TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Vilken riktning ska Svenska kyrkan gå i framtiden? Ska kyrkan fortsatt vara en demokratisk folkkyrka öppen och tillgänglig för alla? Eller ska kyrkan styras av en självutnämnd teologisk elit?


Svaret på denna fråga torde vara självklar för alla, men det finns reaktionära krafter som vill begränsa ”politikens” och därmed medlemmarnas inflytande över kyrkan.

 

Många i dessa kretsar har fortfarande inte kunnat acceptera kvinnliga präster samtidigt som de bedriver kampanj mot homosexuellas möjlighet att vigas och ingå äktenskap i kyrkan.

 

Varför ska inte homosexuella ha samma möjligheter och rättigheter som heterosexuella?


Jag är en varm förespråkare för att kyrkan ska vara en folkkyrka demokratisk, tillgänglig och öppen för alla och inte enbart för en liten teologisk elit som med fast hand styr kyrkan utifrån sina teologiska fundamenta. Jag vill inte ha en tillbaka en kyrka som stödjer den härskande eliten i samhället och som ser sig inneha den enda "sanningen" och den rätta tron. Vad är förresten den "rätta" tron?


Kyrkan ska vara en mötesplats och ett andningshål i den stressade tillvaron i dagens samhälle. Identitetslösheten i samhället breder ut sig och människor söker svar på livets mening och innehåll. I detta sammanhang tror jag att kyrkan kan spela en ökad betydelse i samhället.

 

Svenska kyrkan kan även fylla en viktig funktion i arbetet med att stärka integrationen i samhället och förståelsen mellan olika religioner och kulturer. Kyrkan kan bidra till skapandet av ökad gemenskap, förtroende och trygghet.


Svenska kyrkan ska vara en hög och tydlig röst för alla människors lika värde, internationell solidaritet och en röst för utsatta grupper.

 

När man läser och tolkar Bibeln måste man ta hänsyn till den verklighet vi lever i idag. Man kan inte tolka Bibeln bokstavligen, som vissa verkar vilja göra, utan tolkningar och analyser måste göras mot bakgrund av det samhälle vi lever i dag även om Bibelns kärna förblir densamma.


Kärnan i Bibeln är kärleksbudskapet och det måste vi slå vakt om! Därför kan man bara baxna inför argument att äktenskapet till exempel är instiftat av Gud för mannen och kvinnan och att kyrkan ska styras av en liten teologisk elit. Vi lever på 2000-talet!


Om kyrkan börjar främja sig från sina medlemmar och den värld vi lever i idag kommer det inte finnas några medlemmar kvar, förutom en liten klick bokstavstrogna. Detta är en utveckling som jag verkligen inte vill se eftersom kyrkan har en viktig roll och funktion att fylla i samhället även i tider av sekularisering.



Det kan förutsättas att förtroendevalda då vågar vara just det förtroendevalda och sätta gränser och se till att det blir som Du skriver.

Jag skulle vilja säga Våga Vara Politiker i Kyrkan så blir kyrkan som Du skriver!


Mikael Abramsson: Absolut jag håller fullständigt med dig och det är därför jag blir orolig över att vissa krafter vill minska det demokratiska inflytandet över kyrkan. Det riskerar att bidra till att kyrkan avskärmar sig från folket.
Vill du veta vad som är den rätta kristna tron ska du gå till Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Där hittar du kyrkans styrdokument som är Augsburgska bekännelsen, Niceanska trosbekännelsen, Schmalkaldiska artiklarna, Martin Luthers stora och lilla katekes, Konkordieformeln och Uppsala mötes beslut 1593. Själva ramverket styrs av kyrkoordningen. Det är bekännelseskrifterna som bestämmer hur Bibeln ska tolkas.

Om kyrkan ska förbli den öppna och demokratiska folkkyrka som du önskar dig, då gäller det att medborgarna slår vakt om sin kyrka, blir medlemmar och tar del av kyrkans verksamhet.






