


Bengt Silfverstrand: Tyvärr måste jag tacka nej, eftersom jag inte tycker att det var bättre för och inte vill ha tillbak det samhälle som borgerligheten nu inom vissa områden vill återföra oss till.
Det blir nog svårt att återställa det som ändras nu under alliansens ledning eftersom den nya politiken blivit så framgångsrik.

Jag är själv både förvånad och imponerad över hur rätt man fått i regeringen!

Arbetslösheten sjunker nu snabbare än någonsin och antalet nyanmälda jobb är större än de varit någon gång sedan man började mäta nyanmälda jobb. Folk har fått mycket mer pengar i plånboken genom skattesänkningen. Det lär bli mer för sjuktalen sjunker snabbt liksom folk på a-kassa. Statens underskott har vänts i rekordöverskott. Statsskulden återbetalas och när räntorna är borta är det bara skattesänkningar som kan balansera budgeten. Svenskarna är mer positiva till framtiden än de var före valet. Privat konsumtion ökar kraftigt. Börsen ser ut att snart ha återhämtat sig efter de misstag som pressade börsen 2001 - 2003. Vi ligger 4 % under all time high. Idag får vi också reda på att vi kommer att få en kraftig ökning av produktionen och antalet i arbete SAMTIDIGT som inflationen hålls i chack och räntehöjningen kan planas ut. Reporäntan kommer att stanna på 3,75 om 3 år.

Dessa positiva omständigheter har alliansens politik som orsak. Förändringarna i skatter och bidrag anges som orsak till den positiva inflationsbanan och den ökande sysselsättningen.

Hur skall man nu kunna lova en återställning till förra årets dystra situation och tro att man vinner val på det? Nej, det är som Laakso i Tierp säger. Om s vill komma igen måste man modernisera sig.


Bengt Silfverstrand: Om man kallar försämringar i trygghetssystemet, återinförande av skatteavdrag med hemort i 20- och 30-talets politik, utförsäljning av svenska folkets egendom för förnyelse, då har man nog förläst sig på Orwells "principerna för nyspråk."

Att ekonomin går på högvarv, arbetslösheten sjunker och räntorna fortsätter att vara relativt låga mm är som också OECD konstaterar i sin senaste rapport i mycket hög grad ett resultat av den politik som bär den socialdemokratiska regeringens signum.

Självfallet kommer en socialdemokratisk regering inte att kunna återställa alla försämringar som borgerligheten nu kommer att genomföra. Det är gott nog om man lyckas stoppa det socialpolitiska återtåget och åter böja utveckla den svenska välfärdsmodellen som fortfarande är en förebild för omvärlden.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM