Utbildning

Alla människors rätt till kunskap är ett grundläggande krav för oss unga socialdemokrater. Därför kan vi aldrig acceptera att barn får en sämre utbildning på grund av familjens ekonomiska situation. Kunskap är något som har förmågan att lyfta varje människa och ge henne/honom möjlighet att förverkliga sina drömmar och mål. Kunskap ger också varje individ möjligheten att bli en kritisk granskande medborgare. Utbildning är grunden i vårt samhälle, det som har gjort det möjligt att bygga en stark välfärd och skapa en god tillväxt. Välutbildade medborgare är idag ett måste för att ett land ska kunna konkurrera på den globala marknaden. Därför är det viktigt för SSU att Sverige har ett väl utvecklat utbildningssystem som bygger på det livslånga lärandet. Vi vet att möjligheten till ny kunskap och utveckling skapar trygghet och i sin tur en konkurrenskraftig arbetskraft. Vi vill inte ha en framtid där vårt land konkurrerar med låga löner. Vi vill istället ha ett samhälle där kunskap är vår störta styrka. Därför kräver vi ökade utbildnings satsningar på alla nivåer i samhället.

     Vi har redan idag ett av världens bästa utbildningssystem men för SSU är det långtifrån fulländat. Skolan är idag en av de viktigaste arenorna i samhället för att skapa jämställdhet och integration. 20 procent av vårt lands invånare härstammar från andra länder. Detta ser vi som en enorm tillgång för vårt samhälle. SSU vill se en skola där det råder integration, där vi lär oss av varandra för att skapa ett så mångkulturellt samhälle som möjligt. Vi tänker aldrig acceptera en skola som motverkar tanken på att människor med olika bakgrund inte kan träffas. Likväl tänker vi heller aldrig acceptera att skolan motverkar kampen om ett jämställt samhälle. Skolan består till 50 procent av kvinnor och 50 procent av män. Ändå så är dagens skola inte jämställd. Detta är inte godtagbart. SSU anser att i kampen om ett jämställt samhälle måste stora satsningar ske i skolan. Därför kräver vi att satsningar ska göras för att skolan ska bli en plats där både killar och tjejer känner sig tillgodosedda. En del i det arbetet är att skolans lärarkår ska spegla samhället sammansättning av klass, kön och etnicitet.

     Att obehindrat kunna uttrycka sig i tal och skrift är i dagens samhälle en förutsättning för att klara sig i kontakter med andra människor, myndigheter, i yrkeslivet eller för att kunna delta i det demokratiska samtalet och arbetet. Vi vill ha en skola där alla klarar de kunskapsmål som är uppsatta. Vi tänker inte tolerera en skola där en del elever inte får den tid och hjälp som de behöver för att klara sin skolgång. SSU anser att det är viktigt att ställa krav på skolan. Vi vill se en skola där eleven lär sig den så viktiga faktakunskapen. Men vi vill än mer se en skola som lär eleverna att kritiskt granska och söka kunskap. En skola där eleven kan jobba självständigt och tillsammans med andra elever utvecklas och lära sig med pedagogen som handledare. Vi kräver att skolan är rustad att ge elever den sociala kunskapen och värdegrunden som är nödvändig för att kunna fungera i ett demokratiskt samhälle. Allt detta tillsammans ger en elev som har instrumenten att utveckla sig själv och skapa sig ett gott liv.

     Skolan har en av de viktigaste rollerna i den demokratiska skolningen. För SSU är det självklart att eleverna i skolan ska få den första kontakten med politiken och lära sig att kritiskt granska den. I det arbetet är det självklart att de politiska ungdomsförbunden måste vara delaktiga och därför ska varje skola släppa in de politiska ungdomsförbunden i skolorna.

•     Sverige ska konkurrera med välutbildad arbetskraft.

•     Utbildning är ett högprioriterat område som ska tillföras ökade resurser på alla nivåer i samhället.

•     Skolan ska bli en jämställd arena.

•     Skolan ska vara ett föredöme för övriga samhället vad gäller integration.

•     Skolan ska se alla elever och ge dem möjlighet till utveckling och

      självförverkligande.

•     Demokratiska och politiska ungdomsförbund ska ha rätt att komma in i de svenska                                                   skolorna.

•     Lärarkåren ska spegla en jämlik sammansättning av klass, kön och etnicitet.

