Nya skakningar på ”Titanics” övre däck

Nästan dagligen får vi rapporter om nya skakningar på övre däck i borgerlighetens bräckliga

farkost – politikens ”Titanic”.  Vårdnadsbidrag ska införas från den 1 januari 2008 säger socialminister Göran Hägglund (KD).  Icke sa ”Nicke” Pehrsson (fp).  Inte utan vår egen käpphäst – jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.  Mittåt, replikerar Hägglund, någon sådan uppgörelse finns inte inom alliansen.  Totalkonfrontation i en verklig tungviktsfråga.  Kristdemokraternas reaktionära syn på familjen kontra folkpartiets sociala jämställdhetspolitik.  Men folkpartiet står med ryggen mot väggen, eftersom de mitt i brinnande valrörelse kovände och sade ja till vårdnadsbidrag.  Folkpartiet får nu betala ett högt pris för att de sålde sin socialliberala skäl.

I sammanhanget kan jag berätta en alldeles färsk och sann historia från Höganäs kommun.  Jag frågade i en interpellation till utbildningsnämndens moderate ordförande Göran Tornée i Höganäs kommun hur många föräldrar som utnyttjat möjligheten att bli anställda som dagbarnvårdare för minst två barn i åldern 1-5 år?  ”Reformen” tillkom på kristdemokraternas initiativ och är i praktiken ett sätt att smygvägen införa ett kommunalt vårdnadsbidrag.  Nu visade det sig att ingen har visat något som helst intresse att ”ta det avgörande steget som fristående dagbarnvårdare.”  Så kan det gå i en marknadsekonomi  kommenterade moderaten Tornée, medan en tystnadens slöja lade sig över det kommunala vårdnadsbidragets ”arkitekt” kristdemokraten Per-Staffan Johansson – tidigare utbildningsnämndens ordförande, en position som han miste, då moderaterna tog storslam på den borgerliga kanten i kommunvalet och nu är nästan dubbelt så stora som de övriga tre b-alliansvännerna tillsammans.

Höganäsvarianten av det kommunala vårdnadsbidraget bidde med andra ord inte ens en tumme.