Mikael Abramsson: Absolut, jag håller med dig, men samtidigt måste kyrkan bli mer utåtriktad och bättre på att informera om den verksamhet som kyrkan har.
Liber concordiae, eller Konkordieboken, från 1580 (färdig 1577) är inte bekännelseskrift i Svenska kyrkan. Den är från Tyskland och avspeglar helt andra förhållanden.

Svenska kyrkans bekännelseskrift är i stället Confessio fídei: Uppsala mötes beslut i 7 Artiklar (några dubbla) från 1593.

Confessio fídei innehåller:

I. Bibelsyn (Konkordieboken har ingen "bibelsyn"; någon sådan var inte uppfunnet 1580): "Gudz rehne och salighgörende Ord, hwilket j the helge Propheters, Euangelisters och Apostlers Skrifwelser författet är..."

"Rent" betyder utlagt utan gärningsläror. Endast då är det salighgörende!

II. a. De 3 gammalkyrkliga bekännelserna: den Apostoliska (delvis 200-tal), den Nicenska (från Konstantinopel 385 och 451 + Charlemagnes egenhändiga "filioque" från Frankfurt 795) samt den sk Athanasianska (Spanien och Frankrike 600-800), som endast använts i klostren för tidegärden.

b. Den oförändrade Augsburgska bekännelsen 1530, uppläst för Kröningsriksdagen i april det året, i Uppsala mötes egen förändrade översättning.

III. a. Den svenska traditionen från Gustaf I:s regementz- och saglige Archiebiscop Lars lijfztijdh, "både i Lärdom och Kyrkeseder”.

b. (den andra) Dop-erxorcismen är inte nödvändig och kan uteslutas (krav från den calvinistiske Hertig Carl: calvinisters barn ärver föräldrarnas frälsning).

IV. a. (Johan III:s) Lithurgia förkastas som "root och orsak til mykin oroo".

b. Theslikest och aldeles afsäioms wij alle Sacramenterers, Zwinglianers och Calvinisters wilfarelser, så och Wederdöpare och alle andre Kättere, ehwadh nampn the helst hafwe kunne..."

(Där fick Hertig Carl ;=)

V. a. för Disciplin och skäligh Kyrkeaga inskärpes Laurentius Petri Kyrke ordning 1571.

b. "Och ändogh them icke borde lidhne, eller efterlatit warde, sigh här j Rijket nedhsättie, som medh någen falsk Lärdom umgå, och medh oss uthi Lären icke ehns äre, på thet the andre medh sigh icke förföre måtte: Lijkwäl efter sådant för handel och wandel skul icke wäl kan förhindret warde, så är så widt samtyckt, at them som någen Kättersk lärdom hafwe, icke skall tillstadt eller efterlatit ware, at hålle någre uppenbare Samqwemder j huus eller annerstädz, så frampt hwar någre ther medh befinnes, eller the som eeliest försmädeligen tale om wår Religion, the skole tilbörligen straffede blifwe."

(d.v.s. trosfrihet mot diskretion för de i förra artikeln förkastade Sacramenterer, osv.)

VI. Beslut om tryckning (Confessio fídei, Stockholm 1594).

VII. Stadfästelse (vilket skedde 20 mars 1593).

Tilläggas kan, att den nu cirkulerande sk SKB (Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter utg. av Samfundet pro Fide et Christianismo, 1944) är en privat, icke officiell, piratutgåva av de tyska Lutherska kyrkornas Liber concordiae, alltså Konkordieböcker, i deras helhet, efter 1930 års tyska "Urtext" efter latinet.

Medan Uppsala möte antog Augsburgska bekännelsen i sin egen FÖRÄNDRADE översättning efter tyskan.

Konkordiebokens sk Schmalkaldiska artiklar antogs emellertid inte vid mötet i Schmalkalden. Detta var samägt med Hessen och artiklarna var för lutherska för Land-Greve Phillipp den sköne, som var calvinist.

Likaså har Melanchthons sk Tractatus papae från 1534 (hans svar på Gregorius VIII:s Dictatus papae från 1073) inte ”antagits” på något sätt i Svenska kyrkan och finns inte heller med i Konkordiebokens första upplaga 1730 (denna kom till på initiativ av Riksrådet och var riktad mot Pietisterna – sedan 1800-talet är det samma Pietister som åberopar sig på Konk, egendomligt läst).

Uppenbarligen var Biskopen av Rom, tillika Patriark över Västern inte något diktatusproblem för Svenska kyrkan (med undantag av 1510-talet).

"SKB" är mycket opålitlig som översättning: den innehåller 1930-talets teologi, inte 1500-talets.

"SKB":s mest kända ord: "ämbete" och "sakramentsförvaltning" är alltså FEL.

"Ämbete" betydde på 1500-talet en tjänst vilken som helst, och "förvalta", alltså reservera, är just vad den Pietistiske 1800-talsprästen gjorde när han vägrade de, enligt honom, o-heliga församlingsmedlemmarna tillträde till nattvardsbordet – som skulle vara ”rent” – någonting som Svenska kyrkan fortfarande lider av i form av människor som tar avstånd och vägrar komma (och inte vågar ta nattvard).

I Confessio fídeis översättning av Confessio augustana 1530 står om Sakramenten:

Then femte Artikel.

Om Troona och Predicoämbetet. (= uppgift; jfr Verbi divini minister; Guds ords tjänare)

At wij thenna Troo måtte bekomma, är Predicoämbetet instichtat, genom hwilket Euangelium förkunnas, och Sacramenten uthdelas. Ty genom Ordet och Sacramenten, såsom genom Instrument och Medhel giffs then helga Anda, som Troona werckar, hwarest och när Gudhi synes, uthi them som höra Euangelim, Nemliga, at Gudh icke för wår förtienst, uthan för CHristi förskyllan skuld, gör them rettfärdigha, som troo sig för CHristi skuld warda taghne til nådhe.


I ”SKB” 1944 står däremot:

V. Om predikoämbetet

För att vi skola får denna tro, har evangelieförkunnelsens och sakramentsförvaltningens ämbete inrättats. Ty genom Ordet och sakramenten [OBS! ”sakramenten” med liten bokstav!] såsom genom medel skänkes den helige Ande, vilken hos dem, som höra evangelium frambringar tron, var och när det behagar Gud. Det vill säga, att det icke är för vår förtjänsts skull, utan för Kristi skull som Gud rättfärdiggör dem, som tro, att de för Kristi skull upptagas i nåden. Gal. 3: För att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

Inte samma, utan i mycket förändrat.


Confessio fídeis översättning av Then siunde Artikel:

Om Gudz Församling

Item [på samma sätt] warder lärdt, at thet är een heligh Församling, then ock altijdh bliffwa skal. Och är Gudz Församling the helighas Samqwem, uthi hwilket Euangelim reen lärdt och Sacramenten rett brukadhe warda.


”SKB”:s 1944:

VII. om kyrkan

Vidare lära de, att en helig kyrka skall äga bestånd till evärdelig til. Men kyrkan är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Kvalificerar knappast för namnet ”översättning”.


De ord som 1530 och 1593 används är alltså:

administrare, reichen; uthskifftadhe, uthdelas, brukadhe warda,

tamquam per instrumenta: såsom genom Instrument och Medhel,

I ”SKB” 1944: ”rätt” förvaltas, ”sakramentsförvaltningens ämbete”.

Statsinstitution, Makt.

jfr 1593: Sacramenten rett brukadhe warda (av mottagaren)

jfr 1944: sakramenten rätt förvaltas (= den 1800-talspietistiske prästen vägrar)

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM