1945 var ett händelserikt år. Andra världskriget slutade. Samlingsregeringen avgick och Per-Albin Hansson bildade en socialdemokratisk ministär. Svenska Metallarbetarförbundet gick ut i sin största strejk. Föreningslivet blomstrade och Västerås Arbetarkommun höll på att växa ur kläderna. Man diskuterade hur fler personer skulle kunna bli aktiva och deltaga i mötesverksamheten, och kom därvid fram till att det skulle bildas stadsdelsföreningar.

Som den första föreningen bildades Västra den 16 oktober. Ett 90-tal personer anslöt sig som medlemmar vid första mötet, som hölls i HSB-lokalen på Jakobsbergsgatan 11.

Vid mötet talade riksdagsman David Hall om partiets organisation varefter arbetarekommunen bjöd på kaffe.

Vid följande möten diskuterades vad mötesprogrammen skulle bestå i. Dåvarande redaktören för Västmanlands Folkblad och riksdagsmannen Emil Olovsson föreslog att de egna medlemmarna i första hand skulle medverka med program och diskussionsinledningar för att lära och öva sig att uppträda inför publik. Mötena har under de första 10-20 åren följt dessa riktlinjer. Förtroendemän på såväl det kommunala som riksplanet har medverkat med redogörelser och diskussionsinledningar. Av protokollen framgår att föreningens förtroendevalda alltid deltog i arbetet och mötesverksamheten. Något som var vanligt var regelbundna rapporter från stadsfullmäktigegruppen. Många av de egna medlemmarna har under åren medverkat med sång, musik, uppläsning, trolleriföreställningar och reseskildringar.

Gästföreläsare har också förekommit såsom t.ex. statsrådet Sigurd Lindholm, Aina Erlander, Inga Thorsson, Gustav Cedervall, för att bara nämna några.

Studiebesök har företagits vid så gott som alla nya offentliga och sociala serviceanläggningar inom kommunen.

Varje år har en bussresa ägt rum, då besök gjorts vid industrier, landstingets olika anläggningar samt hos arbetarekommuner såväl inom som utom länet. Ibland har deltagarantalet varit så stort att det blivit 2 bussar.

Det har inte varit bara diskussioner och allvarliga möten. Under en period hölls mötena i restaurang Sjöhagen och då förekom ofta som avslutning en stunds dans. En hel del vårsamkväm har också hållits i Skerikes Bygdegård.

1946                 Ekonomin var en stor fråga för den nybildade föreningen. Startkapitalet från Västerås Arbetarekommun var kr 100:-. 1946 beslutades att höja kaffepriset från 0:75 öre till kr 1:- för att få ett överskott. Vidare skulle man lägga upp en gästbok för frivilliga bidrag. Denna bok inbringade kr. 199:- fram till 1965.

I samband med rapport från årets val (1946) påtalades de långa köerna vid vallokalerna till stor del beroende på att det var olämpligt folk i valnämnderna, vilket det måste göras något åt.

Samma år beslutades också att försöka att få hyra lokalen till kl. 23,00 då mötestiden mellan 19,30 - 22,00 ansågs alltför knapp.

1949                 fattades beslut om att försöka med deklarationsbyrå i Hammarby skola, för att på så sätt få en inkomst. Ett 10-tal personer hade besökt klarationsbyrån och nettot blev kr 15:50, man beslutade sig i alla fall för att fortsätta verksamheten och i fortsättningen höll sig inkomsterna mellan kr 100:- - 200:-. 1966 började man med en byrå även på Pettersbergsområdet. Allt efter som det tunnat ut med besökare på Hammarby har verksamheten fortsatt endast på Pettersberg med gott resultat och många besökare, även från kommuner utifrån. De senaste åren har givit netton på kr 4000:-.

1950                 Vid 1950 års val hade man 3 valbyråer, en vid Djuphamnsvägen, en på Hammarbygatan och en på Drottninggatan och 93 valmedhjälpare.

Det året beslutades också att inköpa en fana för kr 140:-. För att få ihop pengar skrevs insamlingslistor ut. Den 4 november höll de 4 stadsdelsföreningarna gemensam faninvigning på Folkets Hus.

1955                 Tidningsfrågan har återkommit vid många möten. 1955 var det inom föreningen 60 prenumeranter på Västmanlands Folkblad.

1971 konstaterades att det var 35 medlemmar som inte hade Folkbladet, varför ordf. skrev ett personligt brev till 14 av dessa med erinran att stödja Västmanlands Folkblad och läsa den.

1957                 var 43 medlemmar prenumeranter på Aktuellt, 1961 hade den siffran stigit till 121.

1956                 Var den byggnad vi i dag befinner oss i färdig och socialnämnden ordf. talade om den som en storstilad skapelse.

1957                 I januari 1957 lades Skerikes Arbetarekommun ned och 31 av dess medlemmar gick över i Västra föreningen.

Att diskussionerna kunde bli långa ibland vittnar ett protokoll från 19 okt. 1957 om, då gatukostnadsfrågor diskuterades. Kl. 23,30 tackade ordf. för ett givande möte.

1958                 22 maj 1958 var det 150 medlemmar på mötet som ägde rum i Mariaberget, vilket då var nytt.

Det året var också en livlig valrörelse som kulminerade med ett fackeltåg från Djuphamnsvägen till Stora Torget dagen före valet. 115 facklor hade sålts.

Vid årsskiftet var medlemsantalet 228 och litteratur hade sålts för kr 1000:-.

Hela 50-talet präglades överhuvud taget av en livlig mötesverksamhet med i medeltal 90 medlemmar på mötena.

Att medlemmarna kände samhörigheten och höll kontakten med sin förening vittnar ett protokoll från den tiden. Ida Olsson, som då var över 80 år, sände en hälsningar att hon inte kunnat besöka mötena på en tid på grund av ohälsa, men sände kr 10:- till förstärkning av kassan.

1962                 När Pettersbergsområdet var nytt hölls ett inbjudningsmöte i Trollbacksskolan med orientering kring det nya området. Mötet samlade 130 personer.

I fortsättningen har Pettersberg varit hårdarbetat, det har aldrig lyckats att samla några intresserade där, trots att det delats ut flygblad i samtliga hus med inbjudan till möten. I sin helhet dalar antalet mötesdeltagare under 60-talet.

1968                 1968 är det dags för kommunsammanslagningen, en fråga som vid två tillfällen diskuteras tillsammans med arbetarekommunerna i Tillberga, Irsta och Kungsårs.

1969                 Vid ett möte 1969 anmärks i skarpa ordalag på att kommunala förtroendemän sällan eller aldrig syns på mötena. En fråga som återkommer vid flera tillfällen under 70-talet.

1973                 1973 års Arosmässa är i samma regi som årets. Det har blivit ett samgående med TCO och Tekniska föreningen. Vilket en medlem ansåg som en ny frisk idé. Medan däremot många kritiska röster höjdes, då det ej gavs tillfälle till frågor. Arosmässans uppläggning återkom vid flera möten och resulterade i en skrivelse till FC0 om återgång till Arbetarnas Arosmässa.

Även under 60- och 70-talet är det i huvudsak kommunala frågor som dominerar, även de internationella frågorna har mer och mer kommit in i bilden.

1976                Efter valet 1976 blir det ett litet uppsving i mötesverksamheten. Den 16 nov. inröstas 25 nya medlemmar, av vilka många blir aktiva så gott som omgående.

Västerås Västra Soc―dem förening firade 1980 sitt 35-årsjubileum. Då skrevs en redogörelse för de gångna åren. De rader som följer är en kort redogörelse för de femton åren efter 1980.

Vi hade då sedan 1976 en borgerlig regering i landet. Här i Västerås hade socialdemokraterna makten i kommunen. 1980 genomfördes en folkomröstning om kärnkraften och den politiska situationen i landet var ganska labil.

Västra föreningen hade vid ingången av 1981 170 medlemmar. Genom kommunsammanläggning och stadens växt har ett flertal soc-dem föreningar bildats. Dels genom övergångar till dessa och dels på grund av bortgång, men framför allt genom svårigheten att värva nya medlemmar är vi i år nere i 109 medlemmar. Samma utveckling har också märkts när det gäller besökarantalet på mötena. En glädjande utveckling har dock märkts under den här perioden, nämligen en större aktivitet hos de kvinnliga medlemmarna. Sålunda har föreningen haft sin första kvinnliga ordförande, dessutom har en kvinna, Britta Lindkvist, varit kassör sedan 1975, och innehar fortfarande den posten när vi skriver 1995. Dessutom har ett flertal kvinnor suttit och sitter fortfarande på viktiga uppdrag inom föreningen. En verksamhet som varit av mycket stor betydelse och som i mycket hög grad bidragit till föreningens ekonomi är den hjälp med deklarationer som föreningen bedrivit i många år. Genom att en förenklad självdeklaration infördes under andra delen av 1980-talet har denna verksamhet upphört. Anledningen till att denna verksamhet gav ett så utmärkt ekonomiskt utfall var att några av våra deklarationskunniga medlemmar ställde upp helt ideellt och gav föreningen goda inkomster. De som bedrev denna verksamhet är värda all uppskattning och skall ha ett varmt tack för sina fina insatser.

Under den här tiden har föreningen vid olika tillfällen bedrivit kampanjer för att aktivera verksamheten i Pettersbergsområdet. Försök har gjorts genom dörrknackning, genom flygbladsutdelning, genom att förlägga en del möten till S:t Iliansskolan, genom försök att ta upp lokala frågor för Pettersberg inför valen. Tyvärr måste konstateras att utdelningen varit ganska måttlig på de vidtagna åtgärderna. Ett positivt undantag, och det var när en omdaning av Pettersbergs centrum stod inför ett avgörande. Då ordnade föreningen ett möte för information och debatt. Mötet var välbesökt och ett gott utbyte gavs också, både för besökarna och för föreningen. Vi kan nog glädja oss åt att föreningen betytt en hel del för det område, som omfattar vår verksamhet. När frågan om utformningen av byggnationerna på Oxbackens Centrum var aktuell inbjöd Västra Föreningen till ett möte i 88:an för att ge möjligheter till synpunkter på planerna för utformningen av området. Det var ett mycket välbesökt möte och en livlig och bra diskussion fördes. Genom sådan här form av verksamhet vågar man påstå att vi betytt och betyder en hel del i samhällsarbetet.

En fråga som varit föremål för diskussion inom den interna verksamheten har varit hur skall vi kunna förbättra mötesverksamheten? Hur skall vi få en bättre besöksfrekvens på mötena? Hur skall vi kunna förnya medlemsbeståndet? Tyvärr har vi ej kunnat finna någon bra lösning på dessa frågor trots att lovvärda försök till förnyelse och förändringar gjorts.

Som en kuriositet kan väl sägas att 1984 när det beslöts att ordna en studiecirkel i ämnet "Framtiden i folkets händer" var det en pensionärscirkel som startades.

En viktig del i föreningens verksamhet har varit studieverksamheten Ett antal av föreningens medlemmar har deltagit i av partiet och ABF ordnade kurser. Under alla de här 15 åren har det inom föreningen varit någon studiecirkel igång. Från 1991 har cirkelverksam-het kring frågan om den Europeiska gemenskapen varit föremål för studier. 1994 hölls en folkomröstning om Sverige skulle ansluta sig till Europeiska unionen. Resultatet blev att en knapp majoritet sade ja.

I anslutning till en studiecirkelverksamhet ordnades 1987 en dörrknackning på Pettersbergsområdet. Denna utmynnade sedan i ett lokalt handlingsprogram för området.

Den 24 november 1985 firade föreningen 40-årsjubileum på Arosgården Förre kommunalrådet Einar Jonsson, som var med när föreningen bildades 1945, höll ett historiskt anförande.

1986 inträffade en händelse i vårt land som vi inte trott skulle kunna hända. Vi låter slutorden från verksamhetsberättelsen talat "När slutord skall skrivas för detta verksamhetsår så är det den tragiska händelsen på fredagskvällen den 28 februari kl. 23,21 som inetsat sig i vårt minne. Statsminister Olof Palme mördas i Stockholm. En vanmakt grep oss alla. Våldet har kommit närmare oss. Palme var en stor statsman och fredsvän. Vi i Västra Föreningen bidrar på vårt sätt att föra den demokratiska socialismens idéer vidare för ett rättvisare samhälle."

1990 högtidlighölls föreningens 45-åriga tillvaro vid ett möte i Hammarby Servicehus. Programmet bestod i en tillbakablick på vad som hände 1945.

En delvis ny form av verksamhet har börjat i och med att vi i föreningen fått lägga synpunkter på partiets planerade verksamhet och på utkast till nytt partiprogram. Sålunda avgavs 1989 synpunkter på revision av partiprogrammet. 1990 avgavs ett remissyttrande med synpunkter på det s.k. 90-talsprogrammet.

En annan verksamhet som blivit en tradition inom föreningen är de årliga resorna eller utflykterna. Det har varit en stor uppslagsrikedom när det gällt att hitta nya och intressanta mål för resorna, varför det finns all anledning att uttala stor tillfredsställelse med dessa som en del i verksamheten.

1991 blev ett hårt år för socialdemokratin. I början av valåret pekade opinionsundersökningarna på att socialdemokraterna bara skulle få omkring 28 % av rösterna. Genom ett gott valarbete inom våra organisationer lyckades vi nå 37,7% i valet. Detta ledde till att vi fick en borgerlig fyrpartiregering i riket. För Västerås vidkommande innebar valet att vi efter 72 år med socialdemokratiskt styre fick ett borgerligt majoritetsstyre. Men genom ett intensivt arbete inför 1994 års val lyckades vi nå fram till 45,4 % och vi har åter en socialdemokratisk regering i landet och även i Västerås. En viktig del i föreningens verksamhet har också varit att informera och ge synpunkter på sjukvårdspolitiken. Sålunda har vid ett flertal tillfällen våra egna landstingspolitiker medverkat vid våra föreningsmöten.

Denna redogörelse över Västra Socialdemokratiska Föreningens verksamhet under åren 1981 till 1995 visar att vi har anledning att slå vakt om och stärka våra organisationer. Vårt arbete för att bevara och förstärka solidaritetstanken, stärkande av den demokratiska socialismen och ökad internationalism måste ske genom ökad aktivitet i våra lokala organisationer.