En skola för alla

Vi vill ge alla möjligheten att studera oavsett familjens ekonomiska situation.  Detta kan vi endast uppnå så länge den svenska grund- och gymnasieskolan är avgiftsfri. SSU vill ha en gemensamt skattefinansierad skola som alla bidrar till och alla är välkomna att studera i. Eleven ska själv kunna välja sin skola. Där ska en likvärdig utbildning erbjudas oavsett bakgrund och förutsättningar. SSU vill att medel ska tilldelas eleven efter behov. En förutsättning för att känna sig delaktig i samhället är att tro på sig själv och inse sina egna styrkor och möjligheter. Vi vill ha en skola som kan se alla elevers behov och få dem att känna delaktighet. I lärandet är det viktigt att eleven känner sig trygg och vågar pröva sig fram.

     Lika viktigt är att klimatet i skolan bland elever och lärare skapar en trygghet. Vi ser problem med dagens skola där elever inte alltid känner denna trygghet. I SSU:s version om den öppna och trygga skolan är låsta lärarrum inte ett alternativ utan ett hinder för elever att i nödsituationer söka hjälp. SSU kräver att skolorna och kommunerna tar mobbing och kränkningar på allvar. Eleven ska ha möjlighet att få stöd och hjälp när den känner sig kränkt. Läraren måste bli bättre på att uppmärksamma vad som händer under skoltid. Trygghet är en förutsättning för lärandet. Andra brott även de av arbetsmiljökaraktär bör beläggas med anmälningsplikt. SSU anser att rektorn och slutligen kommunen är ytterst ansvarig för att ingen mobbing förekommer på skolan. Vi kan inte acceptera ett samhälle där elever inte blir sedda när de har blivit dåligt behandlade. Därför kräver vi att varje skola tillsammans med eleverna ska utarbeta en plan så att de kan agera snabbt när en elev behöver det. Allt för att stötta eleven så att den kan fortsätta sitt lärande och vinna tillbaka den stolthet som är varje människas rättighet. Sverige har idag en av världens bästa skolor, trots det har klimatet i dagens skola blivit allt hårdare och pedagogerna känner sig otillräckliga att sköta både undervisning och hinna se eleven utanför lektionstid. SSU anser därför att kommunerna ska satsa på att anställa utbildad resurspersonal i större utsträckning för att komma till rätta med problemen. De kan bli ett stöd som eleven kan vända sig vid när den har ett problem som hon/han inte vill ta med någon pedagog eller annan personal på skolan. Satsningar på sådana insatser är vi övertygade om kommer leda till att fler ungdomar fångas upp innan de hamnar snett i samhället. Diskrimineringen av det kvinnliga könet finns även i den svenska skolan. Detta kommer SSU alltid att bekämpa. Vi vill att all undervisning ska genomsyras av genusperspektivet. Vi vill att skolan ska göra eleverna uppmärksamma på det ojämställda samhälle vi lever i. All utbildning ska syfta till att bryta könsmaktsordningen som finns i samhället och hela tiden skapa en diskussion om dessa frågor. Historia undervisningen ska vara mer jämställd och därför ska kvinnans historia lyftas in och göras mycket tydligare. Undervisning i genuskunskap ska vara obligatoriskt och tjejer i skolan ska uppmuntras att ta för sig mer i samhället. För att motverka sexuella trakasserier som ofta föds på grund av den bild av kvinnan och sexualitet som skapas i dagens samhälle så ska skolan jobba mer aktivt med sexualundervisning genom hela skolgången. En plan mot sexuella trakasserier ska också upprättas i samband med en plan om hur skolan ska uppnå jämställdhet. För SSU är det samtidigt självklart att jämställdhetslagstiftningen ska råda även i skolan.

     För att skolan ska vara till för alla behövs en handlingsprogram för att möta de ”nya” svenskar som kommer till vårt land. Vi vet att en förutsättning för att klara inlärningen i skolan är att eleven kan det språk som kunskapen förmedlas med. Samtidigt ser vi möjligheten och kompetensen som växer fram bland de medborgare som inte har svenska som modersmål. Kunskapen att prata flera språk måste lyftas fram i skolan och synliggöras i ett intyg. Modersmålsundervisning ska för dem som vill vara en möjlighet och något som kommunen ska erbjuda under skolans timplan. Elever med modersmålsundervisning, ska ha möjlighet att studera sitt modersmål som sitt ”moderna språk”. Vi anser även att elever ska ha möjlighet att läsa vissa andra ämnen på sitt modersmål, för att underlätta inlärningen. Men självklart ska skolan även satsa resurser på att se till så att svenskakunskaperna blir så bra som möjligt och att eleven känner sig trygg i det svenska språket.  Därför är det viktigt att se över systemet med förberedelseklasser och hur dessa påverkar elevens individuella utveckling såväl som i språk som i andra ämnen.

