I en debattartikel i Dagens Nyheter anser Skattebetalarnas förening att det finns ett svagt samband mellan arbetsinkomst och nettoförmögenhet. Skillnaderna i levnadsförhållandena är stora och det beror på att tillgångarna är ojämnt fördelade där vissa är mycket rika. Det går inte att bygga upp en förmögenhet lönevägen. Lösningen som föreslås är föga överraskande sänkt skatten.
2010-02-08, 06:56 Permalink
Andra bloggar om: Skatt Skattebetalarnas förening Högerpolitik Val 2010 Socialdemokraterna 
Kan du berätta för mig vilken politik Socialdemokraterna avser driva på riksnivå som ger mig, som privatanställd i Stockholm, en högre lön jämfört med en Alliansregering?
Roger Jönsson: Det är en politik som går ut på att företagen ska satsa mer på sina anställda än vad som görs idag.
Jag har varit med i Skattebetalarnas förening och märker nu när jag skriver detta att det är i 50 år.
Deras uppgift och deras arbete går ut på att bevaka att inbetald skatt förvaltas väl av kommuner, landsting och stat. På det området har de gjort god nytta. Ideologin bakom Skattebetalarnas Förening är borgerlig. Det är fritt fram för socialister att bilda en förening med motsvarande syfte. Roger Jönsson: Under den tid jag har följt Skattebetalarnas förening har dem inte skrivit någonting om det du för fram. Inte heller har de varit nöjda med vad man får ut av skatterna utan sänkt skatt har varit det viktigaste. Skattebetalarnas förening fyller inte längre någon funktion.
Lite blåögt skulle man förvänta sig att en sosse skulle tycka att det vore bättre att förmögenhet kunde skapas av vem som helst snarare än att tilldelas via arv.
Roger Jönsson: Klart att förmögenhet ska kunna skapas av vem som helst men med högre lön går det faktiskt snabbare. För vem tror du skapar det snabbast: En person som har ut 11 000 kr i månaden eller en person som har ut 40 000 kr i månaden?
Bra skrivet, Roger. "Skattebetalarnas" resonemang är en fossil, som får nytt liv då och då. Deras amsaga om skattesänkningars allena saliggörande betydelse vederläggs med ett massivt vetenskapligt underlag i den nyutkomna boken "Jämlikhetsanden" av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Mer jämlika samhällen är nästan alltid bättre samhällen. Byggt på 200 olika internationella jämförelser konstaterar föfattarna att ekonomisk och social utjämning är den enda säkra vägen till en välfärd som omfattar alla. Jag ska blogga om detta så småningom.
Roger Jönsson: Hej Bengt! Tackar så mycket. Jag håller helt med dig. Jämlika samhällen är nästan alltid bättre samhällen. Jag hoppas att den boken blir valrörelsens viktigaste inlägg. Den i alliansen som läser den kan inte ignorera dess budskap. Skattebetalarnas förening står för en gammal politik som inte hör hemma i framtiden.
Jag brukar hävda att när inkomstskatterna är så höga så är det tur att man har betalt för att bo. Det är rapportens slutsats: i rätt kommun kan man på pappret bli förmögen. Jag skriver på pappret eftersom det sällan är aktuellt att sälja - bo måste man.
En i huvudsak socialdemokratisk politik har lett fram till ett fattigt samhälle med huvudsakligen fattiga invånare. (s) vill fortsätta höja inkomstskatten och alltså skapa ännu större skillnader. Ändå har man mage att påstå att man önskar ett jämlikt samhälle. Otroligt ... Roger Jönsson: Dem som tjänar mest i Sverige har fått ta del av de största skattesänkningarna. Till ett fattigt samhälle? För ett antal år sedan låg Sverige fyra i välstånd i hela världen. Vi har legat ett också. Inte illa för ett socialdemokratiskt land. Verkligheten motbevisar att det skulle vara socialdemokraternas fel.
En högre lön för de som har arbete är en lika stor kompromiss att diskutera som att höja skatter i jämförelse med viljan att tala om att minska arbetslösheten som helhetslösning. Detta ger inget annat än en tävling om vilka som har den längsta näsan. Vinnare av cirkelresomang.
Människor har inte arbete så de kan inte betala skatt. Vem ska jag som väljare lyssna på. Skröna A eller skröna B. Roger Jönsson: Man ska välja dem som har en jobbskapande politik och sätter sysselsättningen i centrum. Det gör inte alliansen längre.
Höjda löner och höjda skatter verkar vara Roger Jönssons (och Vänsterns?) melodi. Höjda skatter ordnas lätt med politiska beslut. Men hur ser de politiska beslut ut som leder till höjda löner, frågar jag, precis som Erik Eriksson gör.
Den springande punkten i skattebetalarnas artikel är den mycket ojämna förmögenhetsfördelningen. Tycker Vänstern (och Roger?) att den är bra, eller vad tänker ni göra åt den? Med en inkomst på 21 900 kr/mån får jag ett jobbskatteavdrag på 1 480 kr/mån. För att få motsvarande tillskott av en löneförhöjning, skulle den behöva vara 2 000 kr/mån före skatt, alltså +9 procent. Lycka till! Ett vårdbiträde med sambo läkare (som förmodligen också är proletariserad) får genom jobbskatteavdrag möjlighet att börja bygga upp en blygsam förmögenhet med nästan 40 000 kr/år. Att detta inte faller socialister (demokratiska och andra) på läppen är inget att förundras över. http://www.sweden.gov.se/sb/d/10964/a/111000 Roger Jönsson: Fundera på detta: Vem har bäst förutsättningar att leva ett bra liv, den som har ut 11 000 kr i månaden eller den som har ut 40 000 kr i månaden?
Jag har bara skummat artikeln i DN.
Det är inte frågan om att sänkt skatt är bättre än högre lön eller att högre skatt är bättre än sänkt lön. Artikeln handlar om att förmögenhetsbildningen i Sverige är låg och bör vara större. Den förmögenhetsbildningen borde hellre komma sig av h ö g r e l ö n och sänkt skatt än av att pappa är rik och lämnar ett arv eller att vederbörande har tur i bostads-cirkusen och kan sälja sitt radhus med god vinst och sedan bo billigare. Nu är det så, att högre lön betalas av arbetsgivaren och är en sak mellan anställd och anställare. Regeringen kan inte bestämma att anställare skall höja sina löner med det ena eller andra procenttalet. däremot kan en regering förbättra situationen för en anställd genom att sänka skatten på arbetsinkomster. Roger Jönsson: Sänkt skatt är inte lösningen. Välfärden behöver rustas upp, skyddsnäten behöver bli bättre, de offentligt anställda behöver högre löner med mera. Det regeringen skulle kunna göra är att prata med näringslivet om vikten av högre löner. Det vinner alla på, inklusive företagen.
Erik
Först och främst så slipper du Fredrik Reinfeldt som är uttalat EMOT reallöneökningar( vintern 2007 ). Så en röst på de rödgröna gör att du har en regering som anser att du ska högre lön. En röst på alliansen är en röst på att du ska ha lägre lön. Räcker det? Vilket väljer du?
Hellre reallöneökningar, högre skatt och en bra välfärd än reallönesänkningar, lägre skatt och avskaffad välfärd.
Krister,
Du torde vara ensam om att påstå att FR är emot reallöneökningar. Alla andra är överens om att FR varit väldigt bra för personer som arbetar. Det du hänger upp dig på tror jag är att FR föreställer sig att trycket på löneökningar minskar när vi får ökad köpkraft i takt med att skatterna sänks. Roger Jönsson: Skatter sänks, avgifter höjs.
Det är bara ett krux med Freddans skattesänkningar, förutom att de inte är finansierade.
kruxet med Freddan är att han har börjat lova allt till alla först var det de anställda inom välfärden som skulle gå först , sen var det pensionärerna som skulle komma först och helt plötsligt är det kvinnorna. Jag förstår inte hur han kan lova så mycket utan att ens ha finansierat sina gamla skattehöjningar.. Roger Jönsson: Det håller jag med om. Bra sammanfattining av det Fredrik står för.
Fast nu skulle jag bra gärna vilja få reda på hur Vänstern (eller i alla fall Roger) ser på det som var Skattebetalarnas huvudfråga i artikeln, nämligen den skeva förmögenhetsfördelningen. Hur vill Vänstern göra det möjligt för under- och medelklassen att komma ur sitt proletariat och börja bygga upp ett sparkapital? Eller är det inte önskvärt?
Henrik
Du kanske inte följer med nyheter och samhällshändelser i någon större omfattning och har missat skandalen som F.R orsakade i förra avtalsrörelsen då han som första statsminister i Svensk historia uttalade sig om lönenivåerna. Han tyckte att facken borde nöja sig med skattesänkningarna och inte kräva reallöneökningar. Vet inte ifall du är ensam om att ha missat detta men det är noterat i historieböckerna så du kan säkert slå upp det. Det var i en SR intervju. Så F.R är emot reallöneökningar och hela politikens syfte är att pressa ned svenska löner. Vore nog bra ifall du läste på lite innan du försöker göra dig till talesman för övriga befolkningen utifrån en mycket tunn baskunskap. Såå... då du inte känner till Alliansens mål med sin politik så bör du vara försiktig i dina uttalanden och hålla dig till sådant där du känner att du har en faktamässig grund att stå på. PS. Åsikter är inte fakta.
Krister:
Jag lyssnar på P1 dagligen och läser nyheter i både pappers och webformat. Skattesänkningarna ger en ökad levnadsstandard och jag känner igen FR's förhoppning att dessa förbättringar skall minska trycket på löneökningar. Vad tror du ger mest i plånboken: 500 kr lönehöjning före skatt eller 1000 kr i sänkt skatt? Ditt mål är uppenbarligen att förvanska alliansens politik.
Hur många har ut 40 000 kr i månaden? Det kom för en smärre chock för mig att gränsen för att tillhöra topp 10% i månadslön går vid 27 000 kr per månad. Före skatt. Mångas månadsbudget innehåller 10-15 000 kr på boende, kanske 5 000 kr på en bil. Släng in ett par semesterresor till familjen så är det inte mycket kvar till sparande. De som sparar gör det ofta i form av pensionsfonder, där pengarna ligger låsta.
Ta Mona Sahlin som exempel: med sin månadslön på 130 000 i månaden borde hon få ut nästan 70 000 kr i månaden men vad jag har läst räcker det inte ens till att hålla familjens bilar besiktningsbara. Att sätta henne som chef över svensk ekonomi framstår som ... obetänksamt. Roger Jönsson: Det är intressant att alliansen mer än gärna stödjer dem som tjänar mycket pengar. Är det rätt att skatten ska sänkas för dem?
Per Kjellen skrev : Deras uppgift och deras arbete går ut på att bevaka att inbetald skatt förvaltas väl av kommuner, landsting och stat.
Roger Jönsson: Under den tid jag har följt Skattebetalarnas förening har dem inte skrivit någonting om det du för fram. ----------------------------- Då förefaller du ha varit mycket "slarvig" i ditt följande :-) Gå in på http://www.skattebetalarna.se/inspiration så kan du läsa om det just avslutade projektet där Skattebetalarnas Förening rest runt hela landet och träffat kommun- och landstingspolitiker, lyft fram exempel på lyckade verksamheter och belönat kommuner som hushållat väl med skattepengarna. Roger Jönsson: Alltid intressant att få tips om läsning.
Roger; Du frågar varför sänkt skatt istället för höjd lön.
Svaret är följande; Med det nuvarande skattesystemet - skapat av sossarna - innebär en höjning av lönen i flera fall att 50-55% av höjningen bränner av i skatter, dvs staten tar den större delen av kakan medans individen får nöja sig av smulorna i belöning för sitt arbete. För arbetsgivarna - i privat såväl offentlig sektor - innebär höjda skatter ökade kostnader både i form av lön men också arbetsgivaravgifter, ca 33% ovanpå löneökningen. Detta minskar de privata bolagens konkurrensförmåga på exportmarknaden i en redan ansträngd ekonomi. Höjda kostnader för den offentliga sektorn måste finansieras med skattemedel eftersom den offentliga sektorn inte genterar egna intäkter. Effekten blir i förlängningen att skatterna måste höjas ytterligare, alternativt måste staten minska sina utgifter på annat håll. Med sossarnas politik hamnar vi sålunda i en ständig och ond spiral. Med sänkta skatter blir de negativa effekterna för samhället i stort betydligt mindre. En undersökning visade att danskarna har den högsta levnadsstandarden. Ändå har de - numera - ett lägre skattetryck än i Sverige (trots borgerligt styre). På vilket sätt är tryggheten och levnadsstandarden lägre för danskar än svenskar? Sannolikt är det så att det finns en gräns för när sambandet mellan skatt och välfärd snarare blir negativt än positivt. I Sverige har vi sedan länge passerat denna gräns. Sossarna vill tydligen ändå öka på de negativa effekterna ytterligare för att med skattemedel kunna driva in fler personer i ett bidragsberoende. Roger Jönsson: Så istället för att vi alla tillsammans arbetar för bättre löner och villkor runt om i världen så ska vi fortsätta i den nedåtgåendespiral som är igång i världen. I den handlar det om att pressa ned lönerna bit för bit, försämra villkoren bit för bit och därmed får vi alla det sämre. Det skattesystem som vi hade innan var även de borgerliga partierna med på. Det är därmed intressant att se hur alliansregeringen öppnar upp för osund konkurrens där företag kan komma utifrån och ha sämre villkor för sina anställda men att det är helt okej. Hur kommer det att gå för våra inhemska företag? Hur kommer det att gå för den som har ett arbete när konkurrensen börjar tvinga företagen till att satsa på lägre löner och sämre villkor för att kunna klara av konkurrensen?
@Christer Eriksson; Du skriver att kruxet med skattesänkningarna är att de inte är finansierade. Hur är då löneökningarna finansierade.
Kan privata företag bara höja sina priser hur som helst då de befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och måste slåss mot låglöneländer? Och hur skall den offentliga sektorn finansiera löneökningarna? Genom ytterligare skattehöjningarn eller nedrustning av välfärden? Jag ser fram mot dina besked. Roger Jönsson: Måste arbetsgivarna höja priserna? Är det inte så att mer av vinsten kan gå till de anställda istället för till aktieägare, som ofta är anonyma ägare?
Skattesänkningarna är ju inte finansierade. Det har ju Fredrik Reinfelt inte hållit hemligt. Han har ju sagd att finansieringen av dessa har man ju varit tvungna att låna till.
Lån måste ju betalas igen, eller??? Sture Roger Jönsson: Helt rätt.
Krister Larsson: Jag tror det är här socialismens altruistiska moral kommer in, där den som ska uppoffra sig är kapitalisten/ägaren/producenten genom att jobba gratis och ge allt som han egentligen förtjänar till sina lönearbetare.
Eftersom socialisterna inte tror på kapitalistens värde i samhället så måste de frångå verkligheten och tvång är deras medel. Faktum är att kapitalisten/ägaren/producenten är mycket viktig och det finns inga alternativ till dennes funktion som är ens i närheten av lika bra på att skapa värde. Tänk vad marx har ställt till det för er på vänstersidan, ni är så förblindande av irrationalitet att ni inte ser att ni byggt upp en ideologi byggd på hat,en tro att de som har det bättre är det på bekostnad av de som har det sämre. Roger Jönsson: Det finns andra socialister som ligger till grund för socialdemokratin. Den som förespråkar kapitalismen och det du skriver gör ett kardinalfel. Samhället är till som ett skydd för den enskilde och dennes frihet mot alla dem som är beredda att sätta andra värden i centrum än det som är bra för den enskilde. Vi kan ju ta USA som ett exempel där kapitalisten kan göra en hel del utan att den enskilde har en chans. Är det så vi ska ha det?
Roger svingar vilt till höger och vänster:
1. "USA [..] där kapitalisten kan göra en hel del utan att den enskilde har en chans." 2. "Är det inte så att mer av vinsten kan gå till de anställda istället för till aktieägare, som ofta är anonyma ägare?" Låt mig kommentera sving nr 2. Svar: Nej, oftast inte. Exempel: Telia. Småsparare köpte aktier för 80 kr/st. Småsparare må vara anonyma men de är trots allt människor av kött och blod. Förra året delade Telia ut 1 kr 80 öre per aktie av vinsten till sina aktieägare inklusive de anonyma småspararna, vilket ger en blygsam avkastning av 2,25 % på de 80 insatta kronorna. En ganska modest ersättning för att binda sina pengar i ett företag i stället för att slösa bort dem på konsumtion av importvaror eller utlandsresor. Eller vad tycker Roger? Roger Jönsson: Men ändå verkar det finnas en acceptans att aktieägare ska få mer än löntagarna...Varför då? Högre lön hade gett fler möjligheter för de anställda. Det märks att detta är en "öm tå" för alliansen och dess sympatisörer.
Nä nu Roger, får du samla ihop dig, även om timmen är sen! ;)
Var har du fått det ifrån, att aktieägarna får mer än löntagarna? Visst, högre (netto)lön ger alltid möjligheter; men varirån skall den komma? Man kan inte krama hur mycket som helst ur aktieägarna (de anonyma småspararna) för då ställer de inte upp med kapital. Nota bene, man kan vara både löntagare och aktieägare. Hur märks det att det är en öm tå? F.ö. hur mycket som behöver gå till aktieägarna beror på hur kapitalintensivt företaget är. Jfr taxirörelse vs. kärnkraftverk. Lite fakta om TeliaSonera: TeliaSonera årsredovisning 2008 (förändringar från 2007 inom parentes) Antal anställda den 31 december: 32 171 (+879) Medelantal anställda under året: 30 037 (+1 476) Löner och ersättningar: (MSEK) 11 011 (+1 379) Löner och ersättningar per anställd (kSEK): 366 (+29) Nettoresultat (MSEK): 21 442 (+1 144) Nettoresultat per anställd (kSEK): 714 (+3) Aktieutdelning (MSEK): 8 083 (-9 879) Aktieutdelning per anställd (kSEK): 269 (-360) Så om vi delar kakan som bakades 2008 i tre delar så gick 366 kSEK till de anställda, 714 - 269 = 445 kSEK till bolaget/företaget och 269 kSEK till aktieägarna; allt räknat per anställd. Nu kan man ju dividera om huruvida detta är en rättvis fördelning, men förhoppningen är ju att företagsledning tillsammans med fackföreningar kommer fram till en långsiktigt optimal lösning.
"Samhället är till som ett skydd för den enskilde och dennes frihet mot alla dem som är beredda att sätta andra värden i centrum än det som är bra för den enskilde."
Staten är just den som sätter andra värden än det individen vill i centrum. Det är den största kränkningen av dem alla att ni tror att ni kan rösta om mitt liv och arbete. Är det SÅ vi ska ha det?! Nej, vi behöver inte komma överens genom röstning utan det finns plats för socialism inom liberalismens ramar, med skillnad att tvång inte får utövas förstås.
Återkommer till grundfrågan:
-Är det inte önskvärt att under- och medelklassen skall kunna bygga upp ett sparkapital?
Den konspiratoriskt lagde skulle nog säga att det inte är önskvärt att låg- och medelinkomsttagare ska ha möjlighet att bygga upp ett eget kapital, ty då minskar beroendet från staten och man blir mer benägen att rösta orött.
Tills Roger har svarat på din fråga får ovanstående förklaring duga tillsvidare - för mig.
-Är det inte önskvärt att under- och medelklassen skall kunna bygga upp ett sparkapital?
Skulle dom kunna göra det så kanske dom kulle rösta på någon annan än bidragsossarna!SÅ det önskar ingen ..
Jobbavdraget funkar just nu ungefär som att för att ge mina hemmaboende barn med arbete lite mer pengar i börsen, att jag sänker hyran.
Men för att kompensera för dom minskande intäkterna, 'det går ju inte runt', så drar jag ner på maten för dom, bäddar o tvättar mindre, samt lånar resten i bank. Då jag då dör och boskifte sker så visar det sig att boet består mest av skulder. För Staterna avskrivs inte skulderna utan dom överlåts med varm hand till nästa generation. Om 20 - 40 år så kommer chocken för dom nya pensionärerna, det finn inget jobbavdrag för pension, vill du ha lika % i kontant som före jobbavdraget så skulle du ha avsatt 15% av jobbavdraget i en pensionsförsäkring.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Roger Jönsson
Ska vi satsa på 6 000 fler lärare i skolan (ja) eller skattesänkningar (nej)?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE 
BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE 
FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE
 |
|
|
Kommentar av Erik Eriksson - 8 februari 09:21, 2010 
57%
39%
3%
