Problem dyker upp i hus med mögel och annat, i tal ofta kallat byggfusk. Jag själv har svårt att kalla det fusk om man följt ritningarna. Det är gubbarna och företagen som får ta skiten för dåliga konstruktioner och materialval och dessutom arkitekter som ritar saker som ibland inte går att få en bra produkt av. Det har tillåtits för mycket lek på den sidan. Man kan ju fråga om beställarkompetensen och varför beställarna blir lurade till dåliga lösningar. Sedan får folk ute på fältet som bygger skulden, det är inte rätt. På fältet är man tvingad att följa de ritningar som finns som ligger till underlag för ett bygglov. Nu diskuteras hus med trästomme och putsade fasader. Jag har alltid tyckt det är idioti att stänga in fukten. Då ruttnar det upp och möglar. Det är ingen nyhet, det vet väl nästan alla. Ansvar ska utkrävas av den som är orsaken till hur byggnaden ser ut och vilka material som använts.

I förrgår var det nära att jag blev orolig. Det påstods att Von Döbeln höll sitt tal om hemförlovningen av trupper i Vänortsparken och inte i Döbelns Park. Efter mycken efterforskning vet jag nu att det var fel, tack och lov. Orsaken till oron är att när vi har gäster utifrån så brukar jag berätta lite historia om Umeå?

Vissa kvällar avslutar jag med ett stugbesök för att se till att de rosor jag planterade för drygt en vecka sedan inte är törstiga. Att hålla på i stugan ger nästa lika bra avkoppling som stavgång.