Idag, för ett år sedan, förlorade socialdemokratin valet och Allians för Sverige övertog makten.

Det berodde på en mängd olika faktorer, vi ansågs för självgoda och självsäkra. Väljarna såg oss som stolta och nöjda förvaltare utan visioner för framtiden. Vi saknade helt enkelt en berättelse om hur vi ville se Sverige utvecklas i framtiden. Väljarna ansåg vidare att vi saknade lösningar på de samhällsproblem som de ansåg viktiga, framför allt frågan om skolan, arbetslösheten och utanförskapet i samhället.

Väljarna sökte förnyelse efter 12 år av socialdemokratiskt styre under ledning av Göran Persson. På många sätt utvecklades valet 2006 till att bli en folkomröstning om Göran Persson. Kan hända att vissa upplever det som en väl enkel analys men om man var ute bland människor och verkligen tänker efter så klarnar bilden. Till det ovan nämnda ska även läggas en mer samlad opposition än någonsin tidigare.

Som jag redan nämnt var skolan ett område där vi saknade stöd bland väljarna för vår politik.

Vad hänger detta samman med? Varför ansågs vi stå för en "flumskola"?

Framför allt hörde det samman med en mycket konsekvent svartmålning av den svenska skolan, under lång tid, från Jan Björklunds och folkpartiets sida. Genom att konsekvent driva ordning och reda och andra oneliners lyckades han mata in sin bild av den svenska skolan mycket framgångsrikt bland väljarna.

Det Björklund och Folkpartiet lyckades med var att flytta fokus från de verkliga problemen i skolan, till symbolfrågor angående ordning och reda, mobiler och kepsar. Dessa frågor fick symbolisera den svenska skolans påstådda sönderfall utan att sätta fokus på de verkliga utmaningarna.

Självklart inte. Kunskap är A och O. Skolan är och förblir ett viktigt område för oss socialdemokrater. Skolan är ett viktigt verktyg i vår strävan att bryta klyftor och orättvisorna i samhället. Det handlar om att förverkliga människornas innersta drömmar. Det handlar om att frigöra människor!

Självklart finns det behov av förnyelse och omprövning inom vissa delar av den socialdemokratiska skolpolitiken, men framför att handlar det om att bli tydligare. Vi måste bli bättre på att förklara vad vi vill. Vi måste bli bättre på att förankra vår politik bland väljare och medlemmar. Men framför allt måste vi bli bättre på att lyssna på, och förankra vår politik bland, de personer som finns närmast verkligheten, nämligen eleverna, personalen och föräldrarna.

Den socialdemokratiska skolpolitiken måste stå på tre ben.

1. Kunskap
2. Trygghet
3. Utveckling

Målet är en sammanhållen skola för alla, med eleven i centrum.