Finansminister Anders Borg och kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund presenterade igår regeringens förslag till förändring av fastighetsskatten.

Vilken gång i ordningen kan man fråga sig...ska vi tro att detta blir det slutliga förslaget eller kommer det att bli fler turer?

I vilket fall som helst har regeringen i denna fråga verkligen visat sin oförmåga att regera. Turerna kring fastighetsskatten har ju varit pinsamma!

Herrarna Borg och Hägglund gör en stor sak av att systemet med regeringens förslag blir mer rättvist och mer legitimt jämfört med tidigare. Ja, det kan jag verkligen förstå om man, liksom moderaterna och kristdemokraterna, har sina väljare i välbärgade villaförorter. Det är nämligen dessa som kommer att gynnas...inte lite, utan väldigt mycket till och med. Det är fullständigt orimligt att beskatta slott och koja lika och absolut ingenting som kommer att gynna vanliga löntagare.

Men regeringens förslag till förändringar av fastighetsskatten visar återigen på en fråga där kristdemokraterna fått stryk av sina alliansbröder. Förändringarna av fastighetsskatten och höjningen av bensinskatten är två viktiga profilfrågor för kristdemokraterna där partiet fått stryka på foten. Svekdebatten kommer att bli hård om partiet fortsätter sin opionionsmässiga kräftgång. Det kan ni vara alldeles lugna om.

Högerregeringens politik är djupt orättvis och bidrar till ökade klyftor och gynnande av landets miljonärer och miljardärer. Detta samtidigt som vanliga löntagare och villaägare får ökad skatt, bland annat till följd av regeringens förslag att ta bort frysningen av taxeringsvärdena och de så kallade dämpningsreglerna.

Avskaffandet av fastighetsskatten kostar upp till 16 miljarder (!!!) och enigheten, även bland ekonomer, är stor om att fastighetsskatten är en av skattesystemets stabilaste skatter mot bakgrund av en allt mer globaliserad och rörlig värld. Snacka om att regeringen med detta förslag därmed smiter från sitt ansvar för vanliga människor och välfärldens utveckling!

Men men, det är väl inget som förvånar i och för sig då regeringen fortsätter på den mycket konsekventa, inslagna vägen att öka klyftorna i Sverige. Den förda politiken är djupt orättvis, omodern och omoralisk.