TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

När riksdagens skatteutskott i förra veckan skulle ge finansminister Magdalena Andersson (s) klarsignal för de nya EU-lagarna för att hindra skatteflykt valde de borgerliga partierna att inte delta i beslutet, trots att frågan stötts och blötts i flera omgångar under våren.  Sverigedemokraterna röstade i utskottet mot de flesta lagförslagen oh  bevisade än en gång att partiet är skattesmitarnas bästa vän.

 

Men moderaterna kommer faktiskt inte långt efter, ja frågan är om de inte  traskar patrull med SD.  M har ännu inte svarat på frågor om sin syn på skattemoral, efter att det avslöjats att tidigare moderater i skatteutskottet gömt undan pengar utomlands.  Och när nu internationella regelverk är på gång så väljer partiet att inte stödja dem.

 

Internationella avslöjanden visar hur många rika människor gör allt för att undvika att betala skatt.  Panamadokumenten avslöjade med all önskvärd tydlighet hur banker och skatterådgivare gör det möjligt för kunder att smussla undan pengar i brevlådeföretag i skatteparadis.  När EU:s finansministrar idag träffas på ett Ekofinmöte ska de besluta om ett gemensamt införande av OECD:s nya regelverk.  Syftet är att nya skattelagar ska hindra förflyttning av vinster till lågskatteländer.  Vinsterna ska beskattas där de uppstår, inte i skatteparadis.

 

Att borgerliga partier inklusive sverigedemokraterna inte är med på vagnen visar tydligt vilka som är skattesmitarnas bästa vänner.

 






I en intervju i TV 4 i går, 21 maj, öppnade Annie Lööf dörren för sverigedemokraterna och för varje dag som går blir den moderata flirten med SD allt mer uppenbar.  Samtidigt börjar moderaterna använda amerikanska smutskampanjmetoder mot socialdemokraterna.

 

I lördagsintervjun svarade Annie Lööf på en direkt fråga att sverigedemokraterna aldrig kommer med i en alliansregering.  Den politiske kommentatorn Marcus Oscarsson fattade givetvis galoppen och konstaterade att detta är en klar  glidning.  Det räcker ju så gott med ett parlamentariskt stöd, och även om alliansen skulle bli mindre än de rödgröna efter 2018 års val, så talar alltmera för att man då skulle vara beredd att ta makten med hjälp av sverigedemokraternas röster.

 

Vad gäller moderaterna så blir deras frierier till sverigedemokratiska väljare alltmera skrupelfria.  Nu målar man upp kampen mot "beteenden och åsikter som är oförenliga med svenska värderingar."  Exakt vad som är svenska värderingar till skillnad mot exempelvis norska och franska framgår inte.  Och detta är förstås själva syftet. Det gäller att linda in signalorden för att spela på känslostormar.  Svenska värderingar sätts i motsatsställning till vad som kännetecknar flyktingen eller invandraren.  Ordvalet är retoriska bjudningar till sverigedemokraterna.

 

Förslag om sänkta löner och uppluckring av anställningsskyddet är aktuella frågor som många moderaterna skulle vilja driva igenom med stöd av SD.

Ett steg längre går moderaterna på sociala medier där partiets ansvarige Delmon Haffo skrev: "Du uppskattar kanske en full statsminister som säger en massa fel"  Bakgrunden var Stefan Löfvens besök hos Barack Obama i Vita huset.  Stämningen var uppsluppen och Obama höll tal om vikingarnas vilda seder och  härjningar.  Stefan Löfven kontrade skämtsamt.  - Vi är inte fulla än.  I moderaternas PR-kampanj vrids skämtet om till rena fylleslaget.

 

Moderatledaren Anna Kinberg Batra verkar inte bara acceptera smutskastningarna hon stödjer en officiell m-kampanj i en ren attackfilm mot inrikesminister Anders Ygeman där det talas om "sveket mot polisen", "sveket mot jägarna" och "sveket mot terrorn".  Mycket av den moderata smutskastningskampanjen mot socialdemokrater verkar vara hämtat ur den republikanske presidentkandidaten Donald Trumps kampanjmanual.

Samtidigt kan det konstateras att det ännu inte hörts ett pip av kritik mot de verkliga samhällsparasiterna - skattetjuvarna - från någon borgerlig politiker.

 

Risken är uppenbar att även den svenska valrörelsen 2018  kan bli riktigt smutsig.  Det gäller för de rödgröna att inte falla tandemparen b-alliansen/sverigedemokraterna i talet.  Enbart en offensiv politik med förslag som tydligare än hittills markerar de verkliga skiljelinjerna, ökad  jämlikhet kontra växande klyftor , kan vända utvecklingen 

 

 

 

 

 






Över fem helsidor i dagens nummer av Sydsvenska Dagbladet/Helsingborgs Dagblad ges provokatören och himlastormaren Lars Vilks möjlighet att försvara sitt s k konstprojekt - Profeten Muhammed som  rondellhund vilken utsatt inte bara honom själv utan många människor i hans omgivning för livsfara.

 

Volymen av fällda krokodiltårar från Vilks sida i detta reportage saknar nog sitt motstycke.  Artikelförfattaren Olle Lönnaeus är en skicklig journalist och lyckas i sitt reportage blottlägga hela Lars Vilks personlighet - allt ljus på mig, det är jag som har rätt och alla som försöker förminska min betydelse som konstnär och allmänt orakel kan slänga sig i väggen.

 

Vilks lever sedan han utsatts för dödshot för sin provokativa rondellhund på flykt i sitt eget land och den senaste månaden har han fått sin rörelsefrihet än mer beskuren.  Remarkabelt i sammanhanget att han tycks njuta av denna inskränkning.  Hans sk konstprojekt är det som berövat honom friheten.

 

Förutom den pyramidala fåfänga som präglar hela hans personlighet försöker han hela tiden förtränga de konsekvenser hans provokationer fått för andra människor.  Vilks tvingades lämna sitt hus i Nyhamnsläge i Höganäs kommun sedan grannarna uttryckt berättigad fruktan för sina liv.  Säpo rådde honom därefter att gå under jorden och i över ett år har han flyttat runt mellan tillfälliga boenden, ständigt omgiven av kulsprutebeväpnade livvakter.  Och detta tycks han mitti all bedrövelsen mera att njuta av än frukta.

 

Vilks ser nu vårens händelser inom miljöpartiet- Mehmet Kaplans islamistiska kontakter och Yasri Khans vägran att skaka han med kvinnor "som ett slags uppvaknande" .  Visst finns det en motsättning mellan demokrati och jämställdhet och traditionella religiösa värden.  Men som den krassa verkligheten visar låter sig denna motsättning knappast överbryggas genom provokationer som framkallar både död och livsfara.

 

Och den  verkliga logiska kullerbyttan gör sig Vilks skyldig till då han å ena sidan kritiserar Kaplans uppenbarligen naiva och klantiga kontakter med islamister, vars åsikter och handlande han emellertid inte alls delar, men samtidigt fullt medvetet uppträtt som talare på högerextremistiska Sions konferens i New York.

 

Medan Vilks med sitt s k konstprojekt hävdar en oinskränkt yttrandefrihet så bortser han hela tiden från att den enes frihet kan vara den andres ofrihet.  Därför kan yttrandefrihet och andra friheter aldrig får vara oinskränkta.  Här gäller än Biskop Thomas ord "Frihet är det bästa ting.... för den frihet rätt kan bära."

 

Och även om Vilks uppenbarligen inte kan bära friheten och på eget bevåg iklätt sig ofrihetens rävsax så måste hans liv givetvis försvaras, även om livvaktsnotan är hög, och allt på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

 

 

 

 

 



2016-05-15, 12:42  Permalink  0 kommentarer
Andra bloggar om:  



I flera veckor har miljöpartiets kris tuggats på längden och tvären.  Den självklara skyldigheten att kritiskt granska den politiska makten har i både borgerliga monopolmedia och i SVT efterhand överflyglats av en uppenbar frestelse att strö salt i regeringens öppna sår.

För medborgarna viktiga reformer som välbehövligt stöd till att förstärka bemanningen i kommunernas äldreomsorg och inte minst avslöjandena om hur skrupelfria individer genom skattefiffel i kolossalformat flyr undan sitt samhällsansvar har förbigåtts med nästan pinsam tystnad.