     En del av de som kommer till vårt land har flytt från ett annat land. Dessa elever kan många gånger ha upplevt traumatiska upplevelser och kan behöva hjälp och stöttning för att över huvud taget klara vardagen. Detta måste skolan ha beredskap för och vi vill att det finns personer i skolan som eleven kan vända sig till med dessa problem. Diskriminering är ett problem som många svenskar med utländsk bakgrund utsätts för. SSU kan aldrig acceptera det. I dagens läge gäller lagen om etnisk diskriminering elever i skolan, men ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har inget medel att gå vidare med fall där skolelever blivit diskriminerade. Detta måste rättas till så att DO kan få de verktyg som krävs för att motverka etnisk diskriminering.

     Särskolan är något som vi i SSU ser en positiv utveckling i. Vi vill att elever i särskolan ska integreras i den övriga skolan. Skolan ska utreda varje elevs enskilda behov och ut efter dessa erbjuda individanpassad utbildning. Vi tror inte på tanken att dela upp olika grupper av människor utan vill se att särskolans elever blir sedda som alla andra av skolans alla elever men som i det här fallet behöver mer stöd och hjälp. Det är också viktigt att skolorna i landet är anpassade för människor med olika funktionsnedsättningar.                             SSU vill ha en skattefinansierad skola som alla bidrar till efter förmåga och får ta del av efter behov.

•     Grund och gymnasieskolan ska vara helt avgiftsfria.

•     Alla elever ska ha rätt att välja skola.

•     SSU kräver ökade satsningar på resurspersonal i skolan..

•     Anmälningsplikt bör åläggas all skolpersonal.

•     Rektor och slutligen kommunen är ytterst ansvarig för att ingen mobbing

      förekommer på skolan.

•     Undervisningen ska genomsyras av genusperspektivet.

•     Jämställdhetslagstiftningen ska omfatta skolan.

•     En mer jämställd historieundervisningen ska praktiseras i skolan.

•     Alla lärare och elever ska utbildas i genuskunskap och jämställdhet.

•     Kunskapen att prata flera språk måste lyftas fram i skolan och synliggöras i ett

      intyg.

•     Modersmålsundervisning ska för de som vill vara en möjlighet och något som

      kommunen ska erbjuda.

•     Mer resurser ska tillföras modersmålsundervisningen för att kunna öka kvalitén

      samt antalet modersmålslärare.

•     DO ska få medel för att kunna driva elevers sak.

•     Särskolan ska få sina behov tillgodosedda och integreras fullt ut i skolan.

•     Alla elever ska ha samma rätt att delta i det sociala livet i skolan.

•     Skolan ska tillsammans med eleverna utarbeta planer som effektivt kan hjälpa en

      elev när denna utsatts för diskriminering i skolan.

•     Att kommunerna skall erbjuda eleverna modersmålsundervisning under skolans

      timplan.

Öppna skolan

Skolan ska vara en central träffpunkt för bostadsområdets eller kommunens innevånare. Möjligheten att nyttja skolans lokaler på kvällar och helger ska vara självklart. Vi kan idag genom olika initiativ i samhället redan se vad en ”öppen skola” för alla kan göra. Det kan bli den plats där människor från olika bakgrunder kan träffas och där föräldrar kan lära känna varandra och finna stöd i varandra. Skolan ska bli en stolthet för människorna som brukar den. Vi tror att om alla gemensamt ser ett värde i att nyttja skolan och träffas där så kommer också skadegörelsen att minska.

Skolan ska vara en central träffpunkt för bostadsområdets eller kommunens innevånare.

•     Skolan ska vara en central träffpunkt för bostadsområdets eller kommunens

      innevånare.

Elevdemokrati

Den svenska skolan har genom historien genomgått stora förändringar, ofta till det bättre. Men det finns fortfarande en fråga som vi tyvärr inte kommit långt med, nämligen frågan om elevernas egenmakt över sin utbildning och sin vardag i skolan. För SSU är det självklart att en elev måste ha inflytande över och förståelse för vad som sker i skolan. Vi tror att nyckeln till ett samhälle med demokratiska medborgare finns i skolans förmåga att ge människor utbildning. Den absolut viktigaste saken för en elev i skolan är dennes egen inlärning. Då måste också eleven få inflytande över det. Vi tror på en röd tråd genom skolans alla år. Det handlar om att successivt få allt mer att säga till om i sitt lärande. Genom att jobba på ett sådant sätt i skolan vågar eleven utvecklas och ta för sig mer. Vi är övertygade om att elever med stort inflytande och med förståelse för varför de lär sig också presterar bättre.

     SSU vill att eleven ska få en individuell handlinsplan som hon/han kommer fram till tillsammans med läraren. Vår vision är att eleven ska nå de mål som är uppsatta på det sätt som passar henne/honom bäst. Arbetssättet i klassrummet ska eleverna ha stort inflytande över. Vi ser vikten av att man känner sig delaktig och har en förståelse för vad som sker. Utvärdering och planering ska användas på ett bättre sätt än i dagens skola. Eleverna och läraren ska hela tiden planera och utvärdera sitt arbete för att hela tiden lära sig och utvecklas. För SSU är det också viktigt att eleven gör en skriftlig och anonym utvärderingen av läraren och det arbete som hon/han gjort.

     För SSU så är det viktigt att det finns ett organiserat inflytande i skolan. Utöver egenmakten i klassrummet behöver skolan utveckla sina inflytandekanaler. Vi vägrar tro att elever inte vill ha makt över sin skola. Vi tror att en del problem har sin grund i att de inte alltid har kunskapen och redskapen göra det. Därför kräver vi att skolan ska se till att eleverna får veta sina rättigheter i skolan och att de får utbildning i demokrati och inflytande över skolan. Möjligheten att välja elevinflytande som kurs ska också vara möjlig. Vi tror på att elever kan ta ansvar bara vi ger dem kunskapen till det. 

     SSU vill att det ska råda elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna och skolråden. Där ska elever och lärare samråda rörande stora frågor som exempelvis anställningar och budget. Varje klass ska få utse representanter till elevrådet genom slutna omröstningar. Vi vill se en utveckling där eleverna i demokratiska skolval väljer sina representanter. Det skulle lära och uppmuntra elever till demokratiska processer och också legitimera de personer som sitter och beslutar i olika lokala styrelser. Vi vill se att kommunerna anställer elevdemokratistödjare som kan hjälpa och stötta eleverna i utvecklingen av skolans demokratiarbete.

     Skolan är elevernas arbetsplats. Ute i arbetslivet är det ofta självklart med inflytande över sin arbetsmiljö och sina chefer. I skolan är det inte så idag. SSU kräver att elevskyddsombuden ges omfattande rättigheter och genomgår samma utbildning som skolans ordinarie skyddsombud. Elevfackligt arbete ska uppmuntras i skolan och inte leda till frånvaro. För att eleverna ska klara av detta är det för oss viktigt att elevfackliga organisationer blir starka i Sveriges alla skolor. Vi vill se en utveckling där eleverna är representerade av elevfacken i till exempel situationer där eleverna blivit dåligt behandlade eller vid anställning av personal i skolan.

     Elevmakt handlar inte bara om elevens makt i elevråd och i undervisningen. Det handlar också om rätten att välja en utbildning som stimulerar. Eller rätten att gå i skolan på egna villkor. SSU vet att elever presterar bättre om de gör något de tycker är roligt. Vi tycker det är viktigt att eleverna ska ha möjlighet till fria val i skolan. I dagens skola är det inte heller säkert att skolan behöver vara tidsbestämd varje dag. Alla är vi inte likadana och vi har alla olika behov. En del elever har behov av mer tid och mer resurser medan andra går snabbare fram och vill ha nya utmaningar. SSU vill att ämnestimplanen avskaffas och att flextid i skolan inrättas. Vi tror att lärare då får större möjlighet att tillsammans med eleverna planera deras tid och få ut bästa möjlig utbildning av tiden. Det skulle skapa bättre möjligheter för en än mer individbaserad skolgång. Eