Utdrag ur debattartikel, publicerad i SvD 25 juni 2014. 

De nationella proven ska vara en hjälp för att utveckla skolan – inte ta resurser från undervisningen och motverka lärandet, skriver Ibrahim Baylan, Eva-Lis Sirén och Bo Jansson.

Kunskapsresultaten i den svenska skolan faller. Den senaste Pisa-undersökningen visar att svenska elever presterar under OECD-genomsnittet och att Sverige har haft den största resultatnedgången av alla deltagande länder. Den negativa utvecklingen bekräftas även av andra internationella kunskapsundersökningar som PIRLS och TIMSS, liksom av den sammanställning av internationella kunskapsmätningar som Skolverket presenterat nyligen. Vi ser också att likvärdigheten minskar i skolan. Vilken skola eleverna går i och föräldrars utbildningsnivå blir allt mer avgörande för elevernas kunskapsresultat.

Detta är inte acceptabelt. Sveriges elever och föräldrar förtjänar en skola att vara stolta över. En bra skola är också grundläggande för att vi ska kunna behålla vår position som konkurrenskraftig kunskapsnation.

För att vända utvecklingen finns inga genvägar. Det enda sättet att förbättra kunskapsresultaten är genom att ge lärarna förutsättningar att bedriva bra undervisning.

Fler nationella prov

På kort tid har antalet obligatoriska nationella prov ökat till sammanlagt 12 stycken fördelade i årskurs 3, 6 och 9. För en elev i årskurs 6 innebär det fem omfattande prov, med flera delprov, i olika ämnen under vårterminen. Nationella prov har en given funktion i den svenska grundskolan. Syftet med de nationella proven är angeläget – att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, samt ge en bild av hur väl kunskapskraven uppfylls på såväl klassrumsnivå som skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Viktiga verktyg som i bästa fall leder till att eleverna i ännu högre utsträckning når målen och att lärare lär sig av varandra och därmed kan utveckla undervisningen.

Den ökade arbetsbelastningen för lärarna drabbar en yrkesgrupp som redan har en pressad arbetssituation. I Skolverkets attitydundersökning från 2012 uppger över hälften av lärarna att de oftast eller alltid känner sig stressade i skolan. Det är en ökning med mer än 35 procent sedan 2006. Många anger att de känner sig stressade av administrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och för lite tid att planera undervisningen. 

Vi är eniga om att lärarna är nyckeln för att vända kunskapstappet bland svenska elever och stärka likvärdigheten. Vänder vi inte utvecklingen för läraryrket vänder vi inte heller utvecklingen i skolan. Därför måste lärarna få ägna sin tid åt undervisning och åt eleverna. Lärarnas möjligheter att se till att eleverna når kunskapsmålen behöver förstärkas kraftigt. Lärarna måste få mer frihet och rätt förutsättningar att tillsammans med eleverna höja skolresultaten. För att säkerställa detta vill vi:

• Omedelbart genomföra en översyn av de nationella provens antal, omfattning, effekter, förläggning och syfte.
• Att en betydande del av de nationella proven genomförs och rättas digitalt.

De nationella proven utgör ett viktigt redskap i den svenska grundskolan. Men proven ska vara en hjälp för att utveckla skolan – inte ta resurser från undervisningen i klassrummet och motverka elevernas lärande. Genom en översyn av de nationella proven vill vi säkerställa att den svenska skolan har kunskap i fokus.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Eva-Lis Sirén, ordförande, Lärarförbundet

Bo Jansson, ordförande, Lärarnas riksförbund