Säkerhetsanalyser och åtgärder har hittills i hög grad varit koncentrerade på att för hindra härdsmältor och då haveriförlopp som börjarvid fulleffektdrift med tillsluten reaktorinneslutning.

Händelserna i Japan med Zirkoniumbrand i bränslebassänger och öppna reaktortankar/reaktorinneslutningar borde ha väckt tankar om risker för torrläggning av bassänger och av öppna reaktortankar.

I Sverige har vi infört åtgärder som minskat risk för - och konsekvenser av

kylmedelsbortfall under effektdrift. Analyser av risker för torrläggning av öppna bassänger och reaktortankar under t.ex. bränslebytesperioder är ovanliga och sannolikheten för Zirkoniumbränder har inte varit lika populära som härdsmältor.

Zirkoniumbrand med åtföljande vätgasutveckling kan ge mycket stora utsläpp till omgivningen. Utsläppen sker här direkt till atmosfären och mängden långlivade klyvningsprodukter är lika stor som vid härdsmältor.

Mängden kortlivat (Jod, Cesium mm) blir mindre vid Zr-brand där reaktorerna varit avstängda en tid före händelsen.

Svenska kokarreaktorer har idag samma princip-konstruktion av bränslebassänger och rutiner vid bränslebyte som de japanska.

Säkerställ kylning av öppna reaktorer och bassänger snarast.