Tittade tidigare ikväll på det första avsnittet av samhällsmagasinet Rakt på med K-G Bergström.

Jag tycker först och främst att det är ett mycket bra initiativ av SVT att satsa på ett litet mer fördjupande samhällspolitiskt magasin. Det är alldeles för litet sådant, inte bara i TV utan överhuvudtaget i svensk media. Det behövs mer fördjupning i dagens, mångt och mycket, ytliga informationsflöde.

I mina ögon är K-G Bergström en av Sveriges skarpaste politiska journalister, därför blev jag lite besviken på hans tama frågeställningar när han ikväll frågade ut statsminister Fredrik Reinfeldt. Han vågade inte riktigt ta ut svängarna så att säga..jag vet heller inte om man kan skylla på premiärdaller...

Reinfeldt redogjorde för högerregeringens politik för att skapa fler personer i arbete och att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Vällovliga mål, får jag väl lov och säga som socialdemokrat :)

Däremot blir jag litet fundersam över vad det är för människosyn som ligger bakom högerregeringens politik, nämligen att slå på sjuka och arbetslösa? Vad är det för människosyn som ligger bakom högerns syn på människor som lata bidragstagare? Hur skapar detta fler människor i arbete?

Egentligen är det dock inte så svårt att lista ut vad det handlar det. Det handlar nämligen om att bryta fackets och politikens (och därmed demokratins) makt och därmed stärka kapitalet. Det handlar om att bryta med det välfärdssamhälle som vi socialdemokrater byggt upp tillsammans med andra progressiva krafter. Ett välfärdssamhälle som bland annat MUF ser som ett fängelse. Högern bedriver en politik utifrån sin syn att hungriga vargar jagar bäst och bara de starka överlever.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken har vi socialdemokrater dock anledning att vara självkritisk. Vi gav högern möjlighet att sparka in bollen i öppet mål. Vi har inte varit tillräckligt duktiga på att kommunicera ut vår politik samtidigt som vi tjatade om att jobben kommer bara vi väntar. Vi ansågs för självgoda och passiva. Det är självklart att vi inom vissa områden behöver ompröva och förnya våra ställningstaganden.

Utgångspunkten måste dock vara en socialdemokratisk politik för full sysselsättning och god arbetsmiljö på våra arbetsplatser utifrån våra traditionella socialdemokratiska värderingar. Det är när man känner sig trygg i ideologin som man även vågar se behovet av förnyelse och omprövning.

Vi måste forma och utveckla en aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark politik för ökat företagande och entreprenörskap. Även utbildningspolitiken spelar en viktig roll i sammanhanget.

När det gäller att få bukt med sjukskrivningarna i samhället måste vi verka för ett ökat samarbete mellan olika samhällsaktörer såsom arbetsförmedling, kommun, försäkringskassa, landsting och så vidare.

Regeringen bedriver en expansiv finanspolitik som riskerar att leda till överhettning. Räntorna stiger och många företag skriker efter arbetskraft. Det är i detta läge som regeringen avskaffar förmögenhets- och fastighetsskatten, genomför försämringar för sjuka, arbetslösa och äldre, och slaktar arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som man även inför vårdnadsbidrag och annat som framför allt gynnar välbärgade moderatväljare i förorter såsom Täby, Vellinge och Danderyd.

Som exempel kan även nämnas de omfördelningar i skatte- och kostnadsutjämningssystemen som medför att vi i Jämtlands län går miste om 44 miljoner kr samtidigt som de ovan nämnda moderatkommunerna får möjlighet att sänka skatterna ytterligare. Är detta rättvist?

Samtidigt som högerregeringen bedriver denna hårda och mycket tydliga klasspolitik försöker Fredrik Reinfeldt två sina händer genom att försöka vinna stöd bland kvinnor i offentlig sektor. Vi socialdemokrater får se upp eftersom Reinfeldt är en ulv i fårakläder och en teflonpolitiker av guds nåde!

Bergström ställde en fråga till Reinfeldt angående kritiken mot hans ledarskap och hans ansvar för ministeravgångarna som står som spön i backen. Vad svarar människan då? Jo han ger det fullständigt häpnadsväckande svaret att detta kan vara positivt och ett tecken på gott ledarskap eftersom det är viktigt att enbart ha motiverade ministrar i regeringen! Jag tror inte det var bristande motivation som låg bakom ministrarnas avgångar om man säger så...

Samtidigt som den svenska ekonomin är starkare än på mycket, mycket länge ligger högerpartierna långt under oppositionspartierna i opinionsundersökningarna. Man kan ju enbart hålla med Bergström att det nästintill är tjänstefel att leda en regering i dessa tider och samtidigt ha så otroligt dåliga siffror.

Vad beror då detta på? Jo det handlar om att människor är besvikna på regeringens hårdföra klasspolitik, även om man mycket tydligt redovisade för detta i valrörelsen. Längtan efter förnyelse var så stor att väljarna valde att inte lyssna på högerns prat om försämringar.

Här har vi socialdemokrater anledning att vara kritiska. Väljarna såg oss som trötta förvaltare som tappat gnistan.

Men sedan handlar de urusla opinionssiffrorna för regeringen även om allt sjabbel med ministeravgångar, utnämningspolitiken och försämringarna i framför allt a-kassan.

Jag tror dock att tiderna fortsatt kommer att se mörka ut för högerregeringen, bland annat mot bakgrund av kontroverserna kring bensinskatt, vårdnadsbidrag, förmögenhets- och fastighetsskatt, arbetsrätten och försvaret.

Socialdemokratin har ett gyllene tillfälle att i lugn och ro forma en egen politik för framtiden samtidigt som det handlar om att forma en aktiv oppositionspolitik. Förutsättningarna blir ännu bättre av att vi har en stark och lyssnande partiordförande i Mona Sahlin.

Från mörket stiga vi mot ljuset!!