Ett ”mycket litet antal barn” skulle få ”ett narkotikaklassat preparat” en kort tid för att klara skolan annonserade skolminister Ylva Johansson år 1994. Det växte till 3724 barn år 2002, efter det att Gillberggruppen, med Björn Kadesjö i spetsen, trummat igenom nya rekommendationer från Socialstyrelsen.

Idag får 34 157 barn och ungdomar (-19) ADHD-droger, en ökning med 817 % på 10 år. Otroliga 7,3 % (!) av alla pojkar på Gotland (10-14 år) och 5,7 % av alla pojkar i samma åldersgrupp i Uppsala län, får narkotika för att sitta mer stilla i skolan.

Det spårade snabbt ur – som alla kritiker förutspådde. Ingen kan på allvar hävda att alla dessa pojkar har medfödda defekter i hjärnan, ett allvarlig medicinskt tillstånd. Det här har inget med medicinsk vetenskap att göra, det är social kontroll, att tygla olämpligt beteende med starka narkotikaklassade medel. Man gör något åt barnen, inte för barnen.

Och läkemedelsbolagen sålde ADHD-droger för 560 miljoner i Sverige förra året – över en halv miljard!

I dagarna har vi också fått vansinniga historier om hur 19 % av pojkar (14-17) i USA fått en ADHD-diagnos. Rubrikmakarna vet inte hur de ska tackla saken, och skriver förvirrat (Sydsvenskan): ”Tvivel på adhd-siffror i USA.” Man sägs tvivla på att så många barn ”verkligen har ADHD”. Expressen berättar om en ”lavinartad” ökning och ”astronomiska siffror”. Läkemedelsbolagen sålde också ADHD-preparat i USA för lika ”astronomiska siffror” – 60 miljarder kronor för 2012.

Både i svenska och amerikanska media framträder nu de ”världsledande ADHD-experter” (som James Swanson) som skapat vansinnet, med sina bekännelser, utan att man någonstans i artiklarna berättar att det här är vad kritiker sagt hela tiden.

För aldrig har det varit mer uppenbart att ADHD-beteckningen utdelas på helt subjektiva grunder – det kan inte längre vara någon som gör jämförelsen med verkliga sjukdomar som diabetes. Det är väl inte heller någon som längre kan tro på att Ritalina och Concerta är oskadliga för barn som fått diagnosen efter att man fyllt i en checklista över symtom (som är hur diagnosticeringen går till), medan de är ytterst farliga för barn som köper narkotikan på skolgården.

- Förslaget är det allvarligaste hotet mot valfriheten på många år. Det riskerar att leda till att lokala politiker godtyckligt begränsar eller stoppar valfriheten i vården. Det drabbar företagen, men framför allt drabbar det alla de människor som själva vill välja sin vårdcentral eller sin äldreomsorg, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna.

- Branschen påverkas redan nu av förslaget. Det förstärker den politiska osäkerheten. Vårdföretagen blir försiktigare med att anställa och entreprenörer drar sig för att starta verksamheter i vård och omsorg. Det går ut över både jobben och välfärden, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna.

- Socialdemokraternas hantering av vinstfrågan har präglats av misstänksamhet mot branschen – både företagare och medarbetare. Istället för fundera på hur mångfald och företagande kan höja kvaliteten och utveckla välfärden har fokus varit på vinstutdelningar och företagsformer. Äldreomsorgen och vården har stora utmaningar framöver, men tror man att lösningen är mindre mångfald och färre entreprenörer är man illa ute, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna

Stefan A. Johansson

Ett problem som följer av utbildningsfundamentalismen är att arbetsmarknaden med allt färre undantag öppnas först efter 12-15 års skolgång. Även de ganska stora antal arbeten som knappast förutsätter någon längre utbildning så medför obligatorisk skolgång och sociala normer att allt fler tvingas till längre skolgång.

På en intervjufråga om det går att verkligen hålla kvaliteten uppe när så många som 45 procent av svenskarna går i högskolan svarar dåvarande utbildningsminister Thomas Östros att: ”Ja, det är klart att det gör. Det är ingen som tror att en bred satsning på idrott ger färre elitidrottsmän. Det är ju tvärtom” (SDS 030904). Det är klart att det inte går att upprätthålla kvaliteten. Det är väl ingen som tror det förutom dem som får betalt för det eller av andra skäl tjänar på det.

Det har skett betydande försämringar inom många områden. På Lunds Tekniska Högskola har man sedan 1997 mätt de blivande civilingenjörernas mattematikkunskaper när de börjar utbildningen. Medan andelen riktigt svaga har fördubblats har andelen riktigt duktiga minskat med en tredjedel mellan 1997 och 2005 (SDS 051201) Även i humaniora bedömer de flesta lärarna att studenterna har blivit sämre.

En tjänst som högskolelärare går vanligen via en doktorsexamen. Ett problem är i varje fall avseende legitimitet är att en mycket stor mängd högskolelärare inte har någon. Kvalifikationsmässigt skiljer sig många inte från gymnasielärare. Det sker därför en snabb utbyggnad av forskarutbildningen och massproduktion av doktorer. Verksamheten rationaliseras och stramas upp. Det handlar inte om intellektuell prestation, mognad och självständighet utan snarare kvantitativ produktion och en kravnivå därefter. Att forskarstudenten skall kunna något eller åstadkomma värdefulla resultat framstår som mindre viktigt än att de får examen. Massifiering av högskoleutbildningen kräver en massifiering av forskarutbildningen. Det förutsätter kvalitetssänkningar i stor skala.

En grandios dröm är att bli världsledande i högre utbildning. Dåvarande utbildningsminister Thomas Östros kommenterar ambitionen att under en 15-årsperiod fördubbla andelen ungdomar som övergår från gymnasieskola till högskola (25 % 1989) med att ”detta är en genomgripande förändring som kommer att påverka samhällsutvecklingen och innebär att Sverige klart förbättrar sin position internationellt”

(Universitetsläraren nr 13 2202 s. 15). Säkert påverkar detta samhällsutvecklingen, men möjligen mest i negativ riktning. Överutbildning är inte omkostnadsfritt och resulterar i lägre löner och arbetstillfredsställelse för de drabbade Positionsförbättringen sker bara i statistikens värld i form av självbedrägeri och önsketänkande med anledning av att ökat antal studieplatser och examina inte behöver innebära mer lärande och arbetslivet knappast svara mot de vidlyftiga löften som prat om kunskapsekonomi och kunskapssamhälle förespeglar.

Stefan A. Johansson

Psykofarmaka har varit ett försök att uppnå samma effekt, dvs. känsla av lycka, genom att manipulera belöningssystemet kemiskt. Man går bakvägen så att säga. Lycka utan prestationer utlovas. Denna logik ligger bakom de så kallade lyckopillren, som enligt läkemedelsindustrin och psykiatrin vänder en depression till en känsla av lycka. Och eftersom alla människor eftersträvar lycka är ”lyckopiller” en effektiv säljslogan – den uppfanns också av marknadsförare på Madison Avenue – the Mad Mans.

Men är det verkligen lycka de säljer? Nej, naturligtvis inte. Det är verkligen en sanning med många modifikationer. För det första så är det givetvis ett rent bedrägeri och fördummande av patienten, eftersom de saker som på ett naturligt sätt utlöser lycka inte alls är närvarande. Tänk om man gav någon ett OS-guld - vilken lycka skulle det utlösa när han eller hon inte levererat den prestation som naturligtvis är en förutsättning för att få medaljen?

För det andra så kan inte konstgjorda psykiatriska kemikalier utföra samma sak som neurotransmittorer vilka utlöses på naturlig väg, vilket de många och fruktansvärda biverkningarna av psykofarmaka är vittnesbörd om.

En annan till förväxling liknande klass av kemikalier, som också på artificiell väg påverkar belöningssystemet i hjärnan, är narkotiska medel som inhandlas olagligt. En stor del av dem kan knappast skiljas från psykofarmaka, vilka dock är utformade för att manifestera mindre akuta och uppenbara negativa effekter på patienterna. Man lyckas dock då och då att designa läkemedel med ytterligare egenskaper som kan "säljas" som positiva, vilket metadon är ett exempel på.

Metadon används i första hand till att ersätta heroin och de två ämnena arbetar på ungefär samma sätt, förutom att metadon uppenbarligen verkar mildare än heroin. Men det är inte mildare. Metadon upptas mycket långsammare i kroppen än heroin, varmed man inte upplever något euforiskt rus med metadon. Likaså utsöndras heroin mer än 25 gånger snabbare än metadon från kroppen, varför utsättningssymtom av metadon inte infinner sig så plötsligt och våldsamt som heroin.

Betyder detta att metadon är bättre än heroin, eftersom de två ämnena i princip fungerar på samma sätt? Detta är historien som psykiatrin och läkemedelsindustrin försöker sälja och som läkemedelsverken världen över i stort köpt. Och har de inte redan köpt det så får de köpta experter på halsen som snart övertalar dem. Men faktum är att metadonbehandling håller fast personen i ett drogberoende, då de mycket kraftiga abstinensbesvären kommer tillbaka om metadonintaget upphör. Det är mycket svårare att tända av från metadon än heroin, omvänt är det alltså mycket lättare att tända av från heroin. Metadonbehandling istället för heroinmissbruk är enbart symptombehandling, som får drogmissbruket att se mer kontrollerat och dämpat ut. Men i verkligheten är det inget annat än att byta en beroende med ett annat. Man kallar det att byta sittplats på Titanic.

Inte ens det faktum att en narkoman som ersätter heroin med metadon verkar få ett bättre liv, för att han eller hon inte längre behöver finansiera det genom kriminalitet eller prostitution, imponerar. För det beror enbart på att vederbörande övergått till ett myndighetsfinansierat drogmissbruk. Personen får inte verklig hjälp till ett drogfritt liv.

Lika viktigt är dock, att metadon representerar psykiatrins och läkemedelsindustrins hittills mest framgångsrika angrepp på narkotikahandlarens lukrativa marknad genom att återigen helt enkelt ta över en del av marknaden, allt med myndigheternas officiella godkännande. Narkotikahandlarna verkar inte ens ha upptäckt länken.

I slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet hade den psykiatriska industrin totalt grepp över både morfin-, heroin-, kokain- och amfetaminhandeln. Morfin och heroin såldes lagligt och missbruket var gigantiskt. Vår käre Fader Freud var den som introducerade och förhärligade kokainet i slutet på 1800-talet och skapade vad man kallade ”det tredje gisslet” efter könssjukdomar och alkoholmissbruk. Han själv sniffade kokain i upp till sju år och blev sexfixerad. Något samhället fortfarande lider av. Kokainet skulle användas för att ”bota” det på den tiden utbredda morfinmissbruket – och heroinet användes sedan till att ”bota” kokainmissbruket – alltså, ungefär som dagens metadon.
Det resulterade i en katastrof.
Det senare amfetaminmissbruket likaså. Men nu är man tillbaka igen med ADHD – vars enda syfte är att sälja amfetamin. Ingen blir bättre av amfetamin, en del kanske upplever det så, men det är del av drogberoendet. Ecstasy skulle enligt psykiatrin rädda äktenskap och världsfreden och LSD experimenterar man fortfarande med.

Psykiatrin har med andra ord introducerat alla narkotiska, beroendeframkallande droger i samhället men förlorat så gott som all business till den illegala handeln. Något som man håller på att ta tillbaka genom strategin ”harm reduction” som krypande leder fram till legaliserad narkotika som säljs via den psykiatriska industrin som redan idag omsätter 300 miljarder dollar per år. Och politiker och media bara nickar med.

Man skall ju inte vila på sina lagrar, och den senaste tidens initiativ i EU och Sverige inkluderar bland annat en video med instruktioner om drogintag vilken tar närmast komiska dimensioner i form av förpackning och försök att kamouflera det underliggande syftet att vinna marknadsandelar, men också att utvidga marknaden, när videon på ett effektivt sätt även uppmuntrar drogmissbruk.

Det är många som går Psyko Pharmas ärenden. Vi har i Sverige en räknenisse som kallar sig forskare som dyker upp som gubben i lådan vid varje inlägg om metadon i media och sprutar fram siffror och argument för metadonanvändning och fria sprutor. Inte en enda gång har han förespråkat ett drogfritt liv. Objektivitet är nyckelordet inom all forskning. Regeringens förre narkotikasamordnare åker land och rike runt och förespråkar harm reduction. När han nyligen fick en tuff fråga från en reporter i P1 om alternativet – ett drogfritt liv – började han stamma.

Det finns mängder av heroinmissbrukare som blivit helt drogfria genom rehabilitering. En av de mest kända, Hank von Hell, alias Cornelis, alltså Hans Erik Dyvik Husby, var mycket tung missbrukare av både opiater, heroin och metadon och psykofarmaka i 12 år. Det tog honom tre veckor att bli helt drogfri på Narconons rehabiliteringshem. 12-stegsprogrammet har rehabiliterat många. Men dessa körs ner maximalt av drogförespråkarna som naturligtvis vill att missbrukarna skall gå på psykiatrins droger livet ut, vilket skall betalas av skattebetalarna.

Istället för att ta psykiatrikernas giftiga droger kan man börja äta nyttig mat. Om det inte är den direkta orsaken så bidrar det i alla fall till ett lyckligare liv.

Forskare från universitet i Warwick studerade matvanorna hos 80 000 britter. De fann att mentalt välbefinnande stod i direkt proportion till hur många portioner frukt och grönsaker. Välmåendet var som högst vid sju portioner om dagen.

De flesta hälsomyndigheter rekommenderar fem portioner för att skydda mot cancer och hjärtsjukdomar. Men inget nämns om mentalt välbefinnande. Istället rekommenderas antidepressiva medel.

Forskarna fann att en fjärdedel av britterna enbart äter en portion eller ingen av frukt och grönsaker per dag. Enbart en tiondel av befolkningen konsumerar sju portioner. Det råder förmodligen samma förhållande i Sverige. Studien skiljer inte vilken slags frukt eller grönsaker och definierar en portion som 80 gram.

Den ledande forskaren, professor Sarah Stewart-Brown, vid universitet i Warwick sa: ”Den statistiska kraften i frukt och grönsaker var en överraskning. Diet har länge ignorerats av välmående forskare.”

Läkare får ytterst lite utbildning i näringslära, de är närmast kemister när de examineras. Det är alltså dags att omprogrammera allmänläkare och psykiatriker som slentrianmässigt skriver ut kemikalier till folk som mår dåligt.

http://www2.warwick.ac.uk/newsandevents/pressreleases/7-a-day_for_happiness/
http://www.andrewoswald.com/docs/October2FruitAndVeg2012BlanchOswaldStewartBrown.pdf

När 130 barn i åldrarna 7 och 12 fick fiskoljekapslar dagligen, förbättrades beteendet dramatiskt inom tre månader. Dessutom:

• Efter sju månader var barnen inte så rastlösa och visade förbättringar i skolan

• Förbättringar i koncentrationen förbättrades med trettio procent

• Efter 15 veckor upplevde 30-40 procent av barnen förbättringar

• Efter 30 veckor hade 40-50 procent förbättrats

• Barn som fick placebo fick senare fiskoljekapslar och upplevde även samma förbättringar

.

En del föräldrar har prövat Omega-3 kapslar utan att märka någon större skillnad. Problemen är flera:

• De ger alldeles för liten dos, 2-3 gram är nödvändigt. Det gäller att väga upp balansen mellan Omega-3 och Omega-6. Och det kan ta tid.

• Det är inte tillräckligt renad och effektiv Omega-3. Det är avsevärd skillnad på olika preparat. Man skall titta på mängden DHA/EPA, inte bara mängden fiskolja.

• De ger upp för lätt. Till skillnad från giftiga kemikalier tar naturmedel längre tid att verka. Dock slipper man alla biverkningar, de kommer dock sakta men helt säkert med övriga ADHD-medel. Många stressade föräldrar vill ha en quick fix. Det fungerar inte så.

Varför ge barnen droger som enligt flera studier är starkare än kokain när billig och effektiva naturmedel finns tillgängliga?

Svaret är pengar! Läkemedelsbolaget Jansen har bara i Sverige dragit in närmare en halv miljard kronor på Concerta. Internationellt uppgår denna legala droghandel till en multimiljardindustri.

Om Ritalina vore säkert var det ingen som skulle protestera, men enligt studier ger Ritalina mer kick än snortad eller injicerad kokain. Och det ger vi barn?

Ingen större opinion finns emot det.

Ska svenskproducerad etanol öka från 1 till målet 4 procent av bensinförbrukningen i landet krävs att 25 procent av vår totala veteproduktion går till etanolfabriker.

Ska vi köpa etanol från Brasilien? Kom ihåg att hela Brasiliens produktion räcker bara till att ersätta bensinen i "två" Sverige.

Eller från Sveriges skogar? Det kan ge 4 procent

.
Ska rapsbaserad biodiesel (RME) nå EU:s mål om 5,75 procents andel krävs 180 000 hektar rapsodling i Sverige, och vi kan långsiktigt odla bara 200 000 om vi ska undvika sjukdomar i marken.

Blir oljan så dyr att vi inte kan köpa soja från Sydamerika måste vi odla 125 000 hektar oljeväxter bara för att ersätta den.

Slutsatsen är att åkermarken inte räcker. Inte om vi med produkter från den ska ersätta oljan i fordonen och värma hus samt, naturligtvis, mätta munnar.
Sluta tänka på hur det är i dag. Bygg inte på åkermark, bygg på mark som är sämre lämpad för jordbruk. I dag slår många kommuner fast att det går bra att bygga bostäder, industrier, etc. på åkermark eftersom "i dagsläget är åkermark inte en bristvara"., men hur är det i morgon?

Bygger vi hus, industrier, vägar etc, på åkermark försvinner den för evigt. Bygg på annan mark, inte åkermark. Det finns gott om sådan mark. Se åkermark som en viktig samhällsresurs. Världens befolkning växer och odlingsmarken räcker inte till. För kommande generationers skull, tänk på ett hållbart samhälle.

Så här enkelt kan det vara:
1 kg vete = 8 hg mjöl = 2 st. bröd.
1 bröd = 1 500 kalorier som livnär 1 person/dag.
En villatomt på 1 000 m2 ger 1 600 bröd/år = 4,4 bröd dagligen.
Det livnär 4 personer i all framtid.

Stefan A. Johansson

Sakkunnig

Gasmotorer har så låg verkningsgrad som ca 16 procent i stadsbusstrafik, hela 30 procent sämre än dieselmotorer med 23 procent (genomsnittssiffror i Göteborgs stadstrafik).