 

Ett färskt exempel är att alltmer högervridna Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad ännu inte skrivit en rad om  hur nu även Wallenbergsimperiet har fingrarna djupt nerstuckna i skatteflyktsyltburken.

 

Har ni förresten märkt hur Rapportkommentatorn Mats Knutssons mungipor dragits upp i allt bredare leenden för varje gång han tar  tillfället i akt att kommentera någon incident i ett redan skadeskjutet miljöparti. I dag går han på SVT:s hemsida på i pari och minut, som om det var han som var den borne regeringsbildaren.

 

Mitt i denna bedrövelse fattar så miljöpartiets valberedning ett mycket klokt beslut.  Åsa Romson som genom flera klavertramp bundit ris åt  egen rygg byts ut mot den uppenbarligen mycket kloka och kompetenta Isabella Lövin.  Lika förnuftigt är det att valberedningen inte föll för tramset att om ett kvinnligt språkrör måste avgå, ja då måste i konsekvens med detta också hennes manlige kollega lämna skutan.

 

Genom att miljöpartiet nu gjort en helt nödvändig rockad, öppnas möjligheten för Stefan Löfven att ombilda hela regeringen och därmed ge den en välbehövlig nystart.  Förhoppningsvis tar han nu tillfället i akt att inte bara krafsa lite på ytan utan tar ett  rejält grepp för att toppa laget.

 

 






"Varför är vi så benägna att slicka uppåt men sparka neråt på dem som inget har?  Så snabba att fördöma tiggare romer, flyktingar och muslimer i allmänhet, som bara vill överleva, medan vi närmast beundrar dem som lyckats smita från sitt samhällsansvar."

 

Vårt land har blivit ett skatteparadis för redan välbeställda.  Ingenting i den borgerliga retoriken eller praktiken är ägnat att utjämna klyftor.  Den krassa verklighet som visar att klyftorna växer snabbare i Sverige än i något annat OECD-land borde vara ett guldläge för svensk arbetarrörelse att blåsa till strid om välfärdens finansiering.  Dra åt nätet om skattefuskarna och återinför principen skatt efter bärkraft.  Utan ett starkt skatteben, förtvinar den svenska modellen.

 

Läs vidare i min fredagsledare i ETC Malmö.  http://malmo.etc.se/ledare/procentarna-och-den-svenska-modellen

 

 

 






Jag har deltagit i förstamajdemonstrationer i 46 år på rad, varav 32 gånger som  huvudtalare. 1996 talade jag på Sundspärlan i Helsingborg och i år lyssnade jag där efter demonstrationen på Byggnads ordförande Johan Lindholm.  Han höll ett kraftfullt tal och kunde med tydliga exempel ur verkligheten bevisa att det finns lika stora anledningar att demonstrera mot orättvisor idag som någonsin.  Att klyftorna växer snabbare i Sverige än i något annat land är skäl nog att sluta upp i leden.  Fem procent äger halva landet.

 

Också den politiska högern - idag i praktiken samtliga borgerliga partier inklusive Sverigedemokraterna - marscherar.  Men de skäms för att visa sig på gator och torg.  Deras marsch är en marsch på stället. En marsch för ökade  klyftor.  Deras nyss framlagda vårbudgetar bär syn för sägen. Fler poliser och kraftigt ökade försvarsanslag ska betalas med försämrad a-kassa och sjukförsäkring.  Sänkt skatt med 65 miljarder som lök på redan genomförda skattesänkningar med 140 miljarder finansieras med lånade pengar.  80 procent av liberalernas skattesänkningar går till de som tjänar allra mest (inkomstgrupperna 9 och 10).

 

Det tilltagande borgerliga skattegnölet står i omvänd proportion till de ökade vårdbehoven på grund av att alltfler lever allt längre. Samtidigt som moderaterna vill att kommunerna ska genomföra hembesök hos de som uppbär försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) har varken de eller något annat borgerligt parti ett ord att säga om det utbredda skatteundandragande som redan välbeställda ägnar sig åt.

 

"I Schweiz går landsmän med glada  flin"

De  lever som valutasvin

Men snattar Svensson en inlagd sill,

då slår polisen och lagen till."

 

(Allan Edvall med låten "För ingenting för kärleks skull" ur samlingsvolymen "Grovdoppa".

 

Inte på mycket länge har de politiska skiljelinjerna framstått som så tydliga.  Och det är inte en dag för tidigt.  Socialdemokraterna har länge vandrat i filttofflor.  Nu tycks de ha tagit av sig dessa, även om fotavtrycken måste bli ännu tydligare.

 

Nej till sänkta lägsta löner är och beredskapsjobb till avtalsenlig lön är tydliga motdrag mot den samlade borgerlighetens förslag om sänkta lägstalöner.  När Lena Mellin i Aftonbladet påstår att Stefan Löfven på första maj ljög om borgerlighetens förslag om lönesänkningar, så pratar hon i nattmössan.  Även om moderaterna avviker i så måtto att de inte vill gå lagstiftningsvägen, så är andemeningen precis densamma.  Den samlade svenska borgerligheten tror att sänkta lägstalöner är den gyllene vägen till minskat utanförskap, när  verkligheten visar att så inte är fallet.  Om alltfler inte kan leva på sin lön, så ökar ju i stället utanförskapet och fler tvingas till försörjningsstöd för att sedan bli hemsökta av moderata spioner, vilket JO menar kan strida mot de grundläggande fri-och rättigheter som stipuleras i regeringsformen och Europakonventionen.

 

 






Moderaterna vill att det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att göra kontrollerande hembesök hos dem som lever på försörjningsstöd (tidigare socialbidrag).  Den "hemsökelsen" skulle nog göra betydligt större nytta hos de giriga företag, privatpersoner och självrättelsekunder som med hjälp av storbanker bestulit svenska folket på 46 miljarder undanstoppade i skatteparadis.  En ann' är inte så go' som en ann'.  Nej fortfarande gäller Allan Edvalls  ord i "För ingenting för kärleks skull" - "Den lilla fisken fångar vi, men hajen får gå fri."




I tre mycket mänskliga och upplysande program har Alexandra Pascalidou  i ett föredömligt SVT-program skildrat under vilka svåra och delvis rent människovidriga förhållanden romer befinner sig i sitt hemland Rumänien och den förnedring och förödmjukelse de utsatts för i vårt land.

 

Pascalidou har under ett helt år arbetat med dokumentären.  Hon följer en grupp romska tiggare från Rumänien i Borås.  Hon talar med de berörda med känsla, förståelse och med nyfikenhet.  Hon ger inga enkla svar - sådana finns ju inte - problematiserar där så är nödvändigt för att skilda de utsatta romernas situation i hela sin vidd.  Hennes slutsats är: "De här människorna måste få hjälp att resa sig".

 

En viktig del av programserien är att Alexandra Pascalidou inte bara skildrat romernas situation i Sverige utan också deras livsvillkor i Rumänien.  Hon har talat både med dem som tvingats till tiggeri här i Sverige och under vilka omständigheter de lever i sitt hemland och även med deras nära anhöriga.

 

Med all önskvärd tydlighet visar det sig att den hjälp på plats som alltifrån politiker och statliga utredare till fd politiker som Göran Persson och andra svenska besserwissrar talat om  är en chimär.  Det är först i en situation där hjälp från egna rumänska myndigheter och volontärer visat sig praktiskt taget obefintlig som de försöker skaffa mat för dagen i Sverige.

 

För denna enastående journalistiska insats har Alexandra Pascalidou inte bara eller ens i första hand fått beröm.  Nej, i sociala media har hon utmålats som en "zigenarhora" som ska skjutas och våldtas. I denna skara av fördömare befinner sig också det kristdemokratiska ungdomsförbundets ledare Sara Skyttedal, nära kompis med partiledaren Ebba Busch Thor, som efter att ha sett SVT:s programaffisch twittrade att hon trodde att affiischen var ett aprilskämt.

 

När kommer media att med samma nit som gentemot miljöpartiet granska det svenska riksdagsparti - KD - som gett hyckleriet ett ansikte?

 

Och på tal om att förbjuda eller kraftigt inskränka möjligheterna att tigga för sitt uppehälle så kommer jag allt framgent att stoppa pengar i de romska tiggarnas muggar när jag passerar dem vid olika köpcentra eller annorstädes.

 

 






Framtidstro och grämelser

I lördags var de skånska socialdemokraterna samlade till kongress på Sundspärlan.  350 "gräsrötter" behandlade drygt 200 motioner.  Det råder optimism och framtidstro inom skånsk socialdemokrati.  Och den optimismen steg ytterligare när arbetsmarknadsminister Ylva Johansson äntrade talarstolen.  Hon höll ett av de mest inspirerande tal jag hört en socialdemokrat framföra på mycket länge, och då har jag ändå varit med om en hel del.

 

Ylva Johansson ryggade inte från problemen, konstaterade att i står inför stora utmaningar men ser också möjligheterna.  Ekonomin går på högvarv, arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar. Och så ställde hon en avgörande fråga.  Ska vi sänka priset på arbete eller ska vi höja värdet på människor?  Här utkristalliserar sig skiljelinjen i svensk politik äntligen klarare än på länge.  Det borgerliga mantrat är sänkt skatt och lägre löner.

 

Men om vi ska klara dagens och framtidens välfärd är sänkt skatt en omöjlighet.  Tvärtom måste vi höja skatten enbart för att klara en välfärd på nuvarande nivå.  De borgerliga partiledarna överskred "all-time-high" i kverulans när de kommenterade den socialdemokratiska vårbudgeten. Maken till gnöl och grämelser får man leta efter.  Efter de borgerliga åren har svensk ekonomi återhämtat sig.  Ekonomin växer på grund av invandringen och den ökade exporten. Vår tillväxt är högre än i USA, Tyskland och i samtliga våra nordiska grannländer.  Enligt Financial Times är vi sexa i världen.

 

Samhällsbygge måste gå före skattesänkningar.  Kommunerna tillförs 10 friska välfärdsmiljarder permanent.  De kommer att göra skillnad.  Fler lärare, undersköterskor och fler läkare kan anställas. Mot detta kontrasterar borgerliga inskränkningar i välfärden.  Moderaterna närmar sig för varje dag som går allt tydligare Sverigedemokraterna.  Nu ska det skäras ner både på flyktingstödet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.

 

Borgerligheten har gett både otryggheten och opålitligheten ett ansikte. Först springer man ifrån den blocköverskridande budgetuppgörelsen.  Sen träffas en ny blocköverskridande uppgörelse om flyktingpolitiken.  Bara några dagar efter går moderaterna ut och kräver nya restriktioner.  Sen har man mage att anklaga regeringen för att man efter att ha lyssnat på remissinstanserna gör vissa lättnader i en flyktingpolitik som tvingats bli mer restriktiv för att vi ska ha möjlighet att klara ett anständigt liv för de flyktingar som redan är här och söker asyl.

 

Det är inte flyktingar som flyr från krigets fasor som urholkat den svenska välfärden.  Det  är skattefifflande höginkomsttagare och näringslivsfolk samt borgerliga skattesänkningar som skett till priset av försämrad jämlikhet.  Det är investeringar i skola, bostäder och infrastruktur som fått stå tillbaka när inkomstskatter, fastighetsskatter och bolagsskatter sänktes.

 

120 miljarder kronor kostar det att ta emot 1 miljon flyktingar i EU varje år.  9200 miljarder kostar skatteflykten från EU varje år.  Vilka som är de verkliga parasiterna framgår sålunda med all önskvärd tydlighet.

 

 

 






"Välfärden måste bygga på tillit och på att medborgarnas behov tillgodoses.  I ren konfrontation med både brukare, personal och anhöriga beslutade det blågröna styret i Helsingborg (de fyra borgerliga plus miljöpartiet) den 31 mars att privatisera fyra vårdboenden för äldre oh fyra LSS-boenden.  Beslutet fattades över de berördas huvuden.  De har överhuvudtaget inte hörts och inte getts något val.  Ansvariga politiker har inte ens konsulterat stadens eget råd i funktionshinderfrågor. De blågrönas iver att spara fem miljoner drabbar i själva verket grupper som har störst behov av självbestämmande integritet." 

 

Se vidare min fredagsledare i ETC Malmö.  http://malmo.etc.se/ledare/sa-likriktas-valfarden

 



2016-04-10, 21:07  Permalink  0 kommentarer
Andra bloggar om:  



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM