Jag börjar med att citera Ann-Charlotte Marteus: "Se, nu krypa gubbar upp ur vrårna, upp ur vrårna. Smyga, skvallra, leka mosa Mona, mosa Mona. Tipp, tipp, tapp."

Detta finns att läsa på Expressens ledarsida från igår. Jag måste skriva av mig lite kring detta fenomen.

Tänk att starka kvinnor är ett sånt hot mot dessa gamla, trötta och bittra män!

Vi är många som kan beskriva olika händelser, vi finns i alla partier och i hela landet. Jag har under ett gäng år varit med i ett nätverk av kvinnor som är kommunalråd och vi har ofta samma berättelser. Sorgligt men sant.

När jag själv blev nominerad som vice ordförande i kommunstyrelsen uttryckte ett par grånande män i mitt eget parti följande till den lokala tidningen: Om vi absolut måste ha en kvinna kan vi väl ta NN istället, Maria hon säger ju jämt vad hon tycker!

När jag sen blev vald till ordförande i kommunstyrelsen sa en lokal centerpartist följande till mig: Hur ska detta gå, en kvinna som kommunalråd har vi aldrig haft och vi vet ju att kvinnor inte orkar så mycket.

Slutligen när en lokal journalist intervjuade min företrädare efter ett år som "pensionär" fick han frågan om han var förvånad över att jag hade klarat mitt uppdrag.
Nu tillhör inte min företrädare de gamla, trötta och bittras skara så han uttryckte sin förvåning över frågan :)

Nåväl, nu har jag skrivit av mig - nu ska jag ut och valarbeta igen :)

Ha en härlig onsdag!

Maria