S 32,2 Mp 9,0 V 6,6 = 47.8 = 182 mandat

M 22,8 Fp 5,4 Kd 3,5 C 3,4 = 40,1 = 127 mandat

Sd 10,4 = 40 mandat

S 32,7 Mp 9,0 V 6,3 = 48,0 184 mandat

M 28,0 Fp 5,7 C 3,5 Kd 3,5 = 40,7 129 mandat

SD 9,5 36

Tord Oscarsson

Krisen för Alliansen för­djup­as – inte ens fyra av tio svenskar skulle rösta på regeringspartierna om det vore val i dag.

Värst är situationen för Centerpartiet som får sitt sämsta resultat sedan Aftonbladet/United Minds mätningar inleddes.

– Det är riktigt tråkiga siffror för oss, säger partisekreteraren Michael Arthursson (C).
Problemen för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och hans allianskamrater hopar sig. Stödet för regeringen är nu nere i 39,1 procent, visar majmätningen.

– Bilden av att arbetslösheten är hög och att regeringen inte har lyckats presentera någon trovärdig politik för att lösa den, har börjat sätta sig bland väljarna. Många uppfattar att vi har problem i Sverige som det måste göras något åt, säger Carl Melin, opinionschef på United Minds.
Arthursson bekymrad

Allra värst är det för Centerpartiet som får botten­noteringen 2,8 procent och därmed skulle åka ur riksdagen om svenska folket hade gått till valurnorna i dag. Detta gör partisekreteraren Michael Arthursson bekymrad.

– Vi har ett verkligt tufft läge att jobba med, säger han.
Arthursson tror att det låga stödet för C till viss del beror på att väljarnas syn på partiet har förändrats – efter den stormiga debatt som föregick idéprogrammet i vintras.
’Har mer i skafferiet’
– Nu måste vi fokusera på det som människor förväntar sig av oss. Som att vi ska vara pådrivande för hur vi ska klara klimatproblem­en, att vi lägger förslag som underlättar för företag och anställda och att vi lyfter frågor för utveckling i hela landet.
Vilken betydelse har Annie Lööf för krisen?
– Jag tror att hon kan spela en väldigt stor roll för att vi ska kunna vända det här, hon har gjort ett antal mycket starka framträdanden under det här stormiga halvåret. Men det tar tid.

Läget i Alliansen beskriv­er Michael Arthursson som att man har ”motvind” just nu.
– Men det hade vi också inför 2010 och lyckades vända det ett halvår innan valet. Det gäller att vi hittar ett sätt att göra det nu också. Vi måste visa väljarna att vi har mer i skafferiet, säger Arthursson.

På den rödgröna kanten av den politiska färgskalan går både V och S framåt, medan Miljöpartiet som har kongress i slut­et av veckan, backar. Sverige­demokrat­erna återhämtar sig efter två månad­er av tillbakagång.

M 26,9 Fp 5,9 C 2,8 Kd 4,0 = 39.6 134 mandat

S 32,7 Mp 8.5 V 6,8 = 48.8 175 mandat

Sd 11,0 40 mandat

Tord Oscarsson

Jag noterar även i dagens press att Sverige är sämst i Norden på att ge unga i arbete

Sverige har den högsta ungdomsarbetslösheten i Norden. 2012 var 23,7 procent av svenskarna under 25 år utan jobb.

Ungdomsarbetslösheten är ett av de stora samtalsämnena när statsministrarna från de nordiska länderna träffas i Stockholm på onsdagen och torsdagen.
Norges statsminister Jens Stoltenberg kan stoltsera med de lägsta siffrorna i Norden - 8,6 procent av norrmännen under 25 år var arbetslösa 2012.

Danmarks Helle Thorning-Schmidt kan lyfta fram målinriktade insatser och en ungdomsarbetslöshet på 14,1 procent.

För Finlands statsminister Jyrki Katainen ser motsvarande siffra sämre ut - 19,0 procent. Å andra sidan kan han briljera med ungdomsgarantin, regeringens nya flaggskeppsåtgärd som infördes vid årsskiftet och liknar den som S-ledaren Stefan Löfven vill införa.

Värden Fredrik Reinfeldt är sämst i klassen med en ungdomsarbetslöshet på 23,7 procent 2012, enligt Eurostat.

Omkring 300.000 unga under 25 år i Norden riskerar permanent utanförskap, slog en rapport beställd av Nordiska ministerrådet fast sommaren 2012. Det motsvarar ungefär 10 procent av dem mellan 15 och 24 år. De har varken utbildning eller jobb och riskerar att stå utanför samhället större delen av sitt vuxna liv.
Runt 2-5 procent av ungdomskullarna är redan i dag utanför, vilket handlar om mellan 70.000 och 150.000 unga i Norden.

Danmark har kanske den mest målinriktade ungdomspolitiken och insatserna har trappats upp under krisen. Fokus ligger på tidiga insatser och utbildning har första prioritet om den unge saknar sådan. Dessutom har Danmark sin flexicurity-modell, som förenklat innebär att det är lätt att anställa, men också lätt att säga upp.

I Norge är insatserna mer generella och debatten om ungdomsarbetslöshet är inte särskilt stor, eftersom talen inte är så höga.

Vid årsskiftet infördes en ungdomsgaranti i Finland. Den innebär att unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år inom tre månader ska erbjudas utbildning, praktik eller jobb.

I likhet med i Sverige får arbetsgivare som anställer

unga en subvention.

Finland är känt för att hamna högt i internationella rankningar av utbildning. Trots det utbildas många unga till arbetslöshet, enligt Nordiska rådets rapport.

Alliansen 28,0 5,4 3,5 3,4 = 40,3 128 mandat

Sd 10,1 39 mandat

Tord Oskarsson

S,V,Mp 33,3 9,5 6,3 =49,1 = 180 mandat

Alliansen 28,6 4,0 6,2 3,1 = 41,19 141 mandat

Sd 7,7 28 mandat

Medvinden för S,V,Mp fortsätter

S 32,9 V 6,1 Mp 9,1 = 48,1 = 184 mandat

M 28,0 Fp 5,8 C 3,7 Kd 3,6= 41,1 = 129 mandat

Sd 9,3 36 mandat

Sverigedemokraterna 6,6 procent.
24 mandat

Sifo genomförde 1 922 intervjuer mellan den 6 och den 16 maj.

I dag presenterar LO:s förbundsgemensamma projekt Arbetsmarknaden efter krisen sin utbildningspolitiska rapport. Vi har identifierat fyra övergripande problem med gymnasieskolans yrkesprogram som kräver omfattande åtgärder.

Läs mer i DN

Tord Oscarsson

Mätningarna duggar tätt nu. Stefans lag leder stort

S 34,4 Mp8,9 V 7,0 = 50,4 = 192 mandat

M 27,9 V 5,4 C 3,5 Kd 3,6 = 40,4 127 mandat

Sd 8,0 30 mandat

Tord Oscarsson

¨

S 32,9 Mp 92, V 5,3 = 47,4 = 180 mandat

M 29,1 Fp 5,5 C 3,3 Kd 2,9 = 40.8 131 mandat

Sd 9,9 38 mandat

S 33,9 Mp 8,7 V 6,2 = 48.8 = 188 mandat

M 27,4 FP 5,9 C 3,8 KD 3,3= 129 mandat

SD 8,3 32mandat

Tord Oscarsson

Expressen/Demoskops majmätning
S 32,9 +0,2
V 5,3 -0,6
MP 9,2 -0,1

M 29,1 + 1,7
FP 5,5 -1,4
KD 2,9 -0,7
C 3,3 -0,7

SD 9,9 +0,7

Osäkra 17,8 +3,2

Rödgröna 47,4
Alliansen 40,8

Tord Oscarsson

Över hälften av de tillfrågade i Göteborgsregionen tror att idéburna organisationer är ganska bra eller mycket bra på att leverera kvalitet på sin vård/omsorg. Även med hänsyn tagen till ålder, kön, utbildning, yrkesinriktning, och partisympati så har idéburen non-profitvård högst förtroende.

15 procentenheter fler tror på idéburen non-profit vård och omsorg än på offentlig verksamhet (hela Sverige = fem procentenheter).

– Göteborgarna vill välja själva - och vill helst ha idéburna aktörer som återinvesterar överskott och ger omhändertagande med hög kvalitet. Det är glädjande men inte oväntat, vi känner förtroendet från människor varje dag, säger Lotta Säfström, direktor på Göteborgs Stadsmission och ordförande i
Famna.

I Sydsverige tror sju av tio att idéburna organisationer är ganska bra eller mycket bra på att leverera kvalitet på sin vård och omsorg, följt av kommuner och landsting och privata företag. I Sydsverige (Skåne och Blekinge) är man positivt inställd till idéburna organisationer utan vinstsyfte som vård- och omsorgsgivare.

Undersökningen visar också att tre av fyra (75 procent) av invånarna i Sydsverigetycker att den som bedriver vård och omsorg bör låta överskottet gå tillbaka i verksamheten istället för till vinstutdelning.

– Vi känner förtroendet från människor som vi möter varje dag. Fler politiker får gärna komma hit och se med egna ögon vilken skillnad vi kan göra för människor, säger Birthe Wallin, direktor för Skåne Stadsmission.

– För att skapa en reell valfrihet så behövs konkreta strategier, politisk vilja och mod i varje kommun och landsting för att öka andelen av idéburen vård och omsorg, säger Lars Pettersson, generalsekreterare i Famna.
Se bilagor för fullständiga resultat.

För mer information kontakta:
Lars Pettersson, generalsekreterare i Famna, 070 144 55 98, lars.pettersson@famna.org
Lotta Säfström, direktor Göteborgs Stadsmission och ordförande i Famna 076 761 24 99
lotta.safstrom@stadsmissionen.org
Birthe Wallin, direktor, Skåne Stadsmission, 070 970 14 14, birthe.wallin@skanestadsmission.se

Tord Oscarsson

Ekonomin växer när människor växer
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå sin fulla potential. Som bygger på solidaritet, tillit och samarbete. Där vi kan få den ekonomiska utveckling som marknadsekonomin banar väg för samtidigt som vi fördelar resurserna så att de kommer alla till nytta.

Vi tror på politikens möjligheter att förändra och förbättra samhället. Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan människor, mellan länder och regioner samt mellan generationer.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då måste vi bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i.
Det kräver en politik för att skapa fler jobb. Det kräver investeringar i skolan och utbildningen. Det kräver en politik som utvecklar en riktigt bra välfärd. Och inte minst kräver det att vi driver på omställningen för att möta klimatutmaningen.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:
Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken. Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.
Ett kraftfullt ekonomiskt program mot arbetslösheten. För att klara jobben krävs ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv näringspolitik, investeringar i människors kunskaper och kompetens och en fungerande välfärd. Det finanspolitiska ramverket ska ligga fast och kompletteras med ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU. Sverige ska driva på för att EU blir en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning.

Offentliga investeringar för fler jobb. En statlig investeringsplan ska tas fram och redovisas för samma period som utgiftstaken fastställs. Investeringarna i infrastruktur ska öka. Sveriges första höghastighetsbanor ska börja byggas.
Resultaten i den svenska skolan ska vändas. Ett kunskapslyft behövs i hela utbildningssystemet. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. Investeringar i skolan med mindre klasser och större likvärdighet ska förbättra skolresultaten. En gymnasieutbildning ska vara en självklar grundutbildning för alla. Forsknings- och innovationspolitiken ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Principen att lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren ska genomsyra både utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden ska slutas.

Kvaliteten i välfärden ska höjas. Välfärden ska vara generell och omfatta alla. Reformer som stärker möjligheterna till jobb är prioriterade. Nya resurser till välfärden går före omfattande skattesänkningar.
Sverige ska gå före på miljöområdet. Vi ska ta vårt ansvar för miljöproblemen och bidra till att utveckla framtidens klimatlösningar. Vi ska aktivt driva miljöfrågorna på både europeisk och global nivå.

Sidan uppdaterades senast: 2013-04-16 10:12

S 33,1 V 6,1 Mp 88 = 48,0 = 184 mandat

M 27,9 Fp 5,6 C 3,6 Kd 3,7 = 40,8 = 129 mandat

SD 9,5 36 mandat

Tord Oscarsson

S 32,6 V 5,9 Mp 8,7 = 47,2 = 181 mandat

M 28,3 Fp 5,4 C 3,4 Kd 3,4 = 40,5 129 mandat

SD 10,3 39 mandat

Tord Oscarsson

Stefan Löfven och Magdalena Andersson har stort förtroende. Det visar senaste mätningar i maj.

S 33,0 Mp 9,0 V 5,7 = 47,7 182 mandat

M 28,5 Fp 5,5 C 3,3 Kd 2,9 = 40,2 130 mandat

SD 97 37 mandat

Tord Oscarsson

Ungdomsarbetslösheten biter sig fast
Finansminister Anders Borg (M) skyller den höga ungdomsarbetslös-heten på den globala utvecklingen och förutspår flera krisår.

Det sade han i går när de nordiska statsministrarna träffades på Frys-huset i Stockholm för att diskutera ungdomsarbetslösheten.

I Norge uppgår den till 8,6 procent, i Danmark på 14,1, i Finland 19 och i Sverige 23,7 procent.

En fråga är varför den varierar så kraftigt i Norden och forskarna är oeniga om svaret på densamma?
Norge har en ovanligt god ekonomi och lärlingssystemet ser olika ut i de respektive länderna.

Borg däremot fokuserar på globaliseringen, befolkningstillväxt-en, den tekniska utvecklingen och den ekonomiska krisen som Europa befinner sig i, en utmaning för arbetsmarknaden.

Många skyller på Arbetsförmedlingen men det är ett ansvar som berör flera aktörer i landet och inte minst ungdomarna själva när det gäller skolan.

Förslagen från ministrarna handlade mest om välvilja och hur långt man är beredd att gå för att varje ung arbetslös på sitt eget vis ska ledas till arbete.
"Vi ska söka upp dem och leda dem till arbete", men var finns kraven, det egna ansvaret och föräldrarnas?
Men slutligen måste det finnas företag som är beredda att anställa och då talar vi om riktiga jobb och inte "låtsasjobb" med lönebidrag, som konkurrerar ut riktiga jobb.

Högre krav från företagen på kvalificerad utbildning, krav som hela tiden ökar, och det framgår med önskvärd tydlighet när de måste rekrytera personal utomlands eftersom den inte finns tillgänglig i landet (red anm).

Mass- och arbetskraftsinvandringen innebär att Sverige ska dela jobben med allt fler och ofta prioriteras nyanlända till jobb som inte kräver någon speciell yrkesutbildning.
"Det kallas att rekrytera bredare", enligt integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Svenska ungdomar får betalt av arbetsförmedlingen för att flytta till Norge och söka jobb som bananskalare och fiskrensare, samtidigt som kommunerna ska välkomna nyanlända till bostad och jobb.

EU-utvidgningen har gjort att medborgare från fattiga länder söker sig norrut och tar jobb till en lön som en svensk inte kan försörja sig på.

Kompetensbrist hinder för anställning.
www.politico.se/artikel/5561/kompetensbrist-hinder-f%C3%B6r-anst%C3%A4llning/
7 av 10 nya jobb går till utlandsfödda.
www.politico.se/artikel/6163/7-av-10-nya-jobb-g%C3%A5r-till-utlandsf%C3%B6dda/
Arbetslösa svenskar flyttar till Norge.
www.politico.se/artikel/6272/arbetsl%C3%B6sa-svenskar-flyttar-till-norge/

Redigerat av Tord Oscarsson.

Min kommentar är att Alliansen totalt misslyckats med ungdomsarbetslösheten.

Idag är det alltför många människor som går arbetslösa. Det innebär att många människors förmåga inte tas tillvara. Därför kommer jag att lägga stor vikt vid en politik för att skapa fler jobb i Sverige. Jag hoppas och tror att mina erfarenheter från näringslivet kan bidra i det arbetet.

Jag vet att det nu runt om i landet finns en stor lust att samlas, att gå vidare, utveckla våra idéer om samhället och att vinna valet 2014. Det kräver hårt arbete, det finns inga enkla lösningar - men vi kommer att klara det.
För att ta tag i utmaningen att skapa ett starkt politiskt alternativ för fler jobb i Sverige så behöver vi ett starkt lag. Och det laget är ni. För vi tillsammans, partiets alla medlemmar - det är vi som bildar laget. Vi behöver också bli fler än de 100 000 medlemmar vi är idag. Vi ska bli fler medlemmar med olika bakgrunder. Jag ser fram emot att få träffa er ute på alla aktiviteter som vi ska ha runt om i landet!

Tord Oscarsson

S 32,5 Mp 9,2 V 6,2 = 47.9 = 183 mandat

M 28,5 Fp 5,8 C 3,6 Kd 3,8 = 41,7 = 131 mandat

Sd 9.2 = 35 mandat

Tord Oscarsson

För varje reportage sitter den ytterst ansvarige ministern Hillevi Engström och hytter fingret i ett försök att slå ifrån sig det ansvar hon själv har i det åtgärdsträsk hon medverkat i. Hur in i helvete får detta fortgå – det ena fallet efter det andra och de moderata politikerna – svansen efter Reinfeldt och Hillevi Engström tycker samfällt att det är upprörande.

129 000 arbetslösa sysselsätts i dessa bidragsjobb till en kostnad av 18 miljarder – i sammanhanget hutlös kostnad som inte leder till något annat än att de arbetslösa systematiskt kränks och utnyttjas. Svenska skattebetalare betalar dyrt för Arbetsförmedlingens nöje. Man läser den ena skräckhistorien efter den andra och kan sammanfatta det med ett enda GRATTIS moderater ni har lyckats i er strävan att förnedra alla arbetslösa, sjuka och handikappade. Det duger inte att – som Hillevi Engström gör – ständigt påpeka att Arbetsförmedlingen har ett regelverk att följa och att man själv tar avstånd från den behandling som de arbetslösa utsätts för. Det är ytterst regeringens ansvar att ge Arbetsförmedlingen de resurser som är nödvändiga för att upprätthålla en lika nödvändig respekt för varje enskild individ som är inskriven på Arbetsförmedlingen.

I generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist har regeringen fått sin perfekta GD för att utnyttja de arbetslösa. Hon gör som Reinfeldt – håller sig helst ur vägen för att undslippa sig obehagliga frågor om sin verksamhet hon är satt att sköta. När sen journalisterna lyckas få tag på damen tillåts endast 3 frågor av de tusentals som borde finnas. Svaren på dessa 3 frågor liknar i stora stycken de som brukar serveras av Hillevi Engström! Av svaren att döma kan misstänkas en kollationering mellan Svankvist och Hillevi Engström i avsikt att utåt vara överens om åtgärderna och argumenten för dessa kränkningar. Verkligheten talar dock ett annat språk. Jag skrev redan den 15 juli 2012 och ansåg att generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist var en katastrof – en tragedi som inget annat gjorde än att snärja in sig i rena lögner. Hon borde därmed ha tagit sitt ansvar och avgått redan då. Det kravet har knappast avtagit – snarare förstärkts.

Smörgåsbord-för-arbetsgivareEmpatilösheten lyser allt mer igenom vad avser moderaterna och dess arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag har vid skilda tillfällen både läst och hört hur empatilösa moderaterna är i sin syn på människor. Trots det har jag inte sällat mig till den mycket generella uppfattningen. Men jag har svårt i dagsläget att se något annat än just empatilöshet hos dessa moderater. Det ena kränkande utfallet efter det andra har stått att läsa och höras – inte minst i riksdagsdebatter där de fått fritt utlopp för sin syn på sina medmänniskor. Synen på människan accentueras dessutom genom de vidriga åtgärder och förslag som hostas upp med jämna mellanrum. Det senaste meddelades av lägenhetsfifflaren tillika socialförsäkringsminister Ulf Kristersson som anser att psykisk sjuka skall ut i arbete för att bota sjukdomen. Häxjakten fortsätter och drabbar de sjukskrivna arbetslösa. De stämplas utan urskillning som samhällsparasiter och fuskare indirekt av moderaterna. De utförsäkras och förvägras sjukersättning, rehabilitering och vård. Trots att en rad omfattande undersökningar visat att fusk var och är mycket sällsynt så har man inte frångått uppfattningen. Att dessa åtgärder leder till svåra depressioner, ökad sjuklighet, mer smärta och tragiska självmord är uppenbarligen inget som bekymrar Ulf Kristersson. Enligt moderaterna finns inga sjukdomar endast hypokondriker. Istället för att inse den verklighet som tornar upp sig och bli aningen insiktsfulla väljer man istället att kritisera oppositionen – det är deras fel allting. Men låt mig tydliggöra skillnaderna mellan Moderater och Socialdemokrater tillika Vänstern som i mångt och mycket har samma inställning vad avser individens rätt och skyldighet i samhället.

Under den höga arbetslösheten på 90-talet – förorsakad av den dåvarande borgerliga regeringen Bildt – satsade den Socialdemokratiska regeringen på ett omfattande Kunskapslyft. Många vuxna fick möjlighet att studera och läsa en gymnasieutbildning vilket bland annat innebar att språkkunskapen ökade i landet. Det utvecklades kvalificerade yrkesutbildningar och högskolan byggdes ut, till och med de utskällda Datorteken förberedde för ett totalt genombrott av datoriseringen i arbetslivet. Även denna gång kunde den besvärliga situationen med tusentals varsel och hög arbetslöshet använts till att rusta för framtiden. Sverige hade kunnat satsat på utbildning – spetskompetens och på omställning. Företagen uppvaktade regeringen och bad om stöd för att behålla personal så de kunde utbilda under tiden. Uppvaktningarna gav inget som helst resultat. Den borgerliga regeringen med statsminister Reinfeldt lät inte bara bli att ge tillfälliga stimulansmedel för kompetensutveckling inom arbetslivet – en bevisligen bra åtgärd för att möta konjuktursvackor. Istället genomförde den moderatledda regeringen kraftiga försämringar. Utbildningsplatserna inom både Komvux och Universiteten minskade samtidigt som möjligheterna för vuxna att studera försämrades kraftigt. Arbetsförmedlingen är statens myndighet för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och under samma tid som varslen haglar då minskade högern resurserna till arbetsmarknadsutbildningarna. ”AMS-trams” som en – inte helt okänd – moderat döpte det till en gång i tiden.
Fas3 till saluUtanförskapets bannstråle drabbar allt fler. Gapet mellan överhet och undersåte vidgas och samhällsförtroendet minskar. Rädsla och otrygghet leder till stagnation i landet. Ingen vågar lita på någon. Sunt förnuft och medmänsklighet har inget utrymme i moderaternas Sverige. Att förlora detta för landet ovärderliga samhällsförtroende blir på sikt oändligt mycket mer kostsamt än de besparingar man nu tror sig göra genom neddragning av sjukvård, omsorg, utbildning och genom att med allt mer resurser jaga fiktiva bidragsfuskare. Man har gått så långt att handläggare på Försäkringskassan belönas med bonus för varje person de kan få bort ur sjukstatistiken. På Arbetsförmedlingen bjuder man ut arbetslösa i en synnerligen marknadsanpassad reklamslogan ”Ta emot en arbetslös och få ett generöst bidrag” ett i alla avseenden sjukt tilltag och inte minst kränkande för individen. En lokal Arbetsförmedling använder sig av ett ”godissystem” för att föra statistik för att synliggöra hur många arbetslösa som kom ut i praktik och utbildning. Elisabet Fyhr – handläggare på den avsedda lokala arbetsförmedlingen skrev följande;

Vi ska tom 4 juni fylla på med 95 nya beslut, för varje nytt beslut som skrivs läggs en godis i burken som finns i fikarummet. På eftermiddagen den 4 juni ska burken innehålla minst 95 godisar och då kan vi kanske börja äta av dem. Jag tror att de flesta tycker att det här är en rolig grej.
En rolig grej!!! Det är roligt att förminska arbetslösa individer till godis som man kan äta upp!!! Den moderata arbetsmarknadspolitiken och dess syn på människan smittar av sig i rakt nedstigande led genom en Arbetsförmedling som saknar både resurser och styrning – resurser som regering skall tillföra och en styrning som skall genomföras av en kompetent ledare som utses av regeringen. Man har misslyckats med allt. Angeles Bermudez Svankvist agerande är ett resultat av en moderatledd regerings fiaskobetonad utnämningspolitik förutom en lika fiaskokobetonad arbetsmarknadspolitik. Men vem skulle vara bättre skickad att leda en Arbetsförmedling med obefintliga resurser – eller felaktiga resurser – än en katastrof som Angeles Bermudez Svankvist.

Maj 2013

S,V,Mp: 32,9 % 9,2 % 5,3 % =m 47,4 180 mandat

Alliansen: 29,1 V 5,5 C 3,3 Kd 2,9 % = 40,8 % 131 mandat

SD 9,9 38 mandat

Tord Oscarsson

LO anser därför att samtliga yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan eftersom dessa kunskaper behövs även i arbetslivet. Vidare behöver ungdomar få bättre stöd inför valet av gymnasieutbildning genom en förstärkt studie- och yrkesvägledning.
Det behövs även ett tydligt yrkesutbildningsspår med framtida yrkeshögskoleutbildningar – parallellt med högskolan – för att höja statusen och intresset för yrkesprogrammen.

Många studieavbrott. Många elever hoppar av, byter program eller lämnar gymnasiet utan slutbetyg. Fem år efter skolstarten saknar fortfarande en fjärdedel av eleverna slutbetyg. Avbrotten följer tydliga klass- och könsmönster: mer än hälften av eleverna, något fler pojkar än flickor, med föräldrar som saknar gymnasieutbildning slutför inte sina studier på tre år. Detta är inte tillfälliga problem.
Jan Björklund vill möta de omfattande avhoppen med sänkta krav och förväntningar på eleverna genom att erbjuda ”skoltrötta” ungdomar korta gymnasieutbildningar på ett eller två år. Det är ett uppgivet och oansvarigt förslag som har få sympatisörer bland de arbetsgivare som förväntas anställa dem.

LO anser istället att kommuner och skolor måste utveckla utbildningsformer och erbjuda extra stöd så att alla elever kan nå målen för utbildningen. Därför måste staten skjuta till resurser så att skolorna klarar sina uppdrag att stödja alla elever så att de kan fullfölja sin gymnasieutbildning.

Stora kvalitetsbrister. Det stora utbudet av skolor som erbjuder utbildningar, med varierande kvalitet, är inte okomplicerat. Det behövs säkrare bedömningar av behovet av utbildningsplatser och hur de fördelar sig geografiskt. Elever och föräldrar måste kunna känna sig trygga i att kvaliteten och dimensioneringen av utbildningarna och det obligatoriska arbetsplatsförlagda lärandet matchar branschens behov.
LO föreslår därför att branschernas parter får större inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll, kvalitet och dimensionering för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det bör ske genom yrkesprogrammens nationella och regionala/lokala programråd där parterna ingår.
Kvalitetssäkringen innebär bland annat att Skolinspektionen i samråd med berörda programråd och kommuner ska bevilja eller avslå ansökningar om att starta yrkesprogram, eller stoppa utbildningar med allvarliga brister. Detta kräver att programrådens status och mandat tydligt klargörs genom politiska beslut.

Svag övergång till arbetsmarknaden. Flera yrkesprogram har uppenbara problem med kopplingen till arbetsmarknaden. Från vissa yrkesprogram har endast drygt hälften etablerat sig i avsedd bransch tre år efter examen. Etableringsgraden är över lag sämre för de kvinnodominerande än de mansdominerade programmen.

OECD har riktat kritik mot att parternas inflytande över yrkesutbildningen i Sverige är svag, och sämre än i övriga nordiska länder, och att det ökar risken för kvalitetsbrister och matchningsproblem.
För LO är det uppenbart att en stark koppling mellan utbildning och arbetsmarknad förutsätter att de kvalifikationer som krävs för att utöva yrket är tydliga och uttalade. Ansvaret för detta bör ligga på programråden som har en reell möjlighet att underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden.

Läs hela artikeln i DN

Thomas Hagnefur, utbildningspolitisk utredare på LO
Thomas Carlén, LO-ekonom och projektledare
Ulrika Vedin, LO-utredare och projektledare.

Redigerat av Tord Oscarsson

Kämpa på kamrater. Vi har stor chans!

S 34,7 Mp 9,1 V 6,2 = 50,0 = 188 mandat

M 27,6 Fp 5.5 C 3,7 Kd 3,4 = 40,2 126 mandat

SD 8,5 35 mandat

Tord Oscarsson

SVT:s partibarometer: Alliansen backar

Oppositionen hade försprång i april I dag presenteras SVT:s Partibarometer – en stor väljarundersökning som sammanfattar fyra av landets största opinionsmätningar.
Publicerad 16 maj 2013 - 17:00 – Uppdaterad 16 maj 2013 - 17:10

SVT:s Partibarometer för april visar att Centern ligger precis på 4-procentsspärren till riksdagen, medan Kristdemokraterna ligger under strecket på 3,5 procent.
Om det hade varit val i april skulle den rödgröna delen av oppositionen vara snubblande nära egen majoritet i riksdagen med 49 procent av rösterna, mot 41,7 procent för alliansen.

Stödet för Moderaterna har sedan årsskiftet backat med 2.5 procent, medan stödet för Socialdemokraterna under samma tid ökat med 2.2 procent. Partibarometern kommer att redovisas löpande i SVT fram till riksdagsvalet 2014.

”Supervalåret”
Nästa år är det så kallade supervalåret 2014, med val till EU-parlamentet, riksdagen, kommuner och landsting. Redan nu kommer en strid ström av opinionsmätningar och bedömningar om hur partierna ligger till.
För att underlätta har SVT, i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, därför tagit fram SVT:s Partibarometer.

Fyra undersökningar tillsammans ger träffsäker bild
Partibarometern väger samman resultaten från fyra av de större opinionsundersökningarna, de från Demoskop, Ipsos, Novus och Sifo.

De fyra har likartade mätningar, och kan därför räknas ihop. Och tillsammans ger de en bild som är mer träffsäker än varje undersökning för sig. Enligt professor Henrik Oscarsson på SOM-institutet så är felmarginalen på Politikbarometern låg.
'

– Egentligen är det vanlig enkel källkritik. Ska man bilda sig en uppfattning om opinionsläget är det bättre att ha så många källor som möjligt och inte bara följa en enda serie mätningar, säger han.

Redigerat av Tord Oscarsson

S 32,3 Mp 8,7 V 6,3 = 47,3 181

M 28,0 Fp 5,6 Kd 3,7 C 3,5 = 40,8 128 mandat

SD 10,3 40 mandat

Tord Oscarsson

Enligt sammanfogning av mätningar i april- maj från Demoskop, Ipsos, Sifo och Novus får partierna

S 33,9 , Mp 8,7 V 6,2 = 48,8 = 185 mandat

M 28,3 Fp 5,9 C 3,6 Kd 3,3 = 21,1 = 129 mandat

S 92 35 mandat

Tord Oscarsson

Skola
Alla barn har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer.

Ibrahim Baylan

Men för sjätte året i rad ser vi sämre resultat och en lägre andel av eleverna i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Samtidigt ökar skillnaderna mellan olika skolor.

Alla barn har rätt att nå kunskapsmålen i skolan. Med tidig och individuella uppföljning kan vi snabbt ge rätt stöd så att varje elev kan klara kunskapsmålen och utvecklas.

Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter en skicklig lärare. Vi vill höja resultaten i skolan genom att investera i lärarnas kompetensutveckling, möjlighet att göra karriär och på att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare i skolan. Det måste också löna sig bra att utbilda sig till och arbeta som lärare.

Vi vill minska klasstorlekarna i år 1-3 och förskoleklass för att ger mer tid för lärarna med varje enskild elev. Mindre klasser möjliggör en högre kvalitet på undervisningen och att varje elev ges stöd i sin utveckling. Elever som har svårigheter i skolan ska tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten i skolan.

Elever är olika och kräver olika mycket resurser. Därför vill vi ändra skollagen så att pengar går till de skolor och elever som behöver dem bäst. Vi vill också satsa resurser för att lyfta skolresultaten i de skolor som har allra tuffast förutsättningar och där resultaten är låga.

Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp. Om elever kan få hjälp med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. Vi vill ge Skolverket i uppdrag att fördela stimulansbidrag för att alla elever i grundskolan ska erbjudas läxhjälp.
I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Men nästan en av fyra elever fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år. Regeringen skär ned på gymnasieskolan, med hänvisning till den nya gymnasieskolan, samtidigt som de fokuserar på att sänka skatter. Vi vill istället lägga mer resurser på gymnasieskolan och dess lärare. Vi vill att samtliga gymnasieutbildningar ska ge gedigna kunskaper och leda till en examen som ger behörighet till högskolan.

Regleringen av de fristående skolorna behöver moderniseras. Kvalitetskraven för både befintliga skolor och nya skolor måste skärpas. Skattemedel avsedda för skolan ska också gå till skolan. Vinster ska inte kunna tas ut genom att sänka kvaliteten i skolan eller genom att välja bort elever med störst behov.

Läs mer under "Utbildning"

Tord Oscarsson

Nyhet › Sverige är det OECD-land där inkomstklyftorna ökar snabbast. En bidragande orsak är regeringens jobbskatteavdrag. 21

Andelen fattiga har fördubblats
Nyhet › Andelen fattiga har nästan fördubblats i Sverige de senaste tjugo åren. Den kraftigaste ökningen har skett sedan den borgerliga regeringen tillträdde år 2006.
Sverige tappar i välfärdsliga
Nyhet › Sedan maktskiftet 2006 har det svenska välfärdssystemet urholkats markant jämfört med andra länder. Det visar en rapport som den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har låtit ta fram och som SvD tagit del av.

Läs mer i Dagens Arena

Tord Oscarsson

S 33,5 Mp 9,5 V 5,6 = 48,6 185 mandat

M 28,3 Fp 5,8 C 3,7 Kd 3,7 = 41,5 131 mandat

SD 8,6 33 mandat.

Tord Oscarsson

Stefan har stor chans i den fortsatta kampen om valet 2014

33,1 V 6,1 Mp 8,8 = 48,0 184 mandat

M 27,9 Fp 5,6 Kd 3,7 C 3,6 = 40,8 129

SD 9,5 36 mandat

Tord Oscarsson

Sverige är det land av de 34 OECD-länderna där inkomstspridningen ökat snabbast.

Vid en rangordning bland länderna hamnar Sverige på plats 14 att jämföra med 1995 då landet hade de minsta inkomstskillnaderna inom OECD.

Sverige har således halkat från första till fjortonde plats.
- Den rikaste tiondelen har fått mycket mer än andra, säger Hans Heggemann på SCB till SvD.

Med relativ fattigdom menar OECD den andel av befolkningen som har en disponibel inkomst som är lägre än 50 procent av landets medianinkomst.
Medianinkomsten är inkomsten "i mitten", det finns alltså lika många med större inkomst som med mindre.
Absolut fattigdom, eller materiell fattigdom, relateras till en viss bestämd inkomstnivå, eller till förmågan att köpa vissa bestämda varor eller tjänster.
Hyran eller amorteringar/ränta på lån, kostnaden för att ha tillräck-ligt varmt i bostaden, en oväntad utgift motsvarande en tolftedel av beloppet som utgör gränsvärde för risken att hamna i fattigdom.
Kostnaden för att äta kött, fisk eller likvärdig proteinbaserad måltid åtminstone varannan dag, en veckas semester på annan ort, kostna-den för en bil, tvättmaskin färg-tv eller en fast eller mobil telefon.
Enligt EU:s senaste statistik har Sverige, möjligen i kamp med Luxemburg, lägst materiell fattigdom i EU.

Redigerat av Tord Oscarsson

S 33.0 Mp9,0 V 5,7 = 47,7 = 182 mandat

M 28,5 Fp 5,5 C 3.5 och Kd 3,3 =40,8 = 130 mandat

SD 37 Mandat

Tord Oscarsson

Långt in i maj får S,V,Mp siffror som med god marginal matchar Allinansens svaga siffror

S 32,9 Mp 9,2 V 5,3 = 47,4 180 mandat

M 29,1 Fp 5,5 C 3,3 Kd 2,4 = 40,8 131 mandat

Sd 9,9 38 mandat.

Tord Oscarsson

Ett problem för Alliansen måste vara att de tre samarbetspartierna ligger så lågt samtidigt som även M sackar.

S 32,3 Mp 8,7 V 6,3 = 47,3 = 181 mandat

M 28,0 Fp 5.6 C 3,7 Kd 3,5 = 40,8 = 128 mandat

Sd 10,3 40 mandat

Tord Oscarsson

Resultat efter tre mätningar i Maj

S 31,8 Mp 8,6 V 6,4 = 46,8 179 mandat

M 27,9 Fp 5.1 Kd 3.7 C 3,3 = 40,0 126 mandat

SD 11,5 44 mandat

S0NU-genomsnitt 14 maj.

Ett genomsnitt av mätningar från 6 etablerade mätinstitut

M 27,9 Fp 5,6 C 3,6 Kd 3,7 = 40,8= 129 mandat

S 33,1 V 6,1 Mp 8,8 = 48,0 = 48,0 = 184 mandat

SD 9,5 36 mandat

Tord Oscarsson

S 32,9 Mp 9,2 V 5,3 = 47,4 = 180 mandat

M 29,1 Fp 5.5 C 3,3 Kd 3,9 = 40,8 131 mandat

SD 9,9 38 mandat

Tord Oscarsson

Jag har decennier av erfarenhet av utvecklingen i Västernorrland. Verksamhet i statlig regi och privat har flyttats söderut eller lagts ner. Det fortsätter nu med att Mittuniversitets Campus ska flyttas till Sundsvall och diakoniutbildningen vid Vårsta till Uppsala. Befolkningen har minskat kraftigt.

Allt detta sker trots kraftigt motstånd från myndigheter lokalt och företrädare för partier som stått för decentralisering.

Tord Oscarsson

Vänsterpartiet ökar till 7,8 procent i en ny opinionsmätning. Även Centerpartiet ökar till 4,2 procent, enligt undersökningen som är utförd av Yougov och publiceras i Metro.

V:s uppgång är enligt tidningen statistiskt säker, och statsvetaren Johan Hinnfors tror att det kan förklaras av att vänstersocialdemokrater gått över till partiet samtidigt som Socialdemokraterna dragit mot mitten.

Partierna får

S 30,9 V 7,8 Mp 8,2 = 46,7 173 mandat

M 27,4 Kd 3,8 Fp 5,4 C 4,2 = 40,8 136 mandat

SD 10,9 40 mandat

Tord Oscarsson

Svensk skola har två stora utmaningar. Utvecklingen mot ständigt försämrade skolresultat måste vändas. Därtill måste likvärdigheten i skolan stärkas, så att familjebakgrunden spelar mindre roll för elevernas resultat. För att dessa mål ska kunna nås måste fler vilja vara och bli lärare. Vi vill se fler unga begåvningar söka sig till läraryrket. Ska Sverige stå starkt i den globala konkurrensen måste läraryrket bli mer attraktivt och erbjuda goda utvecklings- och karriärmöjligheter. Det ska löna sig att vara en skicklig lärare.

Under de senaste åren har lärarrollen förändrats. Lärare ska göra mer av allt och uppdraget detaljregleras allt mer. Skoldebatten har inte tagit sin utgångspunkt i lärarnas kunskaper och erfarenheter och det som forskningen säger fungerar i skolans vardag. Att lärare nu tar plats i diskussionen om skolutveckling är utmärkt. Oavsett hur vi ser på enskilda politiska förslag, är vi överens om att svensk skola och svensk skolpolitik måste börja ta tillvara kraften hos lärarna. Vi måste i betydligt större utsträckning känna tillit till lärarnas kompetens.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar. En del reformer har vi – var för sig som lärarorganisation och politiskt parti – välkomnat, en del har vi kritiserat. Nu behöver skolan arbetsro. De grundläggande villkoren för skolan kan inte förändras varje mandatperiod. Skolan behöver långsiktigt hållbara spelregler och en samsyn över partigränserna. Betygssystemet är ett exempel där det behövs, och också har funnits, överenskommelser. Det vill vi se mer av.

Skolpolitiken bör fokusera på det som verkligen gör skillnad: att utveckla lärarrollen. Förutsättningar för skickliga lärare kräver insatser på flera nivåer.
Mindre klasser – mer tid för eleverna. Lärares arbetssituation behöver förändras så att de ges reell möjlighet att utveckla undervisningen. Mindre klasser i de lägre åldrarna är nödvändigt för att lärare ska ha chans att se och stötta varje elev.

Undervisningens kvalitet i centrum. Alltför mycket av lärarens tid går i dag till administration och andra sysslor. Att det finns skickliga administratörer, skolhälsovårdspersonal och vaktmästare i skolan är viktigt i sig – och det ger dessutom lärarna mer tid att koncentrera sig på undervisningen. Det behöver rensas på lärarnas bord. De skriftliga omdömena bör tas bort i hela grundskolan. Att undervisningens kvalitet prioriteras – snarare än administration och byråkrati – är en viktig fråga för alla skolor. En del i detta är en bättre it-användning i skolan. Smarta tekniska lösningar krävs för att förenkla administrationen. Digitala verktyg ska förstås också vara vardag i undervisningen och finnas till hands för lärarna. Vi vill därför se en nationell it-strategi för skolan.

Resurser efter behov. Föräldrars utbildningsnivå har blivit allt mer avgörande för elevernas resultat. Detta samtidigt som resultaten sjunker. Denna utveckling måste brytas snabbt. OECD:s jämförelser visar tydligt att länder med likvärdiga skolsystem också har högst resultat. Bara i lite drygt var fjärde kommun ges en tilläggsresurs baserad på skolans socioekonomiska struktur. Därför behöver skollagen vara tydlig med att skolhuvudmännen ska fördela resurser till skolan efter elevernas behov. Det skapar förutsättningar för mindre elevgrupper och större möjligheter för lärare att sätta in rätt åtgärder i rätt tid.

Fokus på skolledarna. Skolan formas av lärare, elever och skolledare. Undersökning efter undersökning visar att skolledarna lägger mest tid på administration och ekonomi. Tiden för att leda en skola med ett tydligt fokus på det pedagogiska uppdraget är för liten. Skolledarna behöver ett starkt stöd för att kunna sätta det pedagogiska uppdraget främst.
Låt forskningen spela större roll. Skolan är alltför viktig för att vara ett slagfält för löst tyckande. För att lyckas förbättra resultaten i svensk skola måste utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Resurserna till forskning om och i skolan behöver öka och resultaten användas av lärare och skolledare i alla skolor. Karriärvägar och kollegialt lärande är två viktiga pusselbitar. Ska skolan vara en kunskapsorganisation på riktigt, krävs att lärare och skolledare både utvecklar och använder ny kompetens.

Vi behöver en modern skola som svar på framtidens utmaningar. Välutbildade lärare som har verklig möjlighet att se varje elev, och som har samhällets förtroende att utbilda framtida generationer, är grunden. Så når alla elever målen i en likvärdig och bra skola. Inget är viktigare.

Stefan Löfven, Partiordförande Socialdemokraterna
Eva-Lis Sirén, Ordförande Lärarförbundet
Sidan uppdaterades senast: 2013-04-18 10:10

Tord Oscarsson

Bland politiker växte inställningen att sjukförsäkringen inte fungerade. Och år 2008 klubbades en hårt uppstramad sjukförsäkring igenom, under något så ovanligt, för den annars så återhållsamma och av etikett strikta riksdagen, rungande applådåskor, av den borgerliga majoriteten. Svenskt Näringsliv, eldade på, beställde en egen opinionsundersökning. Sedan förklarade organisationen att folk hade dåliga kunskaper: ”Många anser att det finns situationer då det är okej att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är sjuk.” Vidare i undersökningen tyckte 25 procent att det var helt rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt på grund av problem i familjen. 10 procent tyckte att det var rätt om man ”vantrivs på jobbet”. Ändå hade bara 5 procent verkligen varit hemma någon dag under det senaste året, utan att vara så sjuka att de inte kunnat jobba. Samtidigt gick 60 procent till kneget trots att de borde ha stannat i sängen. Arbetsmoralens härdiga folk överträffade slappisarna med råge i arbetsgivarorganisationens undersökning. Detta valde varken tidningar eller Svenskt Näringsliv att lyfta fram. ”Den misstanke som i alla fall inte jag kan frigöra mig ifrån är att det bland alla sjuka kan finnas personer som inte är sjuka”, ansåg skribenten i Dagens Nyheter. ”Bortom allt tvivel har vi att göra med ett omfattande missbruk”, lät det i Expressen. Enligt Sydsvenska Dagbladet hade delar av Sverige utvecklat en osund ”sjukskrivningskultur”.

Men verkligheten såg helt annorlunda ut. Svenskarna var inget fuskande folk visade det sig. Det var bara högern, gemensamt med Svenskt Näringsliv, som genom propaganda texter i de liberala tidningarnas ledarsidor ock argumentation lyckades få allmänheten att tro på ett omfattande sjukförsäkringsfusk. Om vi minns rätt ”skallade” högerns politiker, inför valet 2006, till och med att socialförsäkringarna var utsatta för ”stöld” och att nolltolerans mot det omfattande fusket borde införas. En fristående kontrollenhet byggdes upp. Regeringen sköt till 300 miljoner öronmärkta pengar, och enheten växte snabbt. Metoder och datasystem togs fram för att ringa in alla fuskande svenskar. Samtidigt kunde vi läsa i tidningarna om hur mycket pengar kassan drar tillbaka. Under rubriken: ”Fusk för miljoner hos F-kassan” skrev Dagens Nyheter så sent som i september 2011 om återkrav på 77,2 miljoner under andra kvartalet. Vad som inte framgår av artikeln är att bara var tredje person anses ha fuskat. Resten beror på oavsiktliga fel, även fel som Försäkringskassan står för. Pengar som alltså inte ger, utan kostar, dubbelt. När en del av organisationen har lagt tid och papper på att betala ut ett felaktigt belopp, och sedan en annan del lägger ännu mera tid och papper på att kräva tillbaka samma pengar, är det då rimligt att hänvisa till siffrorna som fusk? – ”Om man likställer fusk med ett mer förslaget och uppsåtligt beteende då är det inte helt rättvisande, nej”. säger Daniel Johansson, verksamhetsansvarig för kontrollfrågor på Försäkringskassan. I övrigt bollar han över till tidningsmakarna. Försäkringskassan kan ju inte rå för deras rubrikval. Nåväl – fusket visade sig slutligen bestå av endast 0.04% av de sjukersättningsberättigade. Svenskarna i allmänhet är således oskyldigt anklagade för att vara ett folk som utan moral ock etik gärna fuskar ock bedrager för att tillskansa sig pengar ur vår gemensamma skattekista. Här borde myndigheter, politiker ock Svenskt Näringsliv gemensamt be hela svenska folket om ursäkt för sina anklagelser om ”stöld” av allmänna medel. Kommer det att hända tror ni?

Men nu kommer vi till det bisarra i hela denna fuskdebatt. Samtidigt som man ihärdigt och propagandistiskt försökte beslå hela svenska folket för omfattande fusk med allmänna medel pågick det, ock pågår det ett omfattande skattefusk som enligt Skatteverket uppgår till, hör ock häpna, 133 miljarder om året. Skattefusket, är ett större problem. ”En samhällsfarlig verksamhet”, säger en tjänsteman på Skatteverket. Vad anser då den borgerliga regeringen om detta uppenbara skattefusk? Nja – förvisso, ock pliktskyldigast, brukar man hävda att allt fusk med våra skattepengar är förkastligt. Reinfeldt tycker inte heller att det är intressant att avgöra hur mycket av 133 miljarder försvunna skattekronor som ”kan” kallas fusk. 133 miljarder. Det är detsamma som en tiondel av den skatt som begärs in. 1 186 000 dagisplatser under ett år. Statens kostnader för a-kassa och aktivitetsstöd gånger fyra. Full sjukpenning för 523 000 personer. Medlemsavgiften till EU sju gånger om. Och kommer du nu ihåg siffran som hotade statsfinanserna? 132 miljarder. Visst är det bisarrt? Åtminstone tycker jag, som en av alla våra pliktmedvetna, moraliskt och etiska, svenskar som blev av den borgerliga regeringen anklagade för omfattande så kallat bidragsfusk. Nåja – jag tog inte åt mig personligen, då jag klarat mig tämligen bra genom åren utan att nyttja sjukersättningen. Men jag är jag och inte alla de som var tvungna att ta del av en sjukförsäkringen vi alla betalat våra premier till i laga ordning.

Så hur debatteras skattefusk? Har du hört om skattefelet för ersättningar till chefer i riskkapitalbolag? 1,5 miljarder om året, det är inte fusk det är skattefel!!!!. Eller att handeln med begagnade lyxbilar beräknas kosta en miljard, eller om den olagliga importen av båtar? 32,5 miljoner. En sån struntsumma skulle kunna användas till exempelvis full ersättning för 128 sjuka varje år. Visst pratas det om skattefusk. När politiker visar sig ha anställt hantverkare och barnflickor svart. När var och en kan se hur frisörer och restauranger rör sig från ljusgrått till becksvart. Men då är det inte moralen och attityden som förkastas. I stället föds RUT-avdrag för de serverade och personalliggare för de serverande, med motiveringen att branscherna måste skyddas. Allra minst ”bassning” får storföretagen. De förväntas söka systemets luckor som en sorts rimlig vinstmaximering. För några år sedan började flera storföretag köra ett fiffigt ränteupplägg, samma ränteupplägg som nu hårt kritiseras vad avser vinster i vård- ock omsorgen, rikskapitalister och skatteparadis och räntesnurror med mera, och kunde befria sig själva från bolagsskatt. Inte var det några braskande rubriker i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet då inte, och de borgerliga politikerna höjde inte ens på ögonbrynen. Nu föreslås dessutom bolagsskatten sänkas med några miljarder, en åtgärd som är direkt ointressant för storföretagen då de flitigt använder sig av dessa räntesnurror för att befria sig från bolagsskatten i alla fall. Tillvägagångssättet skiftar med storlek och styrka. Men av de 133 miljarderna som kallas skattefel ock inte skattefusk beräknas just företagen stå för den stora biten: 103 miljarder, har någon observerat Svenskt Näringsliv nämna detta eller har någon sett några svarta rubriker i tidningarna i likhet med då det gällde att anklaga svenska folket för bidragsfusk?

När 2000-talets fusk-Sverige summeras är de fifflande företagen dubbla vinnare. Företagen vinner många miljarder om året i skatter som aldrig betalas in. Företagen vinner på att sjukskrivningsbomben beskrivs som problem med attityd i stället för problem med arbetsmiljö. Men när debattörernas och näringslivets engagemang mot sjukförsäkringsfusket knockade andra samhällsproblem från agendan var det inte såna som drev omkring i de högre sfärerna som klämdes åt. Vilka som klämdes åt vet vi. Men för dom som inte vet vill jag ånyo upprepa vilka grupper som fick ta den smällen. Det var kroniskt sjuka, ofta beroende på långvarigt och systematiskt dålig arbetsmiljö, det var arbetslösa som fick ta smällen, barnen som en följd inte att förglömma - ja alla som nu får smaka på den piska som Reinfeldt och hans gäng håller i. Skattefusket består i all sin bedräglighet utan några som helst ansatser än att mildra detta genom allehanda RUT ock ROT avdrag. Man har således legaliserat skattefusket genom dessa åtgärder. Höginkomstagarna ock politikerna har plötsligt fått ett bättre samvete genom att istället för, betala svart arbetskraft, nu låta 90% av alla skattebetalare betala 50% av hemhjälpen eller renoveringen av ”stugan” i Täby, Lidingö eller Vellinge. Klart att samtliga liberala tidningar nu basunerar ut hur populära dessa avdrag är, ivrigt påhejade av högern. Detta är en allt igenom typisk borgerlig politik. Gynna de redan välbeställda på de obemedlades bekostnad. Det var dags nu 2006 för högern och dess lakejer att ta tillbaka vad Gulaschbaronerna förlorade under 1900 talets första hälft.
'

FÖR FOLKETS SKULL , OCH FÖR LANDETS VÄL, RÖSTA BORT DENNA REGERING SENAST 2014

Tord Oscarsson

Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå sin fulla potential. Som bygger på solidaritet, tillit och samarbete. Där vi kan få den ekonomiska utveckling som marknadsekonomin banar väg för samtidigt som vi fördelar resurserna så att de kommer alla till nytta.

Vi tror på politikens möjligheter att förändra och förbättra samhället. Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan människor, mellan länder och regioner samt mellan generationer.

Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då måste vi bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i.
Det kräver en politik för att skapa fler jobb. Det kräver investeringar i skolan och utbildningen. Det kräver en politik som utvecklar en riktigt bra välfärd. Och inte minst kräver det att vi driver på omställningen för att möta klimatutmaningen.

Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:
Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken.

Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.

Ett kraftfullt ekonomiskt program mot arbetslösheten. För att klara jobben krävs ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv näringspolitik, investeringar i människors kunskaper och kompetens och en fungerande välfärd.

Det finanspolitiska ramverket ska ligga fast och kompletteras med ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU. Sverige ska driva på för att EU blir en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning.

Offentliga investeringar för fler jobb. En statlig investeringsplan ska tas fram och redovisas för samma period som utgiftstaken fastställs. Investeringarna i infrastruktur ska öka. Sveriges första höghastighetsbanor ska börja byggas.

Resultaten i den svenska skolan ska vändas. Ett kunskapslyft behövs i hela utbildningssystemet. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. Investeringar i skolan med mindre klasser och större likvärdighet ska förbättra skolresultaten. En gymnasieutbildning ska vara en självklar grundutbildning för alla. Forsknings- och innovationspolitiken ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Principen att lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren ska genomsyra både utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden ska slutas.

Kvaliteten i välfärden ska höjas. Välfärden ska vara generell och omfatta alla. Reformer som stärker möjligheterna till jobb är prioriterade. Nya resurser till välfärden går före omfattande skattesänkningar.
Sverige ska gå före på miljöområdet. Vi ska ta vårt ansvar för miljöproblemen och bidra till att utveckla framtidens klimatlösningar. Vi ska aktivt driva miljöfrågorna på både europeisk och global nivå.

Läs hela framtidskontraktet beslutat på partikongressen i Göteborg april 2013.

Källa: Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö möjligheter att nå sin fulla potential. Som bygger på solidaritet, tillit och samarbete. Där vi kan få den ekonomiska utveckling som marknadsekonomin banar väg för samtidigt som vi fördelar resurserna så att de kommer alla till nytta.
Vi tror på politikens möjligheter att förändra och förbättra samhället. Vi vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill stimulera en dynamisk tillväxt som samtidigt är hållbar. Dagens tillväxt ska inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Det kräver solidaritet mellan människor, mellan länder och regioner samt mellan generationer.
Vi socialdemokrater har högre ambitioner för Sverige. Då måste vi bryta utvecklingen vi sett de senaste åren med växande arbetslöshet, sjunkande skolresultat och ökande ojämlikhet. Då krävs en framtidsinriktad politik som gör Sverige till ett ännu bättre land att leva i.
Det kräver en politik för att skapa fler jobb. Det kräver investeringar i skolan och utbildningen. Det kräver en politik som utvecklar en riktigt bra välfärd. Och inte minst kräver det att vi driver på omställningen för att möta klimatutmaningen.
Socialdemokratins viktigaste prioriteringar inför den kommande mandatperioden är därför:
Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken. Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.
Ett kraftfullt ekonomiskt program mot arbetslösheten. För att klara jobben krävs ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv näringspolitik, investeringar i människors kunskaper och kompetens och en fungerande välfärd. Det finanspolitiska ramverket ska ligga fast och kompletteras med ett sysselsättningspolitiskt ramverk. Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU. Sverige ska driva på för att EU blir en union för hållbar tillväxt och full sysselsättning.
Offentliga investeringar för fler jobb. En statlig investeringsplan ska tas fram och redovisas för samma period som utgiftstaken fastställs. Investeringarna i infrastruktur ska öka. Sveriges första höghastighetsbanor ska börja byggas.
Resultaten i den svenska skolan ska vändas. Ett kunskapslyft behövs i hela utbildningssystemet. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. Investeringar i skolan med mindre klasser och större likvärdighet ska förbättra skolresultaten. En gymnasieutbildning ska vara en självklar grundutbildning för alla. Forsknings- och innovationspolitiken ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Principen att lärande sker under hela livet och inte enbart i ungdomsåren ska genomsyra både utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Rekryteringsgapet på arbetsmarknaden ska slutas.
Kvaliteten i välfärden ska höjas. Välfärden ska vara generell och omfatta alla. Reformer som stärker möjligheterna till jobb är prioriterade. Nya resurser till välfärden går före omfattande skattesänkningar.
Sverige ska gå före på miljöområdet. Vi ska ta vårt ansvar för miljöproblemen och bidra till att utveckla framtidens klimatlösningar. Vi ska aktivt driva miljöfrågorna på både europeisk och global nivå.

Läs hela framtidskontraktet beslutat på partikongressen i Göteborg april 2013.

Redigerat av Tord Oscarsson

S 34,4 Mp 8,6 V 6,5 = 49,5 = 181 mandat.

M 27,0 Fp 6.1 C 3,7 Kd 4,0 = 40,8= 136 mandat

SD 8,9 32 mandat

S 33, 6 Mp 9,5 V 5,8 = 48,9 = 186 mandat

M 28,3 Fp 5,8 C 3,5 Kd 3,7 = 41,3 = 130 mandat

Sd 8,7 33 mandat.

Tord Oscarsson

S 33,1 V 6,2 Mp 8,9 = 48,2 185 mandat

M 27,9 Fp 5,8 C 3,8 Kd 3,7 = 41,2 129 mandat

Sd 9,2 35 mandat

Tord Oscarsson