Energieffektivitet är en mycket viktig parameter som ofta glöms bort. Miljöpolitiska slagord som ”fossilfritt” styr ofta utvecklingen och det skymmer sikten. Biogas är en utmärkt energikälla med bra klimatnytta men som fordonsbränsle är den en teknisk återvändsgränd eftersom gasmotorer är så ineffektiva. Gasmotorer ger dessutom utsläpp av oförbränd metan och än värre av lustgas, båda aggressiva växthusgaser 30 respektive 300 gånger starkare än koldioxid. Gasmotorer borde därför mycket snart förpassas till historien.

Nuvarande batteri av statssubventioner till biogas som fordonsbränsle är därför missriktat och har snedvridit användandet av biobränslen. ”Tekniska inlåsningseffekter” i form av bussflottor och bränsleproduktion av biogas har redan skapats. Statssubventioner borde snarare gå till biobränslen som kan användas i dieselmotorer och till att stödja ny, energibesparande fordonsteknik, bland annat elhybrider.

Mot den bakgrunden är det oroande om inhemsk etanol- och biodieselproduktion hotar att strypas av ny EU-reglering. Det är också oroväckande att oinformerade politiker vurmar för biogas som fordonsbränsle.

Biogasens klimatnytta måste förstås tas till vara. Lämpligen sker det genom att ersätta fossil naturgas i kraftvärmeproduktion (i till exempel Öresundsverket o Ryaverket) där biogasen omvandlas till el o värme med hög verkningsgrad och med god avgasrening. Nuvarande missriktade skattesubvention av biogas som fordonsbränsle bör då slopas och omformas till annan användning.

Det som tydligt kommer, och som många tycks ha missat, är elektrifiering av busstrafiken i form av el-biodieselhybrider.

Så här ser det ut; För att ersätta 1 kWh biodiesel krävs 1,3 kWh biogas i en ottogasmotor (30 procent lägre verkningsgrad). I en el-dieselhybrid (ingen extern el) åtgår 0,6 kWh diesel. I en laddhybrid åtgår 0,4 kWh diesel. Helt elektrisk drift är möjlig på linjer upp till ca 10 km. I ett tankeexperiment använder vi 1 kWh biogas och ”elomvandlar” den i ett kraftvärmeverk. I en laddhybridbuss (kommersiell från 2014) ger den elen, på grund av hög verkningsgrad, bromsenergiåtervinning, elektrifiering av hjälpfunktioner med mera, femfaldigad energieffektivitet/körsträcka jämfört med 1 kWh biogas i en gasbuss. Dessutom sker det rent, tyst och med lägre kostnad. Motsvarande utveckling med laddhybrider ser vi även i personbilar, men där med långsammare genomslag.

Det är dags att sluta elda för kråkorna med biogas och utforma politiken därefter! Förnybar elproduktion som vindkraft passar däremot mycket väl in i framtida alltmer elektrifierade fordonsflottor.

Stefan A. Johansson

(S)akkunnig

Incidenstalen för tuberkulos varierar stort över världen, ibland även mellan grannländer och olika Landsting, i Sverige och kommuner, uppenbarligen på grund av skillnader i hälso- och sjukvårdssystem.

De resistenta bakterier sprids på samma sätt som vanliga tuberkulosbakterier. När en människa infekteras med redan resistenta bakterier kallas detta primär resistens. Hos en människa som smittats med normalt antibiotikakänsliga bakterier kan istället sekundärresistens utvecklas under antibiotikabehandling, särskilt om behandlingen inte genomförs fullt ut. Luckor och avbrott i den långvariga behandlingen, eller mediciner med låg kvalitet, underlättar resistensutveckling.. Det är därför mycket viktigt vid all antibiotikabehandling att nogsamt genomleva hela den föreskrivna behandlingen, även om man redan känner sig frisk. Detta är ett extra svårt problem för tuberkulos, eftersom behandlingen är så långvarig och kräver en kombination av flera dyra mediciner, och patienten kan vara omotiverad eftersom man känner sig frisk ganska snart efter att behandling påbörjats.

Förr utfördes sk. kollapsterapi (gassprängningav lungtrakten) man lossade först lungan genom en operation, sedan stack man inen tjock nål mellan revbenen och gasade området där lungan normalt skulle liggaför att trycka ned den, ca. en gång i månaden i flera år. På detta sätt sattes lungan"ur bruk" och såren i den fick tid att läka. Kollapsterapi leder dock till livslång och kraftigt nedsatt lungfunktion, och behandlingen utförs knappt idag då den till skillnad från antibiotika inte botar sjukdomen utan bara lindrar förloppet.

Länge behandlades tuberkulos på särskilda sjukhus, s.k. sanatorier. Behandlingen bestod av den klassiska"hygienisk-dietetiska" sanatoriekuren, utarbetad av tyskarna Brehmeroch Dettweiler. Denna behandling ansågs öka den naturliga resistensen motsjukdomen. I kuren ingick vila, frisk luft och lämplig kost. Sanatorierna försvann i mitten av 1900-talet när de första effektiva läkemedlen strptomycin och parmaminosalicylsyra hade lanserats.

Insjuknandefrekvensen i tuberkulos kom även att minska tack vare calmettevaccination.

Förebyggande och kontroll av tuberkulos sker längs två parallella spår. För det första ska tuberkulospatienters kontakter identifieras och behandlas, särskilt de som tillhör högriskgrupper. För det andra ska barn vaccineras för att skydda dem från tuberkulos. Tyvärr finns inget vaccin som ger pålitligt skydd för vuxna. I tropiska områden är dock andra arter av Mycobacterium ganska vanliga. Dessa orsakar normalt inte tuberkulos, men kan ändå stimulera vårt immunförsvar till att utveckla viss motståndskraft mot tuberkulos.

2012-05-08

Stefan A. Johansson
Ägare till tidigare Fur Sanatorium i Blekinge
Verksam inom preventiv (förebyggande) hälsa

Partierna får även nominera medborgare utan medlemskap i något parti, men politiker som ges chansen att belöna sina egna låter sällan tillfället glida dem ur händerna.

Nämndemän har i flera fall relevanta erfarenheter kring brott och straff. Det har själva gjort sig skyldiga till brott. En har anhållits för våldsamt upplopp, en har förgripit sig på barn, en har dömts för rån och en har varit utpressare. En nämndeman dömdes för brott mot tystnadsplikten i sin tjänsteutövning. Ett brott som i normalfallet ger fängelse, men här endast böter.

Något som är ännu värre är att cirka 300 Sverigedemokrater, varav ett flertal dömts för brott, tagit plats i våra domstolar. Några av dem ska avgöra asylärenden i de nya migrationsdomstolarna.

Tanken med lekmannadomarna är att de ska representera allmänheten i domstolarna. Det är då mycket konstigt att nästan alla tillhör partipolitiken. Vår snabbast krympande folkrörelse. Det är även konstigt att varannan är över 60 år och att medelåldern knappt sänkts alls trots att riksdagen fattat beslut om större representativitet.

Åldriga nämndemän har vid ett flertal tillfällen rapporterats somna under pågående förhandling. Bara sju procent utländska namn.

Enligt en undersökning av Christian Diesen, professor i processrätt, ansåg var tredje nämndeman i mitten av 1990-talet att de bedrev partipolitik i rätten.

En fjärdedel tyckte att de kunde fälla trots att bevisningen inte var övertygande. Den som suktar efter skrämselhicka kan kolla in filmen Rätten och Rättvisan på www.bubblare.se.

Våra parlamentariska lagstiftare, som i varje demokrati med självaktning torde hålla armlängds avstånd till den dömande makten, tar utan att blinka plats i våra svenska ”folkdomstolar”.

Christian Diesen förordar ett system med helt opolitiska nämndemän som hämtas ur en pool av sakkunniga inom områden som barn, psykologi, ekonomi, teknik och så vidare.

Om den håller rättvisan kär borde Sveriges riksdag göra allvar av detta.

I rätten borde det sitta framför allt fler unga och människor med invandrarbakgrund. Många har svårt att känna igen sig i dagens nämndemän. Det är ett problem och måste diskuteras, både internt i partierna och i samhället.

Bara sex procent av landets cirka 8 000 nämndemän är födda utomlands. De borde utgöra minst tolv procent för att motsvara andelen utlandsfödda.

Det är de politiska partierna som nominerar nämndemännen. Sedan utser kommunfullmäktige nämndemännen enligt mandatfördelningen.

Nämndemäns verksamhet ska vara absolut opolitisk.
Det är viktigt att ha med representanter från alla delar av samhället. De ska spegla samhället i övrigt. Det ska vara en jämn könsfördelning och fördelning mellan åldrar. Det finns kulturella sidor som kan vara bra att få belysta.

Det är inte bara invandrare som är underrepresenterade bland nämndemännen. Det stora problemet är ej tillräckligt varierande åldrar på nämndemän.

Det är svårt att rekrytera nämndemän, med undantag för äldre på många håll. Det hänger delvis ihop med att det kan bli väldigt betungande. Vore det en medborgerlig plikt skulle vi alla troligen någon eller några gånger i livet ställa upp, men det skulle inte bli så betungande.

Medborgerlig plikt vore också ett sätt att få en blandning på nämndemännens bakgrunder.

2012-05-06

Stefan A. Johansson

Detär att vilja något.

Socialdemokratiskpolitik är att vilja förändra.

Därföratt förändringen ger löften om förbättring.

Näringåt fantasi och handlingskraft.

Stimulansåt drömmar och visioner.

Viljanmåste ha en inriktning och förändringen ett mål.

Vivill något för att idén är viljans drivkraft.

Viär djärva nog att önska förändring.

Därföratt förändringen kan göra utopier till verklighet.

Dettaär fundamentalt.

Vårtarbete är dagens problem och framtidens möjligheter.

Lärdomaroch erfarenheter får vi inte glömma.

Socialdemokraternahar haft framgång för att vissa grundläggande idéer ochvärderingar drivit rörelsen framåt.

Visträvar för ett friare och rikare liv.

Vårtmål är frihet så långt som möjligt från de yttre förhållandenastryck.

Frihetför den enskilda individen att utveckla sin egenart.

Valfrihetatt forma sin tillvaro efter egna önskningar.

Denfriheten når vi inte på det hänsynslösa egenintressets väg.

Individualismär inte liktydigt med förmågan att hävda sig mot andra.

Vihör tillsammans, söker gemenskap och behöver broderskap.

Ensammaförmår vi föga, går vi samman kan vi uträtta storverk.

Kampenför idéerna

ärmer lockande än någonsin.

Vikänner problemens svårigheter men vi är medvetna om dessmöjligheter.

Vigår mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen somdrivkraft.

Uppgiftenkan aldrig bli för stor.

Politikkamrater det är vilja något.

Tal inspirerat av Olof Palme

Jag vill förändra!

Stefan A. Johansson

Mogens Nykjär har 2011-12-27 kastat en tegelsten i bakhuvudet på Stefan A. Johansson efter det att han knuffat omkull honom.

Handlar fastighetsägaren Mogens Nykjär i Nödvärn när Stefan A. Johansson vänder ryggen till och är på väg bort från honom? örskolebarn har bättre omdöme och förstånd än Mogens Nykjär ägare till Rotyn Fastighets AB.

Mogens Nykjär har stängt av elmätaren till lägenheten, som Stefan hyr på Hälsovägen 46 B.

Det är bara Öresundskraft, som har befogenhet och behörighet att röra elmätarna.

Sammantaget med alla övriga brister i fastigheten Ugglan 1 är det dags för en ny anmälan till Hyresnämden och en ny tvångsförvaltning av fastigheten.

Fatigheten tvångsförvaltades i 3 år mellan 2005 och 2008.

Stefan A. Johansson

Över hela landet klagar man över tågförseningar. Det är inte konstigt när cirka 30 procent av alla tåg är försenade. Att det sker så många tågförseningar beror i huvudsak på att tågtrafiken är överbelastad och att både långsamma och snabba tåg går på samma räls.
Sverige har den näst lägsta underhållsinsatsen för spårtrafik i Europa. Tätheten för spår och räls har inte byggts ut sedan 1871.,

Ge ökade medel till Trafikverket för underhåll av spår och räls.
Traikverket ska ges medel för en utbyggnad av spår- och rälstätheten.
Långsamma och snabba tåg ska ej gå på samma räls.

Stefan A. Johansson

Världshälsoorganisation (WHO) förklarade tuberkulos för en global hälsofara 1993. Eftersom människan är det enda värddjuret för Mycobacterium tuberculosis skulle denna vara i princip möjlig att utrota, liksom smittkopporna utrotades, någotsom skulle underlättas enormt av ett effektivt vaccin.

Den allmänna vaccination av alla barn i Sverige upphörde 1975, och nu erbjuds vaccination bara till den som tillhör särskilda riskgrupper.

Risken för att bli tbc-smittad på arbetet ökar för vårdanställda, men bara de som är sjuka minst ett halvår kan få ersättning genom arbetsskadeförsäkringen vid kvarstående skada.

TBC smitta räknas som arbetssjukdom och inte arbetsskada, Villkoren säger att arbetssjukdomen måste kvarstå i 180 dagar innan ersättning kan betalas ut.

Tio anställda vid äldreboendet Fregatten i Karlskrona smittades av lungsjukdomen tuberkulos (tbc) på arbetet av en boende i april 2010.

Årligen insjuknar 8 miljoner människor i tuberkulos, och 2 miljoner dör av sjukdomen i världen. Incidenttalet varierar från 356 per 100 000 i Afrika till 41 per 100 000 i Amerika. Tuberkulos är den smittsamma sjukdom som dödar flest kvinnor ireproduktiv ålder och är den ledande dödsorsaken bland människor med HIV/AIDS.

Ökningen av antalet HIV-smittade ochförsummelsen av tuberkuloskontrollprogram (vaccination av nyfödda är ej längre rutin i många länder), har fått tuberkulos att åter öka kraftigt, efter årtionden av nedgång. Uppkomsten avantibotkaresistenta stammar av bakterierna har även bidragit till denna nya tuberkulosepedemi med 20% av fallen resistenta mot standardbehandling och 2% resistenta även mor reservmediciner. Incidenstalen för tuberkulos varierar stort över världen, ibland även mellan grannländer och olika Landsting, i Sverige och kommuner, uppenbarligen på grund av skillnader i hälso- och sjukvårdssystem.

De resistenta bakterier sprids på samma sätt som vanliga tuberkulosbakterier. När en människa infekteras med redan resistenta bakterier kallas detta primär resistens. Hos en människa som smittats med normalt antibiotikakänsliga bakterier kan istället sekundärresistens utvecklas under antibiotikabehandling, särskilt om behandlingen inte genomförs fullt ut. Luckor och avbrott i den långvariga behandlingen, eller mediciner med låg kvalitet, underlättar resistensutveckling.. Det är därför mycket viktigt vid all antibiotikabehandling att nogsamt genomleva hela den föreskrivna behandlingen, även om man redan känner sig frisk. Detta är ett extra svårt problem för tuberkulos, eftersom behandlingen är så långvarig och kräver en kombination av flera dyra mediciner, och patienten kan vara omotiverad eftersom man känner sig frisk ganska snart efter att behandling påbörjats.

Förr utfördes sk. kollapsterapi (gassprängningav lungtrakten) man lossade först lungan genom en operation, sedan stack man inen tjock nål mellan revbenen och gasade området där lungan normalt skulle liggaför att trycka ned den, ca. en gång i månaden i flera år. På detta sätt sattes lungan"ur bruk" och såren i den fick tid att läka. Kollapsterapi leder dock till livslång och kraftigt nedsatt lungfunktion, och behandlingen utförs knappt idag då den till skillnad från antibiotika inte botar sjukdomen utan bara lindrar förloppet.

Länge behandlades tuberkulos på särskilda sjukhus, s.k. sanatorier. Behandlingen bestod av den klassiska"hygienisk-dietetiska" sanatoriekuren, utarbetad av tyskarna Brehmeroch Dettweiler. Denna behandling ansågs öka den naturliga resistensen motsjukdomen. I kuren ingick vila, frisk luft och lämplig kost. Sanatorierna försvann i mitten av 1900-talet när de första effektiva läkemedlen strptomycin och parmaminosalicylsyra hade lanserats.

Insjuknandefrekvensen i tuberkulos kom även att minska tack vare calmettevaccination.

Förebyggande och kontroll av tuberkulos sker längs två parallella spår. För det första ska tuberkulospatienters kontakter identifieras och behandlas, särskilt de som tillhör högriskgrupper. För det andra ska barn vaccineras för att skydda dem från tuberkulos. Tyvärr finns inget vaccin som ger pålitligt skydd för vuxna. I tropiska områden är dock andra arter av Mycobacterium ganska vanliga. Dessa orsakar normalt inte tuberkulos, men kan ändå stimulera vårt immunförsvar till att utveckla viss motståndskraft mot tuberkulos.

Stefan A. Johansson

Ägare till tidigare Fur Sanatorium i Blekinge

Verksam inom preventiv (förebyggande) hälsa

Vindkraft stör livsmiljön främst genom ljud och rörliga skuggor. Det får inte bli så att grannarna får betala den ”gröna elen” med sänkta fastighetsvärden. Mycket indikerar att det blir fallet. Energin från vindkraftverk beräknas nämligen regelmässigt för cirka 50 procent högre effekt än den effekt som används för ljud och skuggberäkningar. Ekvationen går inte ihop. Om full beräknad effekt ska tas ut så får grannarna dubbelt så hög bullernivå jämfört med den beräknade. Antingen får grannarna utstå mer ljud och skuggor än tilltänkt eller så blir den ”gröna elen” om möjligt ännu dyrare genom att inte full effekt tas ut till följd av för högt buller.

Danmark hade 2005 den särklass största andelen vindkraftverk per capita i världen. Tabell 1 och figur 1 visar realeffekten och effekt hos vindkraftverk i världen (Watt/capita). Varje svensk hade lite drygt en fyrtiowattslampa i effekt hos vindkraften 2005.

Läs och begrunda mer här

Jan Andersson ordförande för socialdemokraterna i sedan den 1 juni 2008 haft 84 993 besökare. Jag Stefan A. Johansson har som mest haft över 22 000 unika besökare och minst 5 000 per månad. Vad säger det om Jan Andersson och Socialdemokraterna i Helsingborg.

Enligt wikipedia är: Jan Torsten Andersson, född 17 mars 1947 i Helsingborg, är en svensk socialdemokratisk politiker som var riksdagsledamot 1988–1995 och ledamot av Europaparlamentet mellan 1995 och 2008. Mellan 2004 och 2008 var han ordförande i Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.

Andersson arbetar framför allt med arbetsmarknads-, äldre-, handikapp-, och drogfrågor men även Östersjöfrågor. I Europaparlamentet har han gjort sig känd för sitt engagemang i arbetstagarfrågor och fick hösten 2008 med sig hela Europaparlamentet bakom krav på förändringar i EU:s utstationeringsdirektiv efter EG-domstolens dom i Vaxholmsmålet.

Han har tidigare arbetat som högstadielärare i samhällsorienterande ämnen och är gift med Ines Uusmann och har två vuxna döttrar

Kenth Härstedt har bara haft 118 913 besökare sedan 12 maj 1998.

Enligt wikipedia är: Kent Härstedt, född 29 januari 1965 i Helsingborg, är politiker (socialdemokrat), skribent och riksdagsledamot sedan 1998 för Skåne läns västra valkrets. Han är efter valet 2006 socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson, 2007-2010 var han ledamot i SIDA:s styrelse och sedan 2008 ledamot i Svenska institutets insynsråd. Härstedt var ordförande i Svenska judoförbundet (SJF)2009-2011. Härstedt är sedan 2010, vice ordförande i Sveriges delegation till OSSE. Efter valet 2010 nominerades Härstedt till Talman av s, mp och v. Härstedt förlorade i omröstningen till Per Westerberg (M).

Härstedt är utbildad underskötare, och har läst vid Öst- och Sydöstasienlinjen samt statsvetenskap vid Lunds universitet. 2008-2009 läste Härstedt Civil- och militär krishantering vid Försvarshögskolan. Som 20-åring blev han invald i Helsingborgs kommunfullmäktige, där han satt i sex år (1985-1991)Härstedt blev återvald till Helsingborgs kommunfullmäktige vid valet 2010. Vid valet 2010 blev Härstedt personvald såväl till kommunfullmäktige som till Riksdagen.1994-96 var han politiskt sakkunnig vid utrikesdepartementet hos biståndsminister Pierre Schori. 1996-98 arbetade han som frilansskribent och föredragshållare, bland annat som krönikör på Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad och Arbetarebladet. Han var ordförande i Unicef Sverige 1999-2005. Härstedt var 2009-2011 ledamot av Nationalkommittén för (Världsutställningen i) Shanghai 2010. Härstedt är en av de överlevande frånEstoniakatastrofen (28 september 1994).

Härstedt var 2004-2005 regeringens alkoholutredare och ledde den så kallade Alkoholinförselutredningen, som den 16 mars 2005 överlämnade sitt slutbetänkande Gränslös utmaning - alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25) till folkhälsominister Morgan Johansson. Han var ledamot i Statens folkhälsoinstituts insynsråd 1999-2007 och 2007-2008 ledamot i utredningen om statens stöd till svenskar i kris och katastrof i utlandet (DS 2007:1). 2005 var han politiskt sakkunnig vid Försvarsdepartementet hos försvarsminister Leni Björklund. 2006 var han politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen hos statsminister Göran Persson

Mikael Skoog som var valgeneral i Helsingborg under valet 2010 är vice ordförande i kommunstyrelsen i Helsingborg trots en minskning på 5 % i valet 2010 sedan 2006. Korkade tavlor säljs utan kvittens av honom. Framförhållning är en dygd, att tvingas avgå i förtid är korkat och en riktig tavla.

Inkompetens och tillkortakommanden belönas även av Socialdemokraterna i Helsingborg.

Stefan A. Johansson

Den allmänna vaccination av alla barni Sverige upphörde 1975, och nu erbjuds vaccination bara till den som tillhörsärskilda riskgrupper.

Risken för att bli tbc-smittad påarbetet ökar för vårdanställda, men bara de som är sjuka minst ett halvår kanfå ersättning genom arbetsskadeförsäkringen vid kvarstående skada.

TBC smitta räknas som arbetssjukdom och inte arbetsskada, Villkoren säger att arbetssjukdomen måste kvarstå i 180 dagar innan ersättning kan betalas ut.

Tio anställda vid äldreboendet Fregatten i Karlskronasmittades av lungsjukdomen tbc på arbetet av en boende i april 2010.

Årligen insjuknar 8 miljonermänniskor i tuberkulos, och 2 miljoner dör av sjukdomen i världen. Incidenttaletvarierar från 356 per 100 000 i Afrika till 41 per 100 000 i Amerika. Tuberkulos är den smittsamma sjukdom som dödar flest kvinnor ireproduktiv ålder och är den ledande dödsorsaken bland människor med HIV/AIDS.

Ökningen av antalet HIV-smittade ochförsummelsen av tuberkuloskontrollprogram (vaccination av nyfödda ej längrerutin i många länder), har fått tuberkulos att åter öka kraftigt, efterårtionden av nedgång. Uppkomsten avantibotkaresistenta stammar av bakterierna har även bidragit till dennanya tuberkulosepedemi med 20% av fallen resistenta mot standardbehandling och2% resistenta även mor reservmediciner. Incidenstalen för tuberkulos varierarstort över världen, ibland även mellan grannländer och olika Landsting, i Sverige och kommuner, uppenbarligen på grund av skillnader i hälso- ochsjukvårdssystem.

De resistenta bakterier sprids påsamma sätt som vanliga tuberkulosbakterier. När en människa infekteras medredan resistenta bakterier kallas detta primär resistens. Hos en människa somsmittats med normalt antibiotikakänsliga bakterier kan istället sekundärresistens utvecklas under antibiotikabehandling, särskilt om behandlingen integenomförs fullt ut. Luckor och avbrott i den långvariga behandlingen, ellermediciner med låg kvalitet, underlättar resistensutveckling.. Det ärdärför mycket viktigt vid all antibiotikabehandling att nogsamt genomleva heladen föreskrivna behandlingen, även om man redan känner sig frisk. Detta är ettextra svårt problem för tuberkulos, eftersom behandlingen är så långvarig ochkräver en kombination av flera dyra mediciner, och patienten kan varaomotiverad eftersom man känner sig frisk ganska snart efter att behandling påbörjats.

Förr utfördes sk. kollapsterapi (gassprängningav lungtrakten) man lossade först lungan genom en operation, sedan stack man inen tjock nål mellan revbenen och gasade området där lungan normalt skulle liggaför att trycka ned den, ca. en gång i månaden i flera år. På detta sätt sattes lungan"ur bruk" och såren i den fick tid att läka. Kollapsterapi leder docktill livslång och kraftigt nedsatt lungfunktion, och behandlingen utförs knapptidag då den till skillnad från antibiotika inte botar sjukdomen utan baralindrar förloppet.

Länge behandlades tuberkulos på särskilda sjukhus, s.k. sanatorier. Behandlingen bestod av den klassiska"hygienisk-dietetiska" sanatoriekuren, utarbetad av tyskarna Brehmeroch Dettweiler. Denna behandling ansågs öka den naturliga resistensen motsjukdomen. I kuren ingick vila, frisk luft och lämplig kost. Sanatoriernaförsvann i mitten av 1900-talet när de första effektiva läkemedlen strptomycinoch parmaminosalicylsyra hade lanserats.

Insjuknandefrekvensen i tuberkulos kom även att minska tack vare calmettevaccination.

Förebyggande och kontroll av tuberkulos sker längs två parallella spår. För det första skatuberkulospatienters kontakter identifieras och behandlas, särskilt de somtillhör högriskgrupper. För det andra ska barn vaccineras för att skyddadem från tuberkulos. Tyvärr finns inget vaccin som ger pålitligt skydd förvuxna. I tropiska områden är dock andra arter av Mycobacterium ganskavanliga. Dessa orsakar normalt inte tuberkulos, men kan ändå stimulera vårtimmunförsvar till att utveckla viss motståndskraft mot tuberkulos.

Stefan A. Johansson

Ägare till tidigare Fur Sanatorium i Blekinge

Äldre löper betydligt större risker än yngre då de går eller cyklar. Vid resor med personbil, buss eller lastbil reste dock personer 65-74 år säkrare än vad ungdomar 18-24 år gjorde. Personer i åldern 75 år och uppåt har dock en större dödsrisk än yngre, även när de åker personbil, buss eller lastbil.

Cyklister cyklar ofta på gångbanor och trottoarer trots att de gör sig skyldiga till ett lagbrott. En av de viktigaste anledningarna är att det saknas legala vägar att ta sig fram på. Bilarna färdas i en allt för hög hastighet där även cyklister ska färdas. Det resulterar i att cyklister väljer den säkrare lösningen att cykla på gångbanan eller trottoaren.

Det medför en högre risk för gångtrafikanter, men mycket mindre än för cyklister som färdas tillsammans med bilar. En cykel väger betydligt mindre än en bil och har mycket mindre kraft vid en kollision, rör sig lägre hastighet, har kort bromsträcka och går att manövrera på små ytor, vilket inte en bil gör. Cyklister visar oftast en större hänsyn till gångtrafikanter än bilister.


I Helsingborg är cykelbanorna överlag inte tillräckligt breda för att köra om en annan cykel utan att cykla på gångbana eller trottoar.


Stefan A. Johansson

Ökade medel måste ges till Banverket för underhåll av spår och räls.

Långsamma och snabba tåg ej ska gå på samma räls.
Stefan A. Johansson

Den yta som krävs för byggnader och ställverk i en vattenkraftstation är liten om man ser till de energimängder som utvinns. För att göra vattenkraften lättreglerbar anläggs dammar som reglerar vattenflödet. Härvid uppstår skador på jordbrusmark, skogsmark och annan mark.

Den dämningsskadade arealen för Luleälven uppgår till ca 183 km2. Längs älven finns installerat 3 020 MW som producerar ca 14,1 TWh elenergi per år. (Årsmedeleffekten är ca 53 % av nominella effekten). Om man beräknar utvunnen energi per dämningsskadad yta och år, erhålls för Luleälven 77 kWh/m2år. För Indalsälven och Umeälven är motsvarande värden 82 kWh/m2 år, respektive 55 kWh/m2 år. Ett medelvärde blir ca 70 kWh/m2år.Vattenkraft
1866 gjorde Werner von Siemens upptäckten av den elektriska generatorn. Detta blev grunden för att utnyttja vattenkraft för produktion av elektrisk energi. De första kraftstationerna för elproduktion byggdes på 1880-talet. Dessa anläggningar byggdes på platser där det sedan tidigare fanns direktdrivna maskiner som kvarnar och sågar. Det var inga stora mängder el dessa producerade, några tiotal kW, och de försåg oftast enbart den närmaste omgivningen med elektrisk kraft. Hundratals små anläggningar byggdes under decennierna runt sekelskiftet.

När tekniken för överföring av kraft över längre sträckor utvecklats genom Jonas Wennströms system för trefasöverföring 1890, blev det möjligt att bygga ut de större vattendragen i södra och mellersta delen av landet. Detta utgjorde grunden för det nationella stamnätet.

Successivt har spänningen på stamlinjerna kunnat höjas till: 130 kV växelström 1921, 200 kV 1936 och 380 kV 1952.

Ett vattenkraftverk är en anläggning som omvandlar lägesenergi hos vatten till el. Den effekt man kan få ur en fallsträcka är direkt proportionell mot vattenföringen och fallhöjden. Det vill säga mängden vatten per tidsenhet och det vertikala avståndet mellan lungvatten före och efter fallet. En fallhöjd på 1 m och med ett vattenflöde på 1 m³/s ger en tillgänglig effekt på 9,8 kW, vilken efter multiplicering med anläggningens verkningsgrad (som normalt ligger på mellan 80-90 %) ger den elektriska effekten.

För att en anläggning ska bli ekonomiskt rimlig bör man ha en fallhöjd på 5 m. Generellt är det bättre ju större fallhöjd som kan uppnås. Högre fallhöjder begränsar också det antal anläggningar som behövs för att utnyttja den totala tillgängliga fallhöjden i en älv, i Sverige ligger det oftast mellan 600 - 800 m. Älvarna som är utbyggda i Sverige sluttar i genomsnitt 1 – 5 m/km. Det finns två huvudmetoder för att samla ihop tillräckligt fallhöjd.

För måttliga fallhöjder (5 – 35 m) brukar man anlägga en damm på lämpligt ställe där älven inte är så bred och där det finns bergryggar att bygga mot. Maskinstationen placeras i dammen.

Man brukar också göra en så kallad rensning nedanför dammen, som innebär att man gräver ur älvfåran för att få ytterligare fallhöjd.

Ett vattenkraftverk utnyttjar höjdskillnaden mellan två vattennivåer. Vatten från den högre nivån strömmar genom en turbin som börjar rotera. Turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. I en transformator ökas spänningen i elektriciteten så att den kan transporteras ut på ledningar över hela landet.

El kan inte lagras. Däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras. Det görs i vattenmagasin längs älvarna. Vattnet rinner till på våren och försommaren då snön smälter och i mindre skala under hösten i form av regn. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. Samspelet i en älv mellan dammar och olika kraftstationer sköts av ett vattenregleringsföretag.

De i särklass största vattenmagasinen i Sverige är Vänern i Göta älv och Sourvadammen i Lule älv. De största vattenkraftstationerna är Harsprånget i Lule älv med en effekt på 830 MW och Stornorrfors i Ume älv på 580 MW. I Sverige finns omkring 1 200 vattenkraftverk. De flesta är små, med effekter på några tiotal eller hundratal kW.

Den svenska vattenkraften är utbyggd så att den under ett år med normal vattentillrinning kan ge ca 65 TWh el. Under torrår kan produktionen bli så låg som 50 TWh medan våtår kan ge över 75 TWh el. Den installerade effekten är ungefär 16.100 MW i landet. Sveriges riksdag har beslutat att vattenkraften inte får byggas ut mer annat än i mycket liten skala. Fyra älvar; Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven är helt skyddade från utbyggnad. Den totala utbyggnadspotentialen i Sverige är på ca 27 TWh. 1996 som var ett torrår i Sverige innebar att vattenkraften bara gav 51,0 TWh.


Stefan A. Johansson

De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bland annat områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbindiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken “skuggar” varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2 år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2 år.
Satsningen på vindkraft är dyr och ineffektiv. Tyska energimyndigheten Deutschen Energie-Agentur GmbH (Denas) har i sin rapport "Energiewirtschaftliche Planung für die Netzintegration von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020" analyserat och kritiserat den omfattande utbyggnaden av vindkraften. Energimyndigheten Denas har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20 procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000 vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. Rapporten framhåller att satsning är såväl ineffektiv som dyrbar. Resurserna borde, föreslår rapporten, istället användas för att minska utsläppen av växthusgaser genom att använda moderna avgasfilter i befintliga fossileldade kraftverk.

Satsningen på vindkraften innebär en kraftig utbyggnad av det tyska kraftnätet när alla dessa tiotusentals nya vindmöllor ska kopplas in på elnäten. Ju fler vindkraftsverk med varierande tillgång på vind desto större problem för kraftnäten. Denna gigantiska utbyggnad medför omfattande investeringar bara i kraftnäten som kommer att kosta de tyska skattebetalarna, enligt Dena, 1,1 miljard euro (eller 10 463 miljoner kronor).
Rapporten är en tankeställare för regeringarna i Sverige och Storbritannien som planerar en vindkraftsutbyggnad.

Kostnaderna i Storbritannien kommer inte att bli lika stora som i Tyskald eftersom den nationella målsättningen är att "bara" 10 procent av landets energiproduktion år 2010 ska komma från vindkraften. Notera att Storbritannien har väsentligen bättre vindförhållanden (starkare och mer uthålliga vindar) jämfört med Sverige och Tyskland. Trots detta konstaterar en utredning utförd av den brittiska ingenjörsvetenskapsakademien att kostnaden för vindkraft är nästan tre gånger högre per producerad kW än för kärnkraft räknat på en livscykelanalys, inklusive avfallshanteringen.
Den tyska och svenska kärnkraften borde naturligtvis inte avvecklas, utan istället bibehållas och utvecklas, om nu effekterna av den politiskt korrekta dogmen om växthuseffekten ska kunna minimeras.
Rapporten finns att ladda ner på:
http://www.vattenfall.de/www/trm_de/trm_de/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/17564

Vindkraft är en extremt dyr energi som tär på ekonomin och det blir mindre över för offentliga och privata intressen att energieffektivisera med.
I Sverige finns det potential för att spara bort energi motsvarande en kärnkraftsreaktor. Vi bör spara bort import av fossil energi i första hand istället för att avveckla kärnkraft.

Det åstadkommer vi ej bäst med vidkraft. Vindkraften kräver en fullskalig ersättningskälla och ett fullskaligt alternativt distributionsnät från ersättningskällorna. Fram till nu har ersättningskällan under högsäsongen för vårat energibehov varit fossil energi. Den kan ej regleras snabbt utan måste köras igång som beredskapskälla och producera konstant oavsett behoven. Eftersom energiutvining vid fossil eldning inte momentant kan generera ström direkt utan måste dras igång och stoppas under lång tid. Kärnkraft är bra och vattenkraft suveränt reglersmässigt.

Stefan A. Johansson

Stefan A. Johansson

Så här enkelt kan det vara:
1 kg vete = 8 hg mjöl = 2 st. bröd.
1 bröd = 1 500 kalorier som livnär 1 person/dag.
En villatomt på 1 000 m2 ger 1 600 bröd/år = 4,4 bröd dagligen.
Det livnär 4 personer i all framtid.

Stefan A. Johansson

Fur Feriecenter Ltd UK Filial är en utländsk filial i Sverige.Fur Feriecenter skickade en ansökan den 30 juni 2011 om utbetalning av överskott från skattekontot till mottagarkonto i Swedbank.

Efter att ha väntat på besked i över en vecka kontaktade jag Stefan A. Johansson Skatteverket, Skattekontor 9 i Stockholm, enhet 0178 om min ansökan. Jag fick besked om att de inte mottagit någon anmälan trots att jag skickat två separata ansökningar om överföring från skattekontot till konto i Swedbank. Jag fyllde i en förtryckt blankett från Skatteverket om överföring från skatteverket som jag lämnade in hos Swedbank i Helsingborg för vidare distribution och ett brev med en ansökan om överföring. Jag fick besked om att det inte fanns registrerat någon ansökan från Fur Feriecenter och att det kan ta upp till 2 veckor för en överföring och utbetalning. Jag protesterade för det tar inte 8 dagar för ett brev från Helsingborg till Stockholm. Jag frågade om jag skulle skicka ett nytt och rekommenderat brev. Jag fick svaret att det inte skulle behövas utan att jag skulle återkomma nästa vecka. Jag ringde upp på nytt den 11 juli 2011 efter att forcerat växeln och väntat i kö i 22 minuter för att nås av beskedet av en handläggare att det inte fanns någon ansökan registrerad. Jag ringde upp på nytt den 12 juli klockan 10.15 och fick först besked om av handläggaren Nadia Arhzane att hon inte kunde hitta någon ansökan men bad om att få ringa upp mig om hon hittade någon av mina ansökningar. Hon ringde upp mig efter klockan 13.00 och jag fick besked om att hon hittat min ansökan och om att jag kunde ansöka om utbetalning av hela innestående beloppet om jag skickade en ny ansökan om det till henne via e-mail. Jag skickade in en anmälan om utbetalning av hela beloppet och fick ett e-mail från Nadia Arhzane skickat klockan 15.20 att ”Hej! Jag kommer att göra utbetalningen idag till mottagarkontot. Mvh Nadia Arhzane”.

En utbetalning ska normalt kunna ske inom en bankdag. När jag inte fått någon utbetalning till mottagarkontot fredagen den 16 juni ringde jag upp Nadia Arhzane på nytt klockan 14.15 om att jag efter fyra dagar fortfarande inte fått någon utbetalning till mottagarkontot. Jag fick till svar att det kan ta upp till en vecka. Jag frågade henne hur det kunde komma sig när jag varit i kontakt med Swedbank för att undersöka vart överföringen tagit vägen och om att en överföring till dem ska gå att genomföra inom 1 dygn under normala förhållanden.

Måndagen den 18 juni hade det gått en vecka sedan den 12 juli, men fortfarande ingen överföring till mottagarkontot. Det kom däremot ett utbetalningsbesked med posten daterat 2011-07-12 och med ett utgående saldo 0 Kr 2011-07-12. Därmed har jag fått ett utbetalningsbesked om en utbetalning av hela beloppet på skattekontot. Det anges även utbetalt belopp följt av en liten asterix * ”Beloppet sätt in på ditt konto inom en vecka”.
Tisdagen den 19 juni 2011 efter 8 dagar från den 12 juni och det har gått över 1 vecka utan någon utbetalning till kontot innan klockan 11.00 och upprepade att försök att tala med Nadia Arhzane och övriga handläggare på Skattekontor 9 i Stockholm, Enhet 0178. Klockan 13.15 besökte jag Skatteverkets servicekontor i Helsingborg och fick klockan 14.00 besked av personal att det fanns en utbetalning till mitt mottagarkonto. Jag kontrollerade clearingnummret och kontonummret i Swedbank och konstaterade att kontrollsiffran i clearingnummret fattades. Jag fick svar att det inte gjorde någonting. Vän av ordning ville jag veta vart pengarna från skattekontot tagit vägen för på mitt mottagningskonto fanns de inte. Jag bad personalen att ringa upp Nadia Arhzane eller någon annan handläggare på Skattekontor 9 i Stockholm, enhet 0178. Personalen hörsammade mig och ringde upp Skattekontoret. Personalen fick besked om att pengarna inte skulle betalas ut och fick någon motivering, men personalen räckte över telefonen till mig för att jag skulle få en förklaring med en motivering. Jag fick ingen motvering utan bara en förklaring av personen i telefonen att inga pengar skulle betalas ut från skattekontot och att jag fått ett brev om det. Jag hade inte fått något brev klockan 10.00 idag eller i förra veckan om beslut om att inte betala ut överskottet på skattekontot. Jag bad om namnet på personen för att kunna anmäla personen för tjänstefel eftersom jag inte gavs någon motivering till att Skatteverket inte skulle återbetala överskottet på skattekontot till Fur Feriecenter Ltd UK Filial. När jag inte fick personens namn och ej heller ärendenummer för beslutet att inte göra utbetalningen, som jag fått utbetalningsbesked om den 12 juli och muntligen om utbetalning inom en vecka av Nadia Arhzane.

Det finns prejudikat i domstol att myndighetspersoner har rätt till skyddad identitet, med skyldighet att uppge tjänstgöringsnummer eller liknade. I det här fallet frågade jag om namn, telefonnummer och ärendenummer för beslutet för att kunna ringa och få en motivering av någon annan handläggare på Skattekontor 9, enhet 0178.

Jag frågade efter efter numret till chefen för skattekontoret, vilket visade sig vara Lars Sente, som jag varit i kontakt med tidigare i andra ärenden och med framgång fått rättelse. Han är tyvärr på semester, enligt personalen. Jag hänvisades istället till Lars Enblad, som jag sökt utan resultat.

Jag fick även namn och telefonnummer till Eva Gentzschein, som jag hade talat med i telefon. Det är hon som har beslutat om att inte återbetala överskottet på skattekontot. Jag kommer att anmäla henne för tjänstefel eftersom hon inte gett mig någon motivering till att överskottet på skattekontot inte betalas ut och att hon inte ville uppge namn och telefonnummer, samt ärendenummer för beslutet.

Den enda förklaringen jag kan komma fram till efter att sökt i min kurslitteratur i beskattningsrätt ska inte en utbetalning göras om av belopp som kan komma att behövas för betalning av skatt so inte har beslutats men ed fog kan koma att beslutas.

Fur Feriecenter har en anställd på halvtid med nyanställningsstöd sedan 1 december 2010 och en (anställd?) 5 timmar i veckan. Fur Feriecenter har betalat in arbetsgivareavgifter och avdragen skatt till Skattekontot.

Jag undrar över postgången till och från skattekontor 9 i Stockholm, Enhet 0178. En av mina ansökningar var registrerad först den 12 juli 2011, trots att den skickades den 30 juni 2011.

Jag talade med Nadia Arhzane så sent som fredagen den 16 juli och då var det inga hinder för en utbetalning av överskottet. Beslutet bör således fattats måndagen den 18 juli, men då skulle överskottet redan överförts till mottagarkontot i Swedbank.

Skattekontor 9 i Stockholm, Enhet 0178 och Eva Gentzschein är en skam för Skatteverket och myndighetsutövning i Sverige genom visad inkompetens och brist på respekt!

Stefan A. Johansson

The real offenders are the ones who have no idea how tight the world's oil supply will become over the next few years. They firmly believe a global peak in oil production is decades away.

I hate to be the one to tell these folks the peak may already be behind us.

Tighter World Supply
For how long will the Saudi Arabia be able to bail out global production?
Depending on who you're talking to, the Saudis have between two and four million barrels per day in spare capacity. In other words, the country can officially increase its oil production to more than 11 million barrels per day, if necessary. Whether they will actually tap into that spare capacity or not is another matter.

And there are other problems with this oil they're saving for a rainy day.
No matter how optimistic the Saudis are about their spare capacity, the fact is this isn't the same light, sweet crude that makes our refineries drool. The only oil available is the sour crude that's more difficult to refine.

How can we be so sure of that?

We've already seen this movie.

With nearly two million barrels per day of Libyan crude shut-in, the Saudis have been saying for months they would be willing to help ease that burden by producing more. They've already reported the majority of their spare capacity comes from oil with higher sulfur content.

But many of the European and Asian refineries can't handle this grade of sour crude.
Keep in mind the Saudis are one of the few oil producers with membership to a rare club. Less than fifteen of the world's oil-producing countries have not peaked — yet.

Pandora's Oil Box
By now, we've all heard about the IEA's decision to release 60 million barrels of oil from various strategic petroleum reserves around the world, coming mostly from China and the United States.

Despite drawing anger from the OPEC, the IEA is setting itself up for another predicament further down the line.

The IEA already stated this SPR release is only intended to “help bridge the gap until sufficient oil” is found. And that begs the question of whether or not we'll ever be able to sufficiently produce enough oil...

According to the IEA's latest oil report, global oil demand is expected to rise to 89.5 million barrels per day (about 1.2 million barrels per day compared to 2010) within the next six months. By 2012, world oil consumption is expected to climb another 1.5 million bbls/d to 91 million barrels per day.

Meanwhile, production won't come anywhere close to that number. Global production is only expected to reach ~89 million barrels per day.

Just so we're clear with things, this SPR release was a one-time deal intended to bridge the gap until more oil is available...

Yet, supply will still be short?
Is this just an exercise in futility?

At this point, a better question to ask yourself might be if you're prepared for Peak Oil.

Stefan A. Johansson

Wake up! "Saudi Arabia oil production peaked in 2008 at 9,5 million barrels per day and will never reach that level again" Gooldman Sachs Group Inc.

Stefan A. Johansson

Energy has become fundamental to the very basic functions of contemporary civilization. And it is imperative to the future growth, prosperity, social stability, and security of nations around the world. Without energy, everything comes to a grinding halt.
The world's most revered investment bank was out with even more damaging news. According to Thursday's Wall Street Journal:
Goldman Sachs Group Inc. said oil supplies will become "critically tight" in 2012, largely because production leader Saudi Arabia won't be able to pump as much extra oil as many people believe.
Robust global economic growth will continue to drive oil demand that outstrips supply, so "it is only a matter of time before inventories and OPEC spare capacity become effectively exhausted, requiring higher oil prices to restrain demand," Goldman said.
Barron's has gone even further, saying:
Despite the recent 20% decline from April highs, new highs on crude, heating oil, diesel fuel, jet fuel and gasoline seem likely over the next 12 months. Following some further easing over the summer, the second leg of the long-term bull market in petroleum–the first occurred in 2007-08–probably will begin this fall.
As oil producers' spare capacity gradually declines to worrisome levels, the average monthly price could reach a record $150 per barrel by next spring, with spikes to $165 or $170. With this, $4.50-a-gallon gasoline will become the norm. That will put a huge dent in consumer wallets, while ramping up the desirability of fuel-efficient cars.
This is exactly the event I have been saying would happen for years.
For some, this may come as a shock. It's not like governments and major news outlets have been advertising the world is about to enter a state of terminally declining oil production.
They remember what a mere 5% drop in supply did to the world after the OPEC oil embargo in the 1970s...
If you want to learn about Peak Oil — what it means, how it'll affect you, and how to prepare — you're going to have to do it on your own.
And now that major banks and oil-producing nations are realizing this threat is real, you need to be aware of what's coming next now more than ever.
So instead of rambling on, trying to prove to you the world is running out of oil by compiling quotes and pieces of reports that acknowledge Peak Oil is real, I'd like to instead call you to action.
You see, the time for debating this topic is over. Cheap and easy oil is about to be gone forever.
Now is the time to prepare.

Stefan A. Johansson

Den dåvarande skolministern Göran Persson hävdade inför kommunaliseringen av skolan att "framtiden ligger i kommunerna". Reformen drevs igenom trots hårt motstånd.

I Göran Perssons bok "Min väg, mina val", skriver han att "Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt."

19 år senare kan vi konstatera att både lärarna och eleverna har drabbats negativt av det kommunala huvudmannaskapet.

Skolan är en offentligt finansierad verksamhet. Används våra skattemedel verkligen på ett ansvarsfullt sätt i den kommunala skolan.

Den kommunala skolan utvecklas inte. Kommunerna verkar i sin iver att vara huvudmän ha kommit till insikt om skolans komplexa uppdrag. Kommunerna verkar själva ifrågasätta sitt huvudmannaskap. Det är med anledning av väl motiverat med en utvärdering.

Jag har försökt att finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet. Jag tvingas tyvärr konstatera att skolan är mindre likvärdig nu än före kommunaliseringen. Eleverna är de som har förlorat mest på kommunaliseringen.

Den svenska staten behöver ha en tydligare kontroll över skolan utan att gå via ett flertal "mellanhänder".

Lärarnas och skolans uppdrag försköts vid kommunaliseringen Fokus flyttades från undervisning till betoning på omsorg och fostran.

Tv-serien "Klass 9A" visar på ett tydligt och bra sätt betydelsen av en skola med fokus på kunskap och där lärarna Har tid och engagemang för varje elev. De skolor som lyckas med sitt kunskapsuppdrag lyckas även i stor utsträckning med sitt sociala uppdrag. Prioritera kunskapsuppdraget i skolan. Det bör få stor betydelse när ny lärarutbildning, ny skollag, nya läroplaner och kursplaner utformas.

Organisatoriskt har kommunaliseringen tillsammans med friskolereformen fått flera oönskade konsekvenser. Delar av skolverksamheten i många kommuner har lagts ut på privata huvudmän av skäl som kan hänföras till ideologi, ointresse och ekonomiska besparingar. Ofta har det varit en kombination av dem. Det har skett genom entreprenader, avknoppningar eller regelrätta friskolebildningar. Olika typer av hybridverksamheter förekommer dessutom.
Lärartätheten är på samma nivå i dag som 1993 trots ett omfattande resurstillskott från staten. Elever med särskilda behov har fått svårare att få stöd. Det har skett en kraftig försämring av arbetsmiljön för både lärare och elever har kraftigt försämrats. Tillgången på kvalitativ fortbildning har kraftigt försämrats. Arbetsbelastningen har ökat.

Andelen obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan har ökat mycket sedan kommunaliseringen och friskolereformen. Det är nu mindre än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan som har tillräcklig utbildning i de ämnen och för de årskurser de bedriver undervisning.

Någonting måste göras för att förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Svenska elever måste garanteras en likvärdig skola av allra högsta kvalitet.

Det måste löna sig för en lärare att vara akademiskt högutbildad. Lärare ska inte jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning. En lärares utbildning och arbetsuppgifter ska värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Lärarutbildningen kan inte konkurrera om studenterna med de bästa betygen.

Det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bör vara statens uppgift. Det finns ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna.

Stefan A. Johansson

Uppsägning
Uppsägning av VD och byggansvarig Mogens Nykjär, 370822-9434 för Fur Feriecenter Ltd UK Filial, 516405-4909. VD omfattas inte av reglerna om uppsägning i lagen om anställningsskydd (LAS). En VD kan därför sägas upp från en dag till en annan.

Ogiltig frånvaro
Mogens Nykjär har under maj och juni 2011 varit borta från Fur vid två tillfällen i över 4 veckor tillsammans utan att informera varken personal eller vice VD i förväg och var han kan nås. Mogens Nykjär har varken varit anträffbar på fast telefon eller mobiltelefon. Mogens Nykjär har inte varit med på viktiga möten på Fur fast han informerats i god tid i förväg och att ingen annan verksamhet har förhindrat honom att medverka och han har varit på området.

Onåbarhet
Mogens Nykjär har inte sin mobiltelefon påslagen förutom när han ska ringa och meddela sin sambo Anita när han kommer hem till Råå. Vid telefonsamtal hem till Mogens Nykjär nås man av frågan ”Vill du tala med …Mogens?”.

Motarbetande av verksamhetet
Mogens Nykjär har inte verkat i Furs intresse och orsakat verksamheten skada genom sitt agerande.
Mogens Nykjär har villkorat om 60 och 70 dörrar till hotell- och vandrarhemsrum trots att det bryter mot gällande bestämmelser för hotell och vandrarhem. Mogens Nykjär har försenat upphandling av hotelldörrar med över ett halvår. Mogens Nykjär motsatte sig öppnande av vandrarhem i Mellanvillan, Fur 1:78 i juli 2010 trots inköp av 385 våningssängar från vandrarhem i Stockholm och sänglinne från Ödeshög. Mogens Nykjär har vägrat inköp av balkongdörrar med bredd 90-100 och stora panoramafönster eller skjutfönster till Sjövillan. Våtutrymmen har gjorts onödigt små och med omotiverade vinklar och vrår trots rekommendation om så raka linjer som möjligt. Mogens Nykjär har bytt låscylinder till 3 stycken lägenheter i Sjövillan och har inte hållit nycklar tillgängliga för visning och uthyrning under 3 veckors tid. Mogens Nykjär har trots vädjan inte inhämtat kunskap om vad som krävs för att driva hotell, vandrarhem och festvåning under 21 månaders tid. Mogens Nykjär har genom egna krav på utförande försenat och fördyrat byggandet av hotell i E-paviljongen, Fur 1:85. Mogens Nykjär har bland annat krävt att dörrfoder i våtutrymmen ska sluta 10 cm ovanför golvet mot normalt 1-1,5 cm. Det räcker normalt att det slutar ovanför tröskeln. Mogens Nykjär har villkorat igenom sina krav. Mogens Nykjär har under vinterhalvåret ställt upp dörrar till trapphus och i rum i tron att värme ska sprida sig. Värme har försvunnit ut i trapphus och sänkt värmen i övriga utrymmen i fastigheterna. Mogens Nykjär har stängt av var annat värmeelement i E-paviljongen ”hotellet” Fur 1:85 och i Panncentralen ovanför trä och metallverkstad och garage stängdes samtliga värmeelement av i tron att värmen skulle vandra mellan rummen och genom det gjutna betongbjälklaget i panncentralen. Det måste vara cirkulation i vattenburna värmeelement för förhindra att de fryser. På julaftonsmorgon hade elementen och betongbjälklaget i Panncentralen frusit. När Mogens Nykjär kom upp till Fur efter Trettondagshelgen hade han med sig en liten hårtork för att tina de frusna värmeelementen och betongbjälklaget. Mogens Nykjär var väl informerad om det kritiska läget på Fur men valde att vara hemma med familj och åka iväg till Stenungsön och träffa släktingar. Mogens Nykjär prioriteringar kan ifrågasättas. Mogens Nykjär stängde av pelletspannan som förser Fur med värme den 5 april 2011, trots hyresgäster i boendelägenheter och minusgrader utohusoch inneteperatur under 20 grader. Mogens Nykjär har vägrat att köpa in olja som backup till pellets som värmekälla. Mogens Nykjär har gjort dyra och onödiga inköp. Mogens Nykjär har köpt saker för egen och Rotyn Fastighets AB räkning, men låtit Fur Feriecenter Ltd UK Filial betala. Mogens Nykjär har bromsat projekt med sjövärme och isbildningsvärme till förmån för att lägga takppapp på taken till Sjövillan Fur 1:77 och Sjukhuset 1:84 för att sedan lägga slang, vilkrt inte har skett.

Bristande kompetens och okunskap
Där Mogens Nykjär utfört takarbeten och lagt takpapp och bitumen läcker taken. Mogens Nykjär har inte övervakat arbeten som upphandlats. Slutlikvid har betalats för ofärdiga och icke fackmannamässiga arbeten, utan besiktning och möjlighet till att få rättelse genom reklamation. De arbeten som utförts måste göras om då bolaget som utfört arbetet är hemmavarande i Rumänien. De arbeten som Mogens Nykjär utfört är icke fackmannamässiga. De arbeten Mogens Nykjär själv utfört är bland annat måleri-, snickeri- och takarbeten, där arbetet är så undermåligt att det inte kan godkännas vid uthyrning. Mogens Nykjär har visat sig sakna den kompetens och kunskap som krävs för befattningen. Mogens Nykjär har underlåtit att utföra de arbetsuppgifter som befattningen innebar och omfattade. Mogens Nykjär har som VD brustit rörande de huvudsakliga uppgifter på Fur. Det Mogens Nykjär hade ansvaret för att ombesörja har han nonchalerat och underlåtit att utföra. Den verksamheten som är syftet med Fur har inte skötts och lång tid har gått där tid och pengar förbrukats till ingen nytta. Mogens Nykjär har inte verkat i Furs intresse och orsakat verksamheten skada genom sitt agerande.

Illojalitet
Mogens Nykjär har varit illojal och verkat för egna intressen, privat och i andra bolag han äger och har därigenom gynnat egna ekonomiska intressen och närstående, på bekostnad av verksamheten i Fur. Medel som skulle få igång verksamheten i Fur har blockerats av Mogens Nykjärs andra bolag.

Obefintlig bokföring
Mogens Nykjär har genom att anlita sin dotter Sanja Nykjär som enligt uppgift genomgått utbildning i bokföring på PWC under auktoriserad revisor Anders Karlsson som bokföringsansvarig vållat stor ekonomisk skada genom att trots fakturor om administration (bokföring) inte bokfört en enda bokföringspost i interaktivta bokföringsprogramet Visionbyrån som hon köpt in för Fur Feriecenter Ltd UK Filial genom PWC fram till 15 mars 2010. Sanja Nykjär är bokföringsansvarig tills någon annan utses. Det var tänkt att jag Stefan A. Johansson skulle ta över den 15 mars 2010, men det fanns bevisligen ingen bokföring att ta över. Trots löften från Mogens Nykjär och Sanja Nykjär har inga verifikationer i original presenterats för Stefan A. Johansson och Carola Söderbom för att upprätta bokföring och årsbokslut till Skatteverket. Lånelöfte från Sparbanken Eken, Ingvar Gustafsson vid färdigställande av hotell i E-paviljongen kunde inte beviljas med anledning av omöjligheten att presentera kontrollbalansräkning fram till februari 2011 orsakad av obefintlig bokföring av Sanja Nykjär. Bokföringen är obefintlig och verifikationer saknas och kommer inte Fur till del utan Reviria Ltd UK Filial och Rotyn Fastighets AB. Agerandet med bristfällig bokföring innebär en risk för involveras och en risk för verksamheten i övrigt. Trots påstötningar under lång tid till Mogens Nykjär och revisorn Anders Karlsson har rättelse inte inte vidtagits.

Förhindrande av uthyrning
Mogens Nykjär har omintetgjort uthyrningen av Ingmansonska paviljongen, Fur 1:83 och Sjukhuset Fur 1:84 genom att inte vara närva vid möte den 28 december 2010 med Bo Arnesjö ledamot i Äldrerådet i Blekinge Landsting och Äldrenämnden i Karlskrona Kommun med fru och Börje Bjelke med flera. Bo Arnesjö var mycket positiv till etableringar för både Landsting och kommun med verksamheter på Fur. Syftert med Fur är att få till en komersiell verksamhet inom olika områden där iordningställsande av rum, lägenheter, kök och andra utrymmen, har varit det som skulle ha prioriterats i stället för lägga takpapp på taken.
Vid uppföljning med Börje Bjelke framkom att tack vare att Mogens Nykjär inte kunde visa respekt och närvara vid mötet var förtroendet förverkat och intresset för verksamhet på Fur borta.
Mogens Nykjär informerades i god tid innan Lucia om mötet och även 20 minuter innan mötet samma dag. Vi väntade på honom i 20 minuter och efter det gav sig Stefan A. Johansson ut att leta efter honom. Han var utanför Kuskavillan och meddelade att han skulle bara byta om och komma ner sedan. Vi väntade ytterligare cirka en kvart utan att han behagade infinna sig. Vi höll mötet utan hans närvaro.
Efter mötet angav Mogens Nykjär att han varit med hantverkarna, men byggnadsarbetarna hade åkt hem innan Lucia och rörmockarna på Nävragöl El hade inga arbeten på Fur. Mogens Nykjär har genom sitt agerande vållat Fur Feriecenter Ltd UK Filial mycket stor ekonomisk skada.

Skadande av fordon
Mogens Nykjär har genom att krocka, felaktigt handhavande, sitt körsätt och agerande vållat ekonomisk skada på följande fordon tillhörande Fur Feriecenter Ltd UK Filial och Stefan A. Johansson; släpvagn med kappel, ENO916, Ford Transit KNP383, Merzedes Vito 108, TWH575, Audi 80, CHN599 och Peageot 605, PNW205.

Agerande i egen sak
Vid möten där Mogens Nykjär representerat Fur har han lämnat ut och informerat om tvångsförvaltningen av sina fastigheter i Helsingborg och sagt sig vara jude samt att myndighetspersoner är nazister.

Olämpligt uppträdande
Mogen Nykjär är okontrollerad och svär och kastar saker omkring sig vid besök på Fur och vid kontakt med affärskontakter. Mogens Nyljär skäller ut Vaci inför representant för STF Vandrarhem som ett exempel. Bett Vaci att packa sina väskor och åka hem till Rumänien, att han är en tjuv och andra nedsättande saker om honom.

Gynnande av närstående
Sanja Nykjär har fått en orimlig ersättning i förhållande till vad hon har gjort och den skada och kostnader hon har vållat Fur Feriecenter Ltd UK Filial. Mogens Nykjär har inte betalt prioriterade fodringar utan har betalt till närstående bolagen Rotyn Fastighets AB och Reviria Ltd UK Filial utan Stefan A. Johanssons medgivande.

Stöld
Nya resårmadrasser och bäddmadrasser har Stefan A. Johansson köpt in privat på Lauritz, vilket det finns kvitto för. Stefan A. Johansson har inte sålt eller haft för avsikt att sälja några sängar till Mogens Nykjär. Mogens Nykjär har tagit två stycken sängar med resårsäng och bäddmadrass N2209001, MO 4468892, med ett marknadsvärde på cirka 15000 Kr styck, totalt 30000 Kr. Det är grov stöld. Mogens Nykjär har även till Carola Söderbom sagt att ”det finns sängar så du får ta också”. Mogens Nykjär har fått förklarat för sig om konsekvensen av det han har gjort sig skyldig till. Det är ingen engångsföretelse och Mogens Nykjär har bevisligen tagit fler saker från Fur och mig Stefan A. Johansson.

Svek
Mogens Nykjär har svikit Fur Feriecenter Ltd UK Filial genom att nyttja Mercedes Vito108,TWH 575 privat och för Rotyn Fastighets AB trots att den förvärvades för att transportera 160 kompletta hotellinredningar från Grand Hotell Garden i Malmö. Mogen var närvarande innan och under nätauktionen hos Toveks auktioner och samtyckte till inköp och till inköpspris. Mogens Nykjär har inte medverkat till att hotellinredningar transporterats till Fur.

Betalning av räkningar
Mogens Nykjär har inte betalt prioriterade räkningar efter det att han tog över ansvaret från Stefan A. Johansson i april 2011 efter besök hos Ingvar Gustafsson, Sparbanken Eken utan har betalat till närstående bolagen Rotyn Fastighets AB och Reviria Ltd UK Filial utan Stefan A. Johanssons medgivande.Jag Stefan A. Johansson har vid ett flertal tillfällen informerat Mogens Nykjär om vilket ansvar han har som verkställande direktörer i Fur Feriecenter Ltd UK Filial. Mogens Nykjär har bevisligen brustit i sitt ansvar.
Årsredovisning till skattemyndigheten för England och Wales
Årsredovisningen till skattemyndigheten för England och Wales har för Fur Feriecenter Ltd, med anledning av Mogens Nykjär och Sanja Nykjär inte kunnat lämnats in tid. Fur Feriecenter Ltd, 7008060, The Register of Companies for England and Wales. Mogens Nykjär har undanhållit information från skatteverket i England och Wales för Stefan A. Johansson.

Outbetalade lån
Lån från Rotyn Fastighets AB har inte betalats ut till Fur Feriecenter Ltd UK Filial trots undertecknade reverser.

Villkorande av hyreskontrakt och lön
Mogens Nykjär har villkorat om att inte betala ut lön om han inte får hyra, som redan betalats ut till Stefan A. Johansson.

Kränkning av kvinnlig personal
Mogens Nykjär har talat nedsättande och använt kränkande tillmälen.

Diskriminering och negativ särbehandling
Mogens Nykjär har självsvåldigt sagt upp alla mobil och bredbandsabonnemang förutom till Thomas Svensson som har en mobiltelefon som inte länge är kopplad till något larm i pancentralen till en kostnad på över 500 kr per månad. Thomas Svensson har inga utåtriktade kontakter och saknar egen privat mobiltelefon. Carola Söderbom som är fastighetsskötare med marknadsföringsuppdrag saknar numera mobiltelefon och mobilt bredband och Fur Feriecenter har inte längre ett fast nummer till potentiella hyresgäster och intressenter. Vid sökning efter telefonnummer till Fur Feriecenter Ltd UK Filial finns bara numret till Thomas Svensson s mobiltelefo som inte är rätt person att svara på förfrågningar och lämna information om Fur. Mogens Nykjär har sagt upp abonnemangen självsvåldigt utan att vidtala Stefan A. Johansson.

Svek
Mogens Nykjär har med ovanstående och mycket annat svikit Fur Feriecenter Ltd UK Filial och Fur Feriecenter Ltd som verkställande direktör och är därmed uppsagd med omedelbar verkan.

Fur 2011-06-30

Fur Feriecenter Ltd UK Filial
Stefan A. Johansson

Stefan A. Johansson

Advokatbyrån Grünberger påstår att de inte har att göra med en process de själva driver, enligt e-post från advokat Torbjörn Arnér.


Januari 2005 en kvinnlig privatperson Elisabeth har problem med ett husbygge och behövde därför juridisk rådgivning.

Elisabeth ringde advokat Torbjörn Arnér på advokatbyrån Grünberger som tog emot henne. Han hade inte tid och menade också att med det avtal hon hade med husleverantören var det inget att göra vid tidpunkten.


Några dagar efter mötet med Arnér blev Elisabeth uppringd av Teodor Leffler som menade att hon hade rättigheter som konsument och att han ville hjälpa henne.

Elisabeth träffade honom och skrev på en rättegångsfullmakt i saken, Alfta Skogstekniska. På fullmakten stod endast Leffler själv och Lisa Lindström.
Elisabeth hade ont om pengar så hon gick med på, mars 2005, att betala Leffler 50 000 kr. kontant, i ett kuvert.


Överenskommelsen var att resten skulle han ta ut av Alfta Skogstekniska om det blev process.


Leffler börjar agera genom att omgående reta upp Alfta och en månad senare häva köpet, utan hävningsgrund. Det vill säga han orsakar kontraktsbrott.
När den katastrofen inträffar börjar han agera på ett sätt som ingen kan tro om en advokat, han iscensätter en kedja av åtgärder som är djävulusiska. Han skriver till varje entreprenör Eliabeth har och bryter alla avtal. Han häver entreprenaderna. Ett brev till varje entreprenör utan reklamation eller möjlighet för dem att vidta rättelse eller för Elisabeth att kräva rättelse.

Huset ger han bort till en finsk plåtslagare, Heikki Henttonen mot avhämtning, trots att advokaten Lars Hag skrivit flera gånger att de vill hämta huset då de inte fått färdigställa.

Undervåningen hämtades av Backan i Regnsjö. Billan och Erik Östlund köpte den del av huset av Backan som Leffler skrev i avtalet var värdelöst; " behäftat med röta och mögel skulle brännas eller användas för annat än bostads ändamål", för 375 000 kronor. Enligt Erik Östlund återköpte Backan stommen och de byggde med en annan stomme.

Husets övervåning behöll Henttonen och gjorde ett litet hus av. Som såldes för 1 600 000 kr på en tomt som kostat 100 000 kr, året innan.
Avtal med Henttonen ingås den 18 maj 2005, dagen före, 17 maj, inger Leffler en stämning på Alfta, en skadeståndstalan på 2 000 000 kr.

Han ser till att inte en siffra stämmer och han vet att det är en talan utan grund och att inget är styrkt. Han skriver att Elisabeth skall ha 200 kr i månaden i ersättning för att tvätta på Södermalm. Elisabeth har aldrig bott eller hållit till på Södermalm.

Jan Roger Öberg upprättar offerter där det bland annat kostar 1 000 000 att sätta panel på huset. Alfta har brädgård och vet att materialet kostar 30 000 kr.

Under april maj lyckas Leffler se till att alla entreprenader upphör. Han ingår avtal med Frentab entreprenad där han avtalar bort all fackmannamässighet och eliminerar ursprungsavtalen. Mycket dyra och omfattande avtal.

Leffler möter Frentabs VD Thomas Fransson utan ombudet advokaten Magnus Bungsmuhr och utan fullmakt från Elisabeth.

Magnus Bungsmuhr är en av de få hederliga advokater Elisabeth mött och han medgav i tingsrätten att han visste att Leffler inte hade fullmakt då Elisabeth ringt honom om det. Elisabeth var upprörd över avtalet som tog ifrån henne all rätt till en fackmannamässig entreprenad och återställelse av marken.

Leffler ser även till att betalda och felfria fönster och dörrar konfiskeras och blir tvist, då han medger att Nybergs glas har rätt till lagerkostnader på 52 000 kronor, för 7 månader. Leffler tyckte inte att de hade skyldighet att leverera betald vara.

Pontus Skogh skriver till Elisabeth vid samma tidpunkt maj 2005 att han upprättat testamente på Lefflers inrådan. Elisabeth blir glad och berättar för Skogh om hur Leffler ringer på kvällarna, vidrig musik i bakgrunden och säger elaka saker som hon inte begriper. Om hur Leffler skrattar och talar om att han skal bli rik och tackar henne. Han talar om hur fet och gammal hon är. Hur obegåvad och korkad hon är. Samtalen är märkliga då, Leffler säger saker ingen normal människa säger och han gottar sig åt hur rik han skall bli. Ofta tar sonen HD telefonen och säger att mamma är oanträffbar.

Skogh har upprättat ett testamente där det står att Elisabeth vill att han förvaltar all egendom utan inblandning från myndigheter och dylikt samt utan inblandning från överförmyndare. Elisabeth vill kontakta Arnér men Skogh avråder då Arnér är knäckt av sorg efter sin hustrus död.


Skogh menar att det är viktigt att Elisabeth visar att hon litar på honom, för att han kommer hjälpa henne.

Elisabeth skriver på testamentet trots att hon inte vill, med advokat Kenneth Lahnborg som vittne. Hon sa till sonen HD att det gäller bara några månader till hans 18 års dag i augusti. De var så angelägna att de inte kollat sonens ålder. Skogh hade varit så angelägen att han berättade om sin barndom och uppväxt, om hur han känner för Elisabeth att hon blev rädd. Hon vågade inte säga ifrån. Det var för mycket och så främmande från vad Elisabeth tycker, att hon skrev på för att slippa pressen. Det enda kloka Skogh sa är att testamenten är värdehandling. Sonen HD fick ett nytt testamente av Elisabeth och efter 2 år hämtade hon testamentet hos Skogh.

Elisabeth visste inget om brev Leffler skrev men det var hans vidriga telefonsamtal som gjorde Elisabeth upprörd.

Första månaden var Leffler vänlig och allt för insmickrande och flörtig, kom och tittade till Elisabeth och tonåriga sonen på Tynningö. Elisabeth tog honom inte på allvar och var avvisande. Han försökte också med hennes vännina Pia som var på besök bosatt i Italien. Hon sa att han var värre än en Italienare med sina närmanden. Hon hade aldrig trott att en advokat i Sverige, dyker upp utan ärende i uppknäppt skjorta jeans och beter sig opassande.


Det allvaligaste var avtalet med Frentab som hade med flit förstört stora områden på Elisabeths mark. Han schaktade bort mark, sänkte marken så att allt blev översvämning och obeboligt.


Elisabeth s tomt är ca 30 000 kvm sjötomt 22 km från Stockholm. Svaret på varför detta hänt har nyligen framkommit, efter undersökning av alla handlingar beträffande Frentab då hus på Resarö är till försäljnig. Det är dokumenterat att Thomas Fransson på Frentab, samma vecka som han träffade Leffler och avtalade bort entreprenaden, fick de igenom en planändring på liknande markareal på Resarö. Frentab fick 26 tomter, ej nära vatten, till marknadsvärde vardera 2 000 000 – 2 800 000 kronor. Det förklarar Elisabeths lidande och de involverades agerande. Lefflers och Frentabs avtal där Elisabeths rätt går förlorad tecknas samma vecka som kommunalfullmäktige godkänner Frentabs plan på Resarö.

Det hör till saken att Elisabeth inte gillar datorer och inte frågat efter handlingar i Vaxholms Kommun.

Via nätet se man hur Frentab Fastighet AB avyttrar dessa tomter med och utan hus för astronomiska summor.

För mig är det uppenbart att det Leffler gjorde, gjordes med flit. Det var viktigt att få bort huset. Se till att inget kunde åtgärdas som förstörd mark och strand.

Det förklarar att Lahnborg och Leffler i tingsrätten talar om att Elisabeth var rik efter en bodelning då motgångarna var så kalkylerade att ingen annan än Elisabeth skulle klara av dem. För att förstå måste man känna Elisabeth.
Frentab hade ringt runt till alla Värmdöentreprenörer och smutskastat Elisabeth så hon fick svårt att köpa nya entreprenader och fylla på marken igen. Elisabeth började från början med folk från Solna, söderort och Polen.
Pengar lånas upp och tillgångar säljs, ytterligare miljoner går förlorade.
Men Leffler kände inte Elisabeth. Hon biter ihop och är en saklig person som aldrig klagar. Hon säger inte mycket till någon och hon tar itu med saker i den ordning de förtjänar. Hon har inte blivit rik på bodelning, vilket är förtal.
Elisabeth har hållit sig kall och inväntat mellandom i saken i nästan 5 år. Under tiden har Leffler börjat om på nya kula som om ingenting har hänt.
Leffler agerade mot Elisabeth under april-maj 2005. Leffler visste att Elisabeth vill byta ut honom men Torbjörn Arnér avfärdar Elisabeth och säger att han inte vill höra. Leffler upprättar ny fullmakt i Alfta med alla kollegor på fullmakten, samt jur.stud Konrad Leffler, ej anställd på byrån. Leffler talar om att han planerar att segla över världshaven och inte arbeta mer. Elisabeth blir lättad, hon har ännu inte förstått, hur hon har med saken att göra eller hur hon kommer göra Leffler rik.

Juni 2005. Elisabeth har talat om för Leffler att efter sommarledigheterna kommer hon med hjälp av Arvo Malk, byggmästare avsluta bygget, på inrådan av kvalitetsansvarig Johan Malk. Leffler hade tjafsat och Elisabeth trodde inte längre på något av hans konstiga råd och det var olika budskap om vad som hände med Alfta.

Plötsligt den 10 juni vaknar Elisabeth och tonårige sonen av att kranbilar plockar ner huset utan förvarning. Elisabeth vill veta vem de är och spärrar infarten med sin bil, då hon får veta att hon inte har med saken att göra. Leffler kommer från Bullandö Marina och intygar att allt är OK och att han har bra avtal på kontoret, om hävningen med Alfta och att det är för det bästa. Elisabeth s bil hindrar arbetet, och lastbilarna blockeras. Rivningen var påbörjad. Elisabeth stod inför faktum och hopp om det bästa. Leffler blir omöjlig att få tag på, resten av sommaren.

I augusti 2005, åker Elisabeth till Bullandö Marina och får tag på Leffler genom att hamnkontoret uppger hans båtplats.

Efter det mötet har Elisabeth konsekvent inte haft någon kontakt med Leffler. Leffler gav inte ens sken av att han är en ansvarsfull advokat längre, han skrattar åt henne och hon vet att hon är blåst.

Elisabeth ringer Arnér som råder henne att gå till polisen eller advokatsamfundet.

5 månader efter att avtalet upprättats med Henttonen får Elisabeth se avtalet om huset för första gången, som en bilaga till Lefflers korrespondens med advokatsamfundet.

Leffler och Arnér meddelar (skriftligen) att saken överlämnats till länsförsäkringar. Elisabeth blir nu utsatt för en makaklös hantering. Hon stäms av Grünbergers på arvoden utöver Alfta.

Illgärningarna där entreprenader sägs upp av Leffler och omvandlas av honom till faktureringsbara uppdrag där detta blir en inkomst för Leffler. Leffler överlåter sina "fordringar" på klienten till advokatbyrån som driver saken trots bättre vetande.

Leffler har blåst sin klient och blåser kollegorna. Kollegorna vill inte ta ansvar och vill inte bli blåsta, och förlitar sig på mammas underläge och sin egen processvana. Det Kenneth Lahnborg kallar dimmor gör det svårt för Elisabeth att förstå och förklara för omgivningen.


Advokatsamfundets beslut 2005 och tingsrättens dom 2009 visar att det spelar inte någon roll vad som är styrkt eller vad som är uppenbart. Lagstiftning ignoreras då advokaters goda rykte skall skyddas.

Elisabeth är ett brottsoffer som behandlas som hysterisk rättshaverist medan Leffler kan gå vidare som om inget har hänt till nya öden och äventyr, starta ny byrå, Linstrand/Leffler med nya kollegor. Lefflers specialitet är likvidering. Leffler är även revisor. Hans agerande har orsakat likvidation av tillgångar för miljontals kronor.

Det som finns kvar av Elisabeth sliter Kenneth Lahnborg i stycken genom att öka skadorna.

Illgärningarna som faktureras av Leffler medför att Elisabeth blir betalningsskyldig enligt avtal för alla entreprenader utan att få tjänst enligt avtal, där Leffler påstår att han fått muntlig fullmakt av mamma att agera på detta sätt.

Skulle Leffler ha fått fullmakt hade det resulterat i ytterligare grundlösa processer där han för egen del fakturerar och processar utan framgång eller grund för talan, då han orsakat Elisabeth s kontraktsbrott. Elisabeth har lyckats avvärja en del processer och sluppit Leffler som processförare.
Det har även fakturerats av advokatbyrån för "uppdrag upphandling av nytt hus" för att "styrka" nödvändigheten med att bli av med huset till Henttonen.
I tingsrätten så vittnade advokatbyråns inkallade vittne, Peter Mattisson från Dala Stugor, tvärt emot advokatbyråns bevistema, med det vittnet är det styrkt att Leffler kokat ihop en rövarhistoria som är osann. Dala stugor hade inte räknat med att sälja nytt till Elisabeth och de hade inte lämna offert på rivning för 190 000 kr.


Leffler har påstått till advokatsamfundet, att genom att ge bort det värdelösa, ruttna huset så besparades Elisabeth 190 000 kr. Det märkliga är att Lahnborg har under åren varierat bevistemat beträffande Peter Mattisson. Det Peter Mattisson skulle styrka hargenom årens olika inlagor ändrats till olika utsagor där han kunnat enligt Lahnborg, styrka vad som helst.

Det finns protokoll om saken med beslut där Peter Mattisson skall vittna om iakttagelser som han aldrig har gjort.

Peter Mattisson är en rejäl människa som talade sanning i domstolen, men ignorerades i tingsrättens dom, trots att han var advokatbyråns enda opartiska vittne. Ett sakkunnigt vittne dessutom.

Som sista åtgärd upprättas ytterligare faktura 295 000 kr på "diverse" av advokatbyrån där Elisabeth skall betala 2 100 kr per timme för uppvaktningen och de äckliga telefonsamtalen som gjorde henne upprörd och ledsen och inte helt uppmärksam på husbygget under våren 2005.

Lahnborg och Arnér inleder tvist om fordran mot Elisabeth. Elisabeth genstämmer året efteråt på huset och en del av rättsförlusterna. Hon inser att saken inte är en försäkringsfråga, då skadeanmälan inte uppfyller minimikraven. Vid en bilkrock måste man fylla i vad det är för bil och vilken skada. Elisabeth är utsatt för att de driver gäck med henne.


Det tar 4.5 år tillhuvudförhandling, mellandom, där Lahnborg vinner framgång genom processvana, improviserande och mened.

Av domen framgår att hela målet vilar på alla andra advokaters goda rykte. Kollegors goda rykte tas i pant som säkerhet för hustjuvars och osanningsenliga kollegor.
Rättsskandalen är ett faktum där advokater har bedrivit vårdslös processföring mot Elisabeth, en klient som återkommit till er i förtroende. Ni har ökat på hennes skador, på ett sätt där det inte kommer bli "res Judicata" då det finns nya skador som späs på.

Er processföring där ni vägrat möta eller tala med Elisabeth är märklig. Selen och svångrem. Kontakt med Elisabeth skulle göra att ni blir informerade, och tar bort möjligheten att blåneka till att ni visste något om saken, utifrån utfallet av saken

Genom att bli av med Leffler minskades skadorna då han räknade med att få minst 5 fullmakter där han kunde fakturera 2 000 kr i timmen. Utöver fakturering hade Elisabeth rättsskydd. 117 000 x 5 tvister. Med fakturan där det också tilläggs 295 000 på "diverse" plus räntor var Leffler på väg att bli rik. Finansieringen av marken var klar, genom fordringar han skapat genom att påstå att han hade en massa uppdrag som skulle kvittas då vi får lämna fastigheten. Leffler räknade inte med att Elisabeth skulle bli så påstridig om huset och vilja ha redovisning om vad som hänt med huset. Leffler kunde inte prata bort att arbeten på huset skulle påbörjas i augusti. Elisabeths motgångar är orsakade av Leffler för att finansiera köp av hennes mark med hennes pengar i ett första led till rikedom.

Med ofärdiga entreprenader på en demolerad tomt som saknar hus var marken inte värd mer än att Leffler hade tänkt kvitta sig till den.
En av skärgårdens finaste tomter förvandlades till obebyggd råmark utan spår av den vackra trädgård som fick folk att häpna.

Ett privat avtal upprättades i tillägg av Leffler, där Leffler hoppas att Elisabeth deponerar pengar hos honom. Leffler kommer med avtalet i handen, med förhoppning om påskrift, uppvaktande på Elisabeths 50 års dag, 3 juni 2005. I andra handen hade han en systemkasse med 2 flaskor champagne.
Leffler visste att på väg till utedasset vadade Elisabeth i vatten och att Frentab orsakat skadan med flit.

Leffler som Elisabeths advokat i Alfta, men utan fullmakt i Frentab ignorerar Magnus Bunghsmur och avtalar bort sin egen klients rättigheter, Elisabeths rättigheter direkt med Frentabs VD Thomas Fransson.

Detta agerande fick Bungsmur att häpna och han avstod från att genomdriva avtalet mot Elisabeth, till skillnad från andra advokater som var lyckliga innehavare av brev från Leffler. Diskussionen om avtalets giltighet upptog en hel dag under förberedande förhandling, där Elisabeth utan ombud fått viss, men liten framgång beträffande kostnader för åtgärder av skadan Frentab orsakat.

Bungsmur medgav att han fått ett samtal från Elisabeth 2005, att Leffler inte har med saken att göra.

Leffler ingick avtal med Fransson utan sakkunnig eller egen kunskap om mark och husgrundsentreprenader.

I klartext: planen var att köpa Elisabeths mark för hennes egna pengar.
Denna historia är så osannolik, att en advokat gör så här mot en klient, att advokatbyrån Grünberger gjort bedömningen att anfall är bästa försvar. Man har ansett att Elisabeth är för korkad och tagit Lefflers kränkningar som grund för bedömning av saken.

Tonårige sonen påtalar detta eftersom han var drabbad och kunde bli värre drabbad p.g.a. testamentet. Skogh listade Er alla på testamentet, efter sitt eget namn. Elisabeth hade blivit sjuk under bygget. Flera handbrott, artios och fick åka ambulanshelikopter då hjärtat stannade. Elisabeth är delvis invalidiserad efter stroke.

Om det hade hänt något med Elisabeth så hade katastrofen blivit ännu värre, sonen hade kommit under dessa personers makt och "omsorg" där de kunde rasera hans liv fullständigt. Och komma undan då testamentet får Elisabeth att framstå som galen och excentrisk. Det är för mig obegripligt att Skogh gör testamenten där tvingande lag avtalas bort. Tonåriga sonen var arg för att Elisabeth skrev på och var väldigt orolig. Elisabeths son kunde inte förstå varför Skogh skulle ha sådan makt eftersom sonen aldrig träffat honom 2005. Särskilt märkligt eftersom han bemötte sonen så kallt, 2006, den enda gång sonen träffat honom.

Det är ytterst märkligt att Elisabeths hälsa bedöms så allvarligt av Leffler att han ber Skogh kontakta henne om testamente. Brev från Skogh uppmanar Elisabeth att kontakta honom.

Inte undra på att Elisabeth säger att Skogh gömmer sig under en sten som tyvärr inte rymmer hela advokatbyrån.

Det är viktigt att nu försäkra om att alla berörda advokater är informerade i klartext så att ni inte kan säga som Arnér gör i brev. Arnér påstår att han inget vet och att han inte vill veta och att han inte har med saken att göra trots att han signerat rättegångsfullmakten mot Elisabeth. Arnér deltar i en process där brist på bevisning om husets skick som påståtts 2005, omvandlas till att klienten var generös, styrkt av bodelning som han skött för Elisabeth räkning 15 år tidigare.

Elisabeth har kontaktat honom, flera gånger direkt efter att huset stals. Han kan avtal och avtalsbrott och grundlösa processers innebörd. Arnér vet, och därför är det ytterst märkvärdigt att Lahnborg påstår i domstol att Leffler fått godkännande eller muntlig fullmakt i efterhand av Elisabeth, för alla dessa skador.

Elisabeth polisanmälde efter att hon gett upp att få svar från Leffler under sommaren och anmälde till advokatsamfundet trots att hon inte förstod alla turer vid tiden anmälningarna.


Anmälan till advokatsamfundet berörde endast huset. Alla de grundlösa tvisterna är inte ännu anmälda då skadeverkningarna inte upptäcktes förrän långt efteråt.

Lefflers olika handlingar har ploppat upp allt eftersom med åren.
När sonen själv var uppe på Advokatbyrån för två år sedan blev han inte trevligt bemött av Arnér och Skogh. Arnér ifrågasatte sonens kunskaper i juridik. Sonen avslutar sin utbildning på KTH i fastighet och finans nu i vår. Sonen har läst motsvarande ett år juridik, vilket gör den juridiken Elisabeth fick begriplig utifrån det hon drabbats av men samtidigt obegriplig utifrån hennes tidigare erfarenhet av advokatbyrån.

Jag ser domen i tingsrätten som ett medgivande av Leffler och advokatbyrån att Elisabeth blivit utsatt för sol och vår eftersom advokatbyrån förklarar agerandet med att Elisabeth var rik på grund av en bodelning från 1993.
Leffler och Öberg, de som stal huset medger 2009 att det var i det skick Elisabeth hävdat från 2005: utan allvarliga fel.

Det som är ytterst anmärkningsvärt är, att till advokatsamfundet, 2005, har Leffler en annan bedömning, han lyckas övertyga att huset är värdelöst och får ett beslut till sin fördel. Om ett hus är behäftat med "röta och mögel" och "skall brännas och användas till annat än bostadsändamål" har huset inte något värde och därmed har han gjort sin klient en tjänst då huset inte är tjänligt som bostad.

Innebärande att en talan mot Alfta där hus har det skick Leffler redogör för 2005, är en talan som vilar på goda grunder och Elisabeth som konsument 2 000 000 kr i skadestånd, vilket förklarar advokatsamfundets beslut.

Advokatsamfundet har inte haft ett ärende där advokaten ger bort ett hus som han medger är utan fel och att konsulten basunerar ut på byggen att hus på 300 kvm finns gratis på Tynningö för avhämtning. Ett hus där leveransen var värderad till 2 050 000 kr. En sak där man vilseleder alla om huset rätta skick 2005 och avhänder klienten huvudbyggnaden på fastigheten.

Även innebärande att Alfta Skogstekniskas advokat Lars Hag framgångsrikt, 2006, kunde framföra sin talan om fordran på grund av kontraktsbrott då Leffler hävt utan grund, inlett en genstämning om skadestånd på grund av hävning utan grund.


Leffler ger bort ett hus utan allvarliga fel, kräver ett nytt, inte en siffra stämmer, vägrar lämna tillbaka huset, ger bort huset till tredje man "gratis" trots att värdet är över 2 000 000 kronor. Leffler har inte fullmakt vare sig från klienten eller till husleverantören som trots flera brev om att de vill färdigställa inte får göra det.


Leffler säkrar inte Elisabeth genom att låta dem göra klart och kalla till besiktning. Leffler har ingen kontakt med Johan Malk kvalitetsansvarig. Leffler genomdriver en massa åtgärder som alla var utan fullmakt och advokatbyrån driver linjen att detta är självförvållat då han hade muntliga fullmakter att orsaka dessa skador.

Det enda anständiga som återstår är att Elisabeths ekonomi återställs enligt skadeståndslagen, om saken är ett försäkringsärende eller ej har inte med oss att göra.

Den 11 februari meddelades Elisabeth att hennes sak inte kommer att tas upp i Svea hovrätt efter prövning trots den motstridiga bevisningen och de stora värden som har förlorats.

Vad är syftet att gå till advokat när man kan förlora 6-7 miljoner kronor på mindre än två månader genom advokatens egen vinningslystnad.

Det här är egentligen inte ett civilrättsligt mål utan ett brottsmål. Det krävs en kompetent åklagare som prövar målet.

Är vi med utgångspunkt av ovanstående lika inför lagen när advokater bevisligen står över rättssystemet i Sverige?

Domstolarna ser mer till advokaters oförvitlighet än bevis från sakkunniga från Statens provningsanstalt. I domskälen från omnämns inte ens bevisningen genom sakkunniga vittnen.

Advokat Leffler framför motstridiga uppgifter i advokatsamfundets disciplinnämnd och i tingsrätten. Bevisligen begår han mened i någon av instanserna. Han har haft en rättegångsfullmakt från Elisabeth för Alfta Skogstekniska, men har använt den utöver befogenheten.

Lagen om sysslomän eller ombudsmän Handelsbalken 18 kapitlet från år 1736 bör ses över.


Varken advokatsamfundets disciplinnämnd, tingsrätten eller Svea hovrätt har reagerat över advokat Lefflers agerande utöver de befogenheter som fullmakten från Elisabeth var ämnad.

Läs och begrunda även min korrespondens med tidigare socialdemokratiska justitieministern Thomas Bodström om Är vi lika inför lagen och hur fungerarrättsväsendet?
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1465&blogg=7908 till vilken Elisabeth först vände sig och blev hänvisad till advokat Mats Sjökvist. Tack vare att han inte satte sig in i ärendet tillräckligt ställde han inte frågor till Leffler om sitt vittnesmål i advokatsamfundets disciplinnämnd. De motstridiga vittnesmålen visar med all tydlighet att Leffler begått mened. Svea hovrätt reagerar inte för det. Lagen är blind i Sverige. Ska den få fortsätta vara det? Ska vi leva i en demokrati och rättstat värd namnet? Sverige följer bevisligen inte grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1?

Punkter som kommer tas upp i anmälan om mened.

Avsaknaden av dokumentation är märklig. Avsaknaden av fullmakter talar sitt tydliga språk.
1) Leffler visste om att Elisabeths ekonomi inte tålde ytterligare belåning.
Samtal med Westin, chef på Östgötabankens privatmarknad, mars 2003, gjorde det omöjligt att upphandla nytt hus och invänta ersättning från Alfta.
Det var klargjort från honom att det inte fanns utrymme att låna pengar till nytt hus.
Kontakt med Westin förmedlades av Leffler.
2) Alftas största kontraktsbrott var att de hade timrat stomme med torkat timmer, men av klantighet staplat undervåningens stockar utomhus. Det innebar att fördelen med att använda torkat timmer uteblev. Enligt Hyppel skulle stommen torka, han rekommenderade inplastning och uppsikt över stommen, och det var känt för alla involverade att det var bara att vänta till sommaren, ca 6-8 månadet som det skulle ta för stommen att torka upp. Detta framgår av korrespondens mellan Leffler och professor Hyppel. För mig var det yterligare en påfrestande försening av färdigställandet, men det var bara att invänta torktiden, vilket man tidigare i all historisk tid fått göra då det inte fanns tillgång till torkat timmer.

Torkat timmer: timmerstockar som torkat på fabrik i torkrum för att sedan timmras inomhus i stor uppvärmd hall i syfte att bibehålla låg fuktkvot.
När huset försvann var det redan torrt och arbeten på att färdigställa skulle börja i augusti 2005, då jag fått olika besked av Leffler och tröttnat på att invänta Alftas färdigställande.
3) Leffler och advokatbyrån ger olika versioner om husets skick till advokatsamfundet 2005, polisen 2006 och som vittne 2009 i tingsrätten, efter att ha lämnat byrån.
Osanna utsagor.
4)Vilseledande i process: Advokatbyråns inställning är under 4 år som processen fortlöper i tingsrätten fam till huvudförhandling att de skall styrka att det var "rationellt" att ge bort huset.

Advokatbyrån anger att vittne Peter Mattisson, Dalastugor, kommer styrka detta samt att det vittnet, Peter Mattisson gjorde iakttagelser på plats. När vittnet talar sanningen och inte styrker något av det som angivits att han skall styrka för advokatbyråns räkning, ändras hela saken till "att hon ville ge bort huse då hon var förmögen efter en bodelning".

Elisabeth protesterade mot bevisuppgift och fick domstolsbeslut på vad Peter Mattisson skulle vittna om, då versionerna om vittnesmålet var varierande.
I tingsrätten var Mattisson det enda opartiska vittnet för advokatbyråns räkning och han vittnade om att Elisabeth bett honom göra en specificerad kalkyl på leveransen. Hon hade inte velat upphandla hus för 4.000.000 kronor så som advokatbyrån påstått. Han vittnade också om att han kommit i kontakt med Elisabeth genom timmerförenigen, då de ville se huset på plats.
Offerter på nytt hus, med ändrad planlösning var beställt av Leffler.
5) Leffler och advokatbyrån gör omedelbat en skadeanmälan till sitt försäkringsbolag. Vilseleder i över två år att saken är en försäkringsfråga.
Vägrar möta Elisabeth eller hennes ombud, jur kand Christer Gustafsson, advokatfirman Åberg och Salmi.


Advokatbyrån har konsekvent vägrat ha kontakt, vägrat möte om saken och övertagit processen, med konskvens att de har Leffler som "vittne" i en process om ett händelseförlopp han orsakat.

De advokater som driver processen är advokater som Elisabeth haft stort förtroende för och Arnér har hjälpt Elisabeth i skilsmässa och bodelning, 1993. Påståendet att Elisabeth är rik efter bodelning är ett märkligt påstående och jävssituationen är lika uppenbar som brister i tystnadsplikten.
6) De åtgärder Leffler vidtog då han hävde alla entreprenader utan att beakta lagstiftning, ge bort hus och konfiskera betalda fönster är så anmärkningsvärda att det faller på sin egen orimlghet att de kunnat genomföras med eller utan fullmakt, under två månader under pågående entreprenader. Leffler vittnade under ed att han "informerat per telefon" och han medgav att han inte sände kännedomskopior.
7) "vittnet" byggnadsrådet Jan Roger Öberg, vitsordar att det var inga större fel på huset och att han basunerade ut på byggen att hus fanns att hämta "gratis". Som Lefflers anlitade sakkunnig, räkning 8.500 kr, vet Öberg att han måste kalla till besiktning och föra protokoll enlgt alla regler som har med bygge att göra. Öberg lämnade inget skriftligt och hade ingen kontakt med Elisabeth. Leffler smsar att Öberg rapporterar endast till honom när Elisabeth vill veta vad han håller på med när han mäter huset.

Varför gäller inte likhetsprincipen (alla ska behandlas lika inför lagen) även advokater i det svenska rättsväsendet?

Stefan A. Johansson

Förklaringen till det är det industriella jordbruk, med mycket gödslande, som används för att få fram biobränslena.

Enligt Crutzens beräkningar ger biodiesel framställd av raps upphov till upp till 1,7 gånger så mycket växthusgaser som vanlig diesel.

Etanol från sockerrör, en brasiliansk exportsuccé som går till bland andra Sverige, är bättre, med 0,5 till 0,9 gånger så stora utsläpp som bensin. Den i USA ofta använda majsen resulterar i 0,9-1,5 gånger så mycket utsläpp som bensin.

Rapportens medförfattare Keith Smith säger att:
"Så som det används nu verkar bioetanol av majs vara en ganska meningslös aktivitet".

Jag Stefan A. Johansson har sagt och skrivit att:
"Etanol som biobränsle är ingen vinst för miljön"
Paul J.Crutzen är född 1933 och ärnederländsk atmosfärkemist. Han fick sin utbildning vid Stockholms universitet, där han blev docent i meteorologi 1973. Han är sedan 1980 professor och föreståndare för Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, Tyskland. Crutzen har gett många fundamentala bidrag till kunskapen om atmosfärens kemi och fysik, bland annat när det gäller stratosfärens ozonskikt och effekterna på atmosfären av ett kärnvapenkrig
Paul J. Crutzen fick, tillsammans med Mario Molina och Sherwood Rowland, 1995 års nobelpris i kemi för klargörandet av mekanismerna för ozonets bildning och nedbrytning i atmosfären.
Källa: National Encyklopedin.

Den växande produktionen av etanol är ej så positiv som många tror.
Efterfrågan på mark för grödor som sockerrör, majs, vete för etanolproduktion ökar. Naturvårdare är rädda för att man ska börja odla energigrödor i hittills orörda områden som regnskogar, vilket skulle drabba växt- och djurlivet.
Amerikanska jordbruksekonomer har kommit fram till slutsatsen att jakten på etanol riskerar att driva upp priset på mat i världen. Vilket även en studie från Chalmers visar.

Etanol har även negativa effekter för risken att drabbas av cancer och luftvägssjukdomar.

Övergången till etanol leder till ökade utsläpp av hälsofarligt marknära ozon. Det orsakar och fler dödsfall i luftvägssjukdomar än om man kör på bensin. Slutsatsen dras av atmosfärforskaren Mark Z. Jacobson vid Stanforduniversitet i Kalifornien.

I avancerade datormodeller har han beräknat hur luftkvaliteten kommer att se ut 2020. Då det antagligen kommer att finnas betydligt fler etanoldrivna bilar än i dag. I en modell kördes bilarna på bensin, i en annan på E 85, som är en blandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin.

Han har kommit fram till att om alla bilar i USA skulle gå över från bensin till etanol skulle ozonhalterna öka märkbart i tätbefolkade regioner med mycket trafik, och orsaka 200 fler dödsfall per år i landet, varav 120 i Los Angeles.
Det motsvarar en ökning med fyra respektive nio procent av de förväntade ozonrelaterade dödstalen för bensindrivna bilar år 2020.

E 85-fordonen kommer att ge minskade halter av två cancerframkallande ämnen, bensen och butadien, men öka två andra, formaldehyd och acetaldehyd.

Enligt honom är "cancerrisken för E 85 är jämförbar med den hos bensin. Men i vissa delar av landet innebär E 85 markant ökade ozonhalter, det främsta beståndsdelen i smog".

Enligt beräkningarna kommer det att leda till 770 extra akutbesök och ytterligare 990 sjukhusinläggningar för astma eller andra luftvägsinfektioner.
Etanol är ej miljövänligt, om man ser till dess utsläpp av luftföroreningar enligt Mark Z. Jacobson.

- E 85-utsläppen orsakar minst lika stora hälsoskador som bensin, som årligen vållar runt 10.000 för tidiga dödsfall på grund av markozon och partiklar, säger han.
- Så om du ska tanka etanol, gör det inte utifrån hälsomässiga grunder. Det är inte bättre än bensin, utan uppenbarligen något sämre.
Källa: Stanfor University, Mark Z. Jacobson

Effects of ethanol (E85) versus gasoline vehicles on cancer and mortality in the United States
http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085v.pdf

Supplementary Material http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085vsi20070219_033614.pdf

Etanol leder till ökad svält i världen och fossil energianvändning, etanol är ingen uthållig framtidslösning, etanol är en politisk bubbla.

Den storskaliga svenska satsningen på etanol (E85) som bilbränsle är ingen uthållig framtidslösning och en "politisk bubbla. Att satsa på att framställa etanol från jordbruksprodukter är fullständigt orimligt och ohållbart. För att kunna ersätta oljan som bränsle till dagens fordonspark skulle det kräva en åkerareal på uppemot 12 miljoner hektar, vilket ska jämföras med dagens 2-3 miljoner hektar åkermark för livsmedelsproduktion. Inte heller att använda skogsråvara för att utvinna etanol är vettigt, eftersom endast 25 procent av vedens energiinnehåll tas tillvara vid framställning av etanol. Etanolsatsningen handlar endast om att tillgodose särintressen knutna till jordbruket och inte minst priset för omställningen av EU:s jordbrukspolitik (den märkliga reformeringen av CAP-systemet). Ju fortare satsningen på etanol avbryts desto billigare blir det för skattebetalarna. Idag kommer huvuddelen av svensk biletanol från Brasilien. Ju mer etanol som importeras desto mer sockerrör måste produceras i Brasilien. En ny sockerrörsodling i Brasilien sker främst på före detta småbruk, som jämnas med marken med bulldozers efter det att paramilitären har jagat iväg människorna till Sao Paulos slum. Marken ägs av sockerbaronerna, och småbrukarna har bara fått "låna" marken.Fruktträden huggs ner, husdjuren slaktas, de små åkerplättarna blir hårdförgiftade sockerrörodlingar, grundvattnet förgiftas, arbetarna är praktiskt taget slavar, flickorna blir horor och pojkarna kriminella.

Den gröna öknen, kallas det i Brasilien när man bränner bort blasten före skörden. Tjock rök täcker in landskapet, och sockerarbetaren arbetar i det giftiga sotet redan följande dag. Det går vilda historier om arbetare som inte får någon lön alls, utan i stället endast matkuponger, och blir skjutna på fläcken om de mopsar upp sig.

Ökad efterfrågan på etanol hotar i framtiden även Atlantkustens regnskog som klassificeras som extra känslig miljö.

Småfolket är för fattigt för att få någon protest hörd. Endast några katolska präster har försökt, men de har blivit insydda och mobbade av katolska kyrkan, som kontrolleras av baronerna. Baronerna har rätten på sin sida, de fick marken redan under Portugals välde.

Ibland får jag en viss förståelse för Daniel Ortega när jag ser hur ett urjävligt ett feodalt system fungerar. Se sen på den enorma rikedomen i Brasiliens storstäder! Skillnaden till landsbygden/slummen är ungefär relativt sett lika stor som i Ryssland under 1800-talet.

Sedan 2001 har etanolproduktionen i världen ökat från 30 miljarder liter till 46 miljarder. År 2020 beräknas den uppgå till 60 miljarder liter. Det är främst efterfrågan av etanol till drivmedel som fått produktionen att öka kraftigt. Produktionen av etanol som bränsle har gått från en halv miljarder liter 1975 till drygt 35 miljarder liter 2005.

Brasilien är idag världens största etanolexportör, varav 20 procent går till Indien, 18 till USA, 12 till Sydkorea, 9 till Japan och 8 till Sverige. Tillsammans med USA, som är den näst största producenten, står Brasilien för 70 procent av världens etanolproduktion. USA importerar även stora mängder etanol främst från Brasilien. De tre andra stora etanolproducenterna är EU, Kina och Indien. Sydafrika och Thailand är två andra stora producentländer.

USA är den särklass största konsumenten av etanol följt av Brasilien, Kina och Indien. Konsumtionen per capita är störst i Brasilien följt av USA och Sverige.

Etanol, C2H5OH framställs i huvudsak genom jäsning, ”fermenterad etanol”, från jordbruksgrödor eller skogsprodukter som innehåller socker, stärkelse eller cellulosa. Men etanol kan även framställas syntetiskt från fossila bränslen.

Etanol framställs främst genom sockergrödor, 54 procent, spannmål (främst majs), 40 procent, petroleum, 5 procent från främst Sydafrika och Saudiarabien, och skogsprodukter, endast en procent. För etanol till drivmedel kommer 61 procent från sockergrödor och 39 procent från spannmål.

Det går åt stora mängder med råvara för att framställa en liter etanol. Exempelvis krävs det drygt 12 kilo sockerrör eller 2,5 kilo vete eller majs för en liter etanol. Dessutom är energiinnehållet i etanolen lägre än bensinen. Schablonmässigt sett är energiinnehållet för bensin 8,7 MWh/m3 och för etanol på 6,2 MWh/m3, (8,7/6,2 ≈ 1,4).

I takt med takt stigande efterfrågan har världsmarknadspriset på etanol ökat och ligger idag kring 50 dollar per kubikmeter. Den lägsta produktionskostnaden har Brasilien.

Idag finns det 300 socker- och etanolfabriker och ytterligare 41 fabriker planeras de närmaste fem åren i Brasilien. Under samma period beräknas ytan som är planterade med sockerrör, vilken idag uppgår till 2,6 miljoner hektar för etanolproduktion, att öka med hela 50 procent. De nya feodalliknande sockerplantagerna planeras i delstaten Sao Paulo eller i angränsande delstater i södra Brasilien. För där krävs nämligen ingen kostnadsfördyrande konstbevattning. I delstaten Sao Paulo finns också 135 av landets socker- och etanolfabriker. Med dessa planer kan etanolproduktionen därigenom öka från 15 miljarder liter till 25 miljarder liter år 2010.
En tredjedel av den svenska etanolförbrukningen producerades inom landet. Etanolen i Sverige framställs främst genom högkvalitativa livsmedlet vete. Genom ett omfattande system med skattelättnader ökar förbrukningen i Sverige med 100.000 kubikmeter per år. Även många andra EU-länder har omfattade skattereduktioner för etanolbränslet.

I Sverige använder vissa bussar E92 (92 procent etanol), bränsleflexibla bilar E85 (85 procent etanol) och vidare blandas 5 procent etanol i nästan all 95-oktanig bensin.

Världens tillverkning av bränsleetanol är starkt beroende av statliga stöd av olika slag. Exempelvis kan nämnas tullar, skatterabatter, råvarustöd och investeringsstöd. Inom EU har omläggningen september 2003 av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP-systemet, inneburit att det tidigare arealstöd och djurbidrag har ersatts av ett frikopplat stöd (gårdsstödet). Ett stöd som betalas ut för all areal och oavsett hur marken används. För energigrödor finns det numera möjlighet att söka stöd till odling av energigrödor med upp till 45 euro per hektar utöver gårdsstödet. I år beräknas den uppgå i Sverige till hela 6,8 miljarder kronor. Biobränsle är därför idag lukrativ marknad, så länge subventionerna göder denna fria marknad.

EU beslöt även 2003 att biodrivmedlens (dvs. bioetanol, biodiesel och biogas) andel skulle uppgå till minst 5,75 procent för transportändamål senast den 31 december 2010. Regeringarna är därför tvungna att bygga upp en dyrbar infrastruktur för hantering av biobränslen.

I Sverige är bränsle-etanolen kraftigt subventionerad genom en hundraprocentig skattelättnad, vilket innebär 4,99 kr per liter exklusive moms. En subventionering som är helt nödvändig, eftersom i annat fall skulle etanolen bli mycket dyrare än bensinen. Med dagens priser skulle etanolen bli hela 7 kronor dyrare än bensin utan skattebefrielsen.

Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden
I artikel 87.3 c i EG-fördraget anges ett undantag till den allmänna regeln om oförenlighet som anges i punkt 1 i denna artikel för stöd för att underlätta utvecklingen av vissa ekonomiska verksamheter eller vissa ekonomiska områden, där sådant stöd inte påverkar handeln i negativ riktning i en
omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

I stödordningen beviljas bara stöd till pilotprojekt avseende bränslen som är miljövänligare än konventionella bränslen och de miljövänliga egenskaperna
kommer att bedömas av de svenska myndigheternas experter på området.

Kommissionen bedömde därför den anmälda stödordningen mot bakgrund av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (nedan kallade riktlinjerna). Det utesluts inte att pilotprojekten kommer att röra jordbruksprodukter som ingår i bilaga I i fördraget. Stödet för dessa produkter omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn och omfattas inte av miljöstödsriktlinjerna i enlighet med punkt 7 i dessa riktlinjer.

I avsnitt 5.5.3. i riktlinjerna för statligt stöd till jordbrukssektorn anges dock att kommissionen i berättigade fall, som vid stöd för utveckling av biobränslen,
också kan godkänna driftstöd i fall där det klart kan visas att detta är nödvändigt för att uppväga de merkostnader som uppstår vid användningen av miljövänliga insatsprodukter jämfört med konventionella produktionsprocesser.

Stödet skall begränsas till att neutralisera effekterna av merkostnaderna och skall ses över minst vart femte år.

Med tanke på ständigt stigande världsmarknadspriser på etanol måste därför skattetrycket på bensin och diesel ständigt öka för att kompensera staten för skattebortfallet med etanolsatsningen, som kräver en allt större del av statens och EU:s budget.

Satsning på etanoldrivna bilar genom olika subventioner och skatteförmåner visar sig, precis som många andra satsningar på s.k. alternativa energikällor, vara mindre genomtänkt och utrett. Miljö- och energipolitiken verkar idag i hög grad styras av olika lobbygrupper och särintressen. När det gäller etanol, som främst framställs av sockerrör i Brasilien och i Sverige av vete, är det starka ekonomiska intressen som driver på denna satsning. Om etanolet verkligen miljömässigt och ekonomiskt sett är ett alternativ till bensin och diesel är mycket tveksamt. Att ersätta fossilt kol med förnyelsebart kol minskar inte utsläppen av koldioxiden, utan snarare ökar utsläppen av koldioxid eftersom energitätheten är högre i oljan än etanol och biogas. Koldioxiden har samma effekt på jordens klimat oavsett om det är fossilt eller förnyelsebart. För att minska koldioxidutsläppen måste därför all förbränning minskas och istället är det vattenkraft och kärnkraft som bör ersätta såväl fossila bränslen som biobränslen.

Idag domineras världens etanolproduktion av Brasilien och USA. I Brasilien tillverkas etanolet av sockerrör, medan i USA används majs och durra. Etanol från sockerrör som odlas i tropiska och subtropiska områden växer mer än fem gånger så effektivt som i Nordamerika och Europa. Energiinnehållet i etanol från sockerrör i Brasilien är åtta gånger större än den energi som åtgår under hela processen inklusive odlingen, vilket kan jämföras med etanol som producerats från majs i USA vilken högt ger dubbelt så mycket energi. Därför är det ingen som kan konkurrera ut Brasiliens statssubventionerade etanolproduktion. Att producera etanol från spannmål eller skogsspill i Sverige är förknippat med stora omvandlingsförluster, vilket ger sålunda en låg totalverkningsgrad.

Eftersom oljepriset har stigit kraftigt och sockerrör idag betraktas alltmer som en energigröda har därför även sockerpriserna stigit kraftigt. EU:s minskade sockersubventioner och den ökade efterfrågan av etanol kommer säkerligen att bidra till fortsatta prisökningar på etanol. Huvuddelen, 80 procent, av sockermarknaden är idag reglerad och ju mer den avregleras desto högre sockerpriser. Dagens "överproduktion" av socker kan redan om ett par år förvandlas till ett "underskott". Detta kan medföra att etanol som alternativ till bensin på sikt blir prismässigt ointressant för konsumenten. Den brasilianska satsningen på etanol genomfördes med omfattande statliga subventioner på mer än tio miljarder dollar under åren 1975-87 och flertalet bilar byggdes för etanoldrift. Men med stigande sockerpriser och att Brasilien blev självförsörjande på olja minskade intresset starkt för etanolframställning. Under senare år med stigande efterfrågan på världsmarknaden har återigen investeringarna ökat i etanolfabriker. Men det finns tecken på att Brasiliens etanolprojekt kan vara på väg att haverera, eftersom det är för dyrt även där.

Den svensk producerade etanolen (framställd av vete, som odlas på de bästa jordarna i Skåne) är väsentligen mycket dyrare. Därför importerar Agroetanol i Norrköping (ägs av Lantmännen och LRF), som tillverkar huvuddelen av den svenska etanolen, etanol från Brasilien och säljer den sedan vidare till sina svenska kunder.

Eftersom den brasilianska etanolen blandas med 20 procent bensin klassas den som "kemisk produkt" och beläggs därför med 23 öre per liter i tull. Enligt EU:s tullregelverk är etanol en jordbruksprodukt och då är tullen 1,80 kronor per liter. Detta betyder att inhemsk produktion av etanol är endast konkurrenskraftig om den frihandelsvänliga regeringen (eller rättare sagt finansdepartementet) höjer tullen på importerad etanol kraftigt. Redan i slutet av nästa månad kommer troligtvis nya tullregler att införas. Detta innebär att för att etanolet ska erhålla befrielse från energi- och koldioxidskatt måste den tulldeklareras som ren outblandad etanol. Därigenom tillgodoser den frihandelsvänliga regeringen lantmännens ekonomiska intressen och gör därmed Agroetanols etanolproduktion lönsam beträffande den etanol (5 procent) som blandas i den vanliga bensinen. Även efter tullhöjningen kommer sålunda den brasilianska etanolen användas för Etanolbränslet E85 och bussetanolen eftersom dessa undgår tullhöjningen. För skulle även bussetanolen tullbeläggas som en jordbruksprodukt skulle all användning av etanolbussar upphöra, eftersom en sådan "miljövänlig" buss drar 70 procent mer bränsle än en dieselbuss, som dessutom har ett väsentligt lägre inköpspris och mindre underhållskostnader än en etanolbuss.

Det ska noteras att Brasiliens sockerrörplantager har tillkommit genom bl.a. nedhuggning av regnskog, som är en väldig källa för upptag av koldioxid. Dock ska det tilläggas att klimatet i Amazonas regnskog inte lämpar sig särskilt väl för sockerrörsodling. Genom etanolsatsningen blir nu Sverige mer beroende av en region än vad Sverige tidigare var beroende av olja från Mellanöstern. Idag går 10 procent av Brasiliens etanolexport till Sverige. En politisk förändring i Brasilien, en förändrad inriktning inom sockerproduktionen, kan sålunda innebära stora störningar för svensk trafik i framtiden.

Etanolbilar släpper ut lika mycket koldioxid som en bensindriven bil. Eftersom etanol innehåller mindre energi per liter än bensin drar en bil som går på etanol ca 1,3 gånger så mycket bränsle som en motsvarande bensinbil. Vidare släpps lika mycket eller mer kväveoxider ut från en etanolbil. Dessutom släpper etanolbilar ut aldehyder och etylnitrit, vilket är ett starkt cancerframkallande ämne. Men det är väl därför det kallas för "miljöbilar".

När det handlar om miljö gäller inte längre den gamla matematiken och i synnerhet inte när det gäller miljöbilar och deras utsläpp av föroreningar. Genom skattebefrielse från vägtrafikskatter, parkeringsavgifter och trängselskatter blir dessa s.k. miljöbilar kraftigt subventionerade. Under åtminstone ett par års tid framöver kommer dessa miljöbilar att bidra endast i begränsad utsträckning till kostnaderna för bl.a. vägslitage, nya vägbyggen och sjukvård. Ett nytt skattefrälse har därmed uppstått för höga tjänstemän som har tjänstebilar. För de som har t.ex. Prius som tjänstebil och åker över 2000 mil per år har i praktiken erhållit en gratis bil. Dessa skatteförmåner är värt många tusentals kronor för en bilist som dagligen åker i Stockholms innerstad. Problemet är emellertid att även miljöbilar släpper ut föroreningar och koldioxid.

Än mer absurt blir situationen för de som har flexifuel bilar, t.ex. Ford Focus FlexiFuel, som kan köras på E85 - som består av 85 procent etanol och 15 procent bensin, dvs. även flexifuel-bilen kräver bensin. Men i praktiken körs denna bil oftast enbart på bensin och släpper då ut lika mycket föroreningar som motsvarande bensindriven Focus gör, men ändock erhåller dessa subventioner. När det gäller etanol, som idag står endast för några promille av drivmedelsförbrukningen, och andra drivmedel som framställs av biomassa är emellertid tillgången på biomassa begränsad och i synnerhet i en global skala. En sådan produktion är vidare förknippad med stora omvandlingsförluster och med låg verkningsgrad, vilket gör etanol till ett dyrbart bränsle som kräver omfattande statliga subventioner för att kunna konkurrera med bensin och diesel. Uppemot hälften av den tillförda energin i biomassan går förlorad vid etanoltillverkning av spannmål eller skogsspill. Dessutom innehåller etanol mindre energi per liter än bensin, vilket gör att en etanolbil drar 1,3 gånger så mycket bränsle som en bensinbil. Etanol ger marginellt lägre avgasutsläpp än bensin och vad gäller koldioxid och vattenånga är de lika stora som från bensin och diesel. Och 98 procent av växthuseffekten orsakas av vattenånga i atmosfären och en procent av koldioxid. Förmodligen kommer en fortsatt etanolsatsning innebära att Sverige, liksom övriga europeiska länder, måste importera alltmer etanol från Brasilien, eftersom inget annat land idag kan konkurrera med deras priser. 70 procent av all etanol i Sverige importeras redan idag. Men även i Brasilien anses etanolen vara för dyr jämfört med bensinen, vilket gör ytterligare investeringar i etanol som drivmedel än osäkrare. Sverige är för övrigt det enda land i världen som ska producera etanol från skogsavfall.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen har arbetat inom EU för att öka etanolblandningen i all bensin från 5 procent till 10 procent. Problemet är att dagens moderna bilar är optimerade för en viss blandning av bensin, vilket är förutsättningen för låga utsläpp av hälsofarliga ämnen. Drivmedel handlar inte endast om literpriset, utan även om utsläpp, föroreningar och motorns livslängd. En svensk begränsad etanolsatsning skulle på sin höjd ha ökat blandningen av etanol till tio procent i all bensin, vilket hade medfört samma miljöfördelar men med mindre kostnader, krångel och risker. Finns det verkligen inte längre några pragmatiska och förnuftiga riksdagsmän kvar? Det är nämligen inte hållbart att bygga symbolpolitik på spritångor.

Stefan A. Johansson

Jan Andersson ordförande för socialdemokrterna i Helsingborg är ett exempel från det lokala planet på bristande ledarskap. I sina blogginlägg angriper han nästan enbart alliansregeringen. Han presentera ingen egen socialdemokratisk politik.
Han röstade emot samtliga motioner utom en av mina motioner till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2010 i Helsingborgs arbetarkommun, men för och utan att argumentera emot en enda på distriktskongressen. Han ägnar sig likt Mona Sahlin och många andra så kallade ledare inom socialdemokratin åt tro och tyckande utan att ta reda på fakta. Det ger inte trovärdighet.
Att ägna sig åt personangrepp och citera Aftonbladet och Expressen är inte att föra ut en socialdemokratisk politik. Det är tyvärr vad han och många så kallade socialdemokratiska ledare ägnar sig åt på sina bloggar.
Läs och begrunda fakta själva genom att läsa Jan Anderssons blogginlägg. Det räcker att läsa rubrikerna som nästan undantagslöst innehåller namnet på en person i alliansregeringen med negativa anspelningar. Nästan inget med egen socialdemokratisk politik utan okritiskt lovordande av socialdemokratiska så kallad "ledare" som till exempel Mona Sahlin.

Jag saknar ledarskap hos socialdemokratiska förtroendevalda.

Valet 2010 var historiskt ett mycket dåligt val och först nu, eller inte ens nu inser många så kallade socialdemokratiska ledare sina tillkortakommanden. Anvar innebär att ta konsekvensrna av sitt handlande och tillkortakommanden. Man bör inse att de är klokt att ställa sin plats till förfogande och avgå.

I Helsingborg utsåg man valgeneralen Mikael Skoog till Kommunstyrelsen vice ordförande. Att Mikael Skoog över huvud taget kandiderade är en gåta för en som är redo att ta ansvar för sina tillkortakommanden. Det är korkat. Mikael Skoog har bevisligen gjort det till konst att sälja korkade tavlor utan kvittens till korkköpande. Sök Mikael Skoog och kork.

Jan Andersson sjriver i en kommentar att: Stefan a. Johansson har åsikter om socialdemokratiska ledare. det får han ha. Men hans inflytande över vem som leder soialdemokraterna i Sverige och i Helsingborg bestäms av de socialdemokratska medlemmerna. Stefan A. Johansson är inte medlem i det socialdemokratiska partiet.

Stefan A. Johansson: Jan Andersson har noll koll som vanligt. Vid valuptaktsmötet på Sundspärlan i Helsingborg i Thomas Bodström närvaro påstod han att jag var utesluten ur Socialdemokraterna. Vilket bevisligen är felaktigt.

Enligt Jan Andersson är utskriven och utesluten samma sak, se tidigare blogginlägg.

Jag har fått medlemsavgift i retur från Socialdemokraterna på Sveavägen 68, har försökt att betala medlemsavgift på Socialdemokraterna i Helsingborgs partiexpedition men har förvägrats att betala till partiombudsman Per-Arne Håkansson.

Jag är medlem i Helingborgs Norra socialdemokratiska förening och har erlagt 300 kr i medlemsavgift till föreningens Kassör Rolf Andersson den 29 augusti.
Jag visade upp mitt medlemskort och kvittens på mottagen medlemsavgift för 2010 för partiombudsman Per-Arne Håkansson måndagen den 8 november 2010.

Jan Andersson bevisar genom sina tillkortakommanden sitt bristande ledarskap. Jan Andersson har inte koll på den egna partiexpeditionen i Helsingborg. Han bemöter inte eller besvarar några av mina frågor utan väljer som vanligt att ägna sig åt tro och tyckande. Det ger inte förtroende och trovärdighet åt Socialdemokraterna i Helsingborg inför valet 2010.
Mikael Skoog som var valgeneral i Helsingborg kommer att vara vice ordförande i kommunstyrelsen i Helsingborg trots en minskning på 5 % i valet 2010 sedan 2006. Korkade tavlor säljs utan kvittens av honom. Framförhållning är en dygd, att tvingas avgå i förtid är korkat och en riktig tavla.

Inkompetens och tillkortakommanden belösas av Socialdemokraterna i Helsingborg.

Jan Andersson besvara och bemöt mina frågeställningar eller låt bli att kommentera. Du gör bort dig och Socialdemokraterna ytterligare.
Posetivt att du erkänner min yttrandefrihet, Du har ju bevisligen tidigare ägnat dig åt censur och negativ särbehandling på Socialdemkraterna i Helsingborgs hemsida och facebook. Är det demokrati?

Kenth Härstedt har bara haft 106 667 besökare sedan 12 maj 1998.

Enligt wikipedia är:
Kent Härstedt, född 29 januari 1965 i Helsingborg, är politiker (socialdemokrat), skribent och riksdagsledamot sedan 1998 för Skåne läns västra valkrets. Är sedan valet 2006 socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson. Han är sedan 2007 ledamot i SIDAs styrelse. Sedan 2008 är Härstedt ledamot i Svenska Institutets insynsråd. I mars 2009 blev Härstedt vald till ordförande i Svenska Judo Förbundet (SJF).
Härstedt är utbildad underskötare, och har läst vid Öst- och Sydöstasienlinjen samt statsvetenskap vid Lunds universitet. Som 20-åring blev han invald i Helsingborgs kommunfullmäktige, där han satt i sex år (1985-1991). 1994-96 var han politiskt sakkunnig vid utrikesdepartementet hos biståndsminister Pierre Schori. 1996-98 arbetade han som frilansskribent och föredragshållare, bland annat som krönikör på Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad och Arbetarebladet. Han var ordförande i Unicef Sverige 1999-2005. Härstedt är en av de överlevande från Estoniakatastrofen (28 september 1994).
Härstedt var 2004-2005 regeringens alkoholutredare och ledde den så kallade Alkoholinförselutredningen, som den 16 mars 2005 överlämnade sitt slutbetänkande Gränslös utmaning - alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25) till folkhälsominister Morgan Johansson. Han var ledamot i Statens folkhälsoinstituts insynsråd 1999-2007 och 2007-2008 ledamot i utredningen om statens stöd till svenskar i kris och katastrof i utlandet (DS 2007:1). 2005 var han politiskt sakkunnig vid Försvarsdepartementet hos försvarsminister Leni Björklund. 2006 var han politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen hos statsminister Göran Persson.

socialdemokratiska distriktskongresserna 2005, 2008 och 2010, samt brev till riksdagsgrupen och Mona Sahlin. Ingen lyckats ifrågasätta de naturvetenskaplika faktauppgifterna. Trots det har förtroendevalda socialdemokratiska ombud på kongresserna och politiker insätt inebörden. Läs bland annat min korrespondens med Mona Sahlin i egenskap av miljö- och samhällsbyggnadsminister och partiordförande.

Sveriges yta och dess användning
Sverige är totalt 450 029,490 km2 varav 23 506, 500 är skogsmark, 5 597,500 km2 är berg i dagen och övrig mark,
3 995, 990 km2 är vatten, 3 867,550 Öppen myr exkl. torvtäkt, 3 466,562 jordbruksmark, 3 229,950 naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 1 287,695 bebyggd mark och tillhörande mark, 47,300 Täkter, 30,400 Golfbanor och skidpistar.

Energitillförsel
2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja och oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft, 30 TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh vindkraft. Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2 TWh el. Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög produktion.

Internationellt sett härrör den svenska energitillförseln från en relativt stor andel förnybara energikällor. Till dessa räknas biobränslen, vattenkraft och vindkraft.

Energiflöden och dess ytbehov
Mot jorden infaller årligen 1 500 miljoner TWh, 750 miljoner TWh når jordytan. I de solrikaste områdena på jorden infaller maximalt 3 400 kWh/m2år på horisontella ytor. Sveriges landyta mottar 360 000 TWh/år. Solinstrålningen i Sverige på horisontella ytor varierar mellan 800 kWh/m2år (norra Norrland) och 1 000 kWh/m2år (Skåne).

Solfångares ytbehov: I Sverige mottar en horisontell yta 800-1000 kWh/m2år. Räknat över hela året mottar en vertikal yta något mer energi än en horisontell. Med 50 % verkningsgrad erhålls 400-500 kWh/m2 år.

Solcellers ytbehov: Ett solcellkraftverk med 1 km2 solcellyta kan kräva en total anläggningsyta på 2-3 km2.I Sverige mottar 1 km2 ca 1 TWh solenergi per år. Om solcellernas verkningsgrad är 12 % fås att kraftverket producerar 0.12 TWh/år. (Toppeffekt ca 100 MW). Antas en total anläggningsyta på 2.5 km2 fås att 50 kWh/m2 år utvinns. För solceller i mycket småskaliga anläggningar, exempelvis placerade på hustak, kan totala ytbehovet anses vara lika med solcellytan. I detta fall fås att 120 kWh/m2år kan utvinnas. Solceller omvandlar solenergi till elenergi. Solenergin har ett exergiinnehåll på 93 %, vilket gör att teoretiskt sett skulle 93 % av solenergin kunna omvandlas till elenergi. Högsta teoretiska verkningsgrad för solceller ligger dock på 25 %.

Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105 TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000 TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år. För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10 kWh/m2år.

I Sverige utnyttjas skog och skogsavfall som energiråvara inom den skogsbaserade industrin. Dessutom sker konventionell eldning av ved och avfall.

I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta. Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca 5 kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall, röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet.

I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi. Detta innebär en energipotential på ca 2·107 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär ca 10000 TWh/år.

De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2. Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med turbinddiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken “skuggar” varandra kan de ej stå alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2år.

Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. Ur de utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångarna i världens vattendrag uppskattas ca 10 000 TWh/år kunna utvinnas. För närvarande utvinns ca 1600 TWh/år. I Sverige uppgår tekniskt utbyggbar vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften.

Den yta som krävs för byggnader och ställverk i en vattenkraftstation är liten om man ser till de energimängder som utvinns. För att göra vattenkraften lättreglerbar anläggs dammar som reglerar vattenflödet. Härvid uppstår skador på jordbrusmark, skogsmark och annan mark.

Den dämningsskadade arealen för Luleälven uppgår till ca 183 km2. Längs älven finns installerat 3 020 MW som producerar ca 14,1 TWh elenergi per år. (Årsmedeleffekten är ca 53 % av nominella effekten). Om man beräknar utvunnen energi per dämningsskadad yta och år, erhålls för Luleälven 77 kWh/m2år. För Indalsälven och Umeälven är motsvarande värden 82 kWh/m2 år, respektive 55 kWh/m2 år. Ett medelvärde blir ca 70 kWh/m2år.

Globalt uppskattas vågeffekten i havsvågor till 50 TW, vilket innebär ca 400 000 TWh/år. Endast en bråkdel, kanske 500 TWh/år, torde vara möjligt att utvinna. Bruttovågenergin i svenska vatten uppskattas till 50-100 TWh/år.10-30 TWh/år bedöms kunna utvinnas som elenergi. När det blåser 10 m/s på Nordatlanten blir effekten ca. 20 kW per meter vågfront. I svenska vatten blir effekten vid samma vindstyrka bara 1-5 kW/m beroende på att vågorna får kortare sträckor att byggas upp på. Vid större vindhastigheter stiger effekten snabbt, och i stormar på Atlanten kan uppnås värden på 300-500 kW/m. Det finns inte, och har inte funnits, något större vågkraftverk i drift i världen.

Det är svårt att uppskatta hur mycket geotermisk energi som kan utvinnas. Den geotermiska energin för hela jordklotet, räknat från en bastemperatur (0°C) uppskattas till 3×1015 TWh, vilket motsvarar den solenergi som strålar in mot jordytan under fyra miljoner år. Över världens landområden är energipotentialen 3×1011 TWh ned till 10 km djup och med avkylning till +15°C. Givetvis kan endast en bråkdel av denna energi utvinnas i praktiken.

Vulkaniska områden är bäst lämpade för utvinning av geotermisk energi, men i Sverige upphörde den vulkaniska aktiviteten för 50 miljoner år sedan. I vårt land kan man utvinna energi ur varmt, torrt kristallint berg. Enligt översiktsbedömningar är 5 TWh per kvadratkilometer landyta tillgängligt om berg mellan två och tre kilometers djup kyles till 50°C. Andra alternativ är att utnyttja varmvatten i sedimentära bergvattenförande kross- och sprickzoner. Med krosszon menas en större spricka i berggrunden Vid utvinning av geotermisk energi ur vattenförande skikt (t ex i Skåne) beräknas den totala anläggningsytan uppgå till 5000 m2 för en 5 MW-anläggning (termisk energi). Detta innebär att med 70 % tillgänglighet för anläggningen utvinns 25 miljoner kWh per år. Utvunnen energi per ytenhet och år blir 5000 kWh/m2år.

Stefan A. Johansson reali(s)t