|
Jag talar i många sammanhang om vikten av att vi måste tillgodose behoven inom hälso och sjukvården. Även om det är svårt att beskriva behoven görs olika försök att analysera detta. I första hand skall behoven tillgodoses bland dem med störst behov. Men jag har noterat senaste åren att det nu inte räcker att enbart tala om att tillgodose behoven. Nu diskuteras ett tillägg i debatten utöver behoven som kallas "förväntningar".
Jag tvingas konstatera att förväntningarna har ökat på vad som skall tillgodoses. Moderna invånare ställer idag allt högre krav. De jämställer tillgången till hälso och sjukvård med andra servicetjänster.
Jag är medveten om att "förväntningarna" är en realitet och att vi måste anpassa oss till detta. Men detta mynt har en baksida. Vem skall betala kostnaden. Jag är rädd för att vi inte klarar finansieringen med"förväntningstrycket" inom ramen för den ekonomi som idag står till hälso och sjukvårdens förfogande. De svårast sjuka med stora vårdbehov måste väl ändå gå före "förväntningarna"?
2011-10-02, 19:26 Permalink
Andra bloggar om: Hälso och sjukvård
Tillgodoseendet möter inte behovet. Det lär kunna säga sig ha kompetens men knappast tid. Det är tidskrävande syssla veta vad som är bäst för andra. Ett kunskaps kapital som uppstått med orättvist förhållande det med, desamma reglerna. En omvänd moderat politik. Historia av socialt berikande möjligheter i storstäder med möjlighet skapade på social fattigdom i glesbygd (exempel) Kunskap beroende av de flesta andra människors "dumhet". vad som egentligen är en osynad (offentligt då) mångfald omtalad som psykiska sjukdomar med enda skuld olika förutsättningar. En skillnad, orättvisa mycket klara ögon uppstår då det geografiska avståndet ökar. U-länder. Välståndsländernas oförmåga analysera egen tillvaro med influenser in i välfärdsapparatens funktioner och den allmänna synen på vård. S söker med den sociala uppskattningen politik att öka bland medlemmar istället för söka den orättvisa som finns utanför, det ideologi inom S politik står för (historia innan "dörrknackning")
Missbruk av ord är idag mera praxis än sällsynt.
Det är väl ganska självklart att tillgodose behoven sker inte om skatter minskar och man tar från de med störst behov d.v.s sjuka. Den senaste retoriska leken med ord kommer Annie Lööf med när hon vill genomföra ett "solidariskt grundskydd." låter fint som attan och många tycker ett solidariskt grundskydd det måste vi rösta på och genomföra. Men vad orden egentligen betyder kollar inte folk upp. Det Annie menar är att du ska få så du överlever om du blir sjuk eller arbetslös, Men resten får du fanken i mig skaffa själv via privata lösningar, kort sagt marknaden ska tjäna på att du finns till. Om mer saker finasierades från våra löner via skatt till mera gemensamt så skulle alla få det bättre, RUT t.ex. motiveras från moderater med att då kan den som jobbar jobba mer om denne får städat och samtidigt ger det jobb åt en städerska. Men vore det inte bättre denne högt avlönade girigbuk betalade fullt pris för en städerska och samtigt lämnade över lite av sitt jobb till en till anställd och samtidigt sänkte sin lön. Då skulle det bli en bättre löneutjämning och inflationen skulle med fler i jobb ändå kunna hållas låg. Så RUT-skattepengar åker iväg till fel grupp som tar mer och mer av vårat gemensamma. Inte konstigt vården inte räcker till för den svagag gruppen. Det blir likt det nya, Vissa kan få sina matvaror ställda framför farstubron bara de betalar, andra får inte ens den hemhjälp de behöver för att få nån mat. Ja så ser det ut på äldreboenden numera där maten kommer direkt efter kaffemellanmålet därför att man ska spara på personal. Vi har majoritetsförtryck i Demokratin idag i Sverige där majoriteten förtrycker de övriga och ökar klyftorna enbart för att de är i majoritet. kan det måhända vara detta som fått unga till att tycka att demokrati eller diktatur skit samma. Rätt skrämmande va?
Hög arbetslöshet i områden där hög arbetslöshet sedan tidigare varit faktum utmanar människor använda, utveckla de över tid individuellt personligt unika egenskaperna (min uppfattning värdefulla det gemensamma då det får tillfälle mötas)
Lönen, medlet valuta men även de sociala möjligheterna är inte möjligt med annat än jobbet sådana områden. Inget nytt om detta. Betydelse är låg som högavlönade att mer lita till, tro på förbättra kunskaper inom de inför person tidigare kända kunskaperna det vill säga inkomstområden. Förhållande gemensamt ger att vara. Människor utvecklar mer individualismen (klyftorna) Kunskap utvecklad genom tid med behållning, allmän betydelse och flertalets uppfattning ? "Ursprunget av kunskap består att vara unika egenskaper - mellan människor. Utvecklat under tid.. Stannar mellan människor, ger klyftor. Den större betydelse är människor kan inte utveckla de personliga egenskaperna på annat sätt än med ännu mer individualism (större klyftor) Kunskaps kapitalet ökar med ytterligare behållning av valuta kapitalet del av befolkning. Detta om medlet valuta anses vara samarbetet mellan människor förmedla kunskap. Människor möts inte. "Skolbyggnaden vackrare men lärarna färre". Klyftorna utökas, förgrenas att bestå mellan människor och dessutom accelererar "med hjälp" av arbetslösa då gegrafiskt olika "sociala förmåner" avtar med gemensamt minskade inkomster. Arbetslöshet. Kunskaps utveckling bidrar mer kapitalets tillväxt än kunskaps tillväxten då "vinsterna" (ev fördelar utveckling) anses vara endast mer inkomst eller fler inkomstmöjligheter. Sådan skola bildar inkomst istället för kunskap. Detta skrivet av politiskt oberoende intresse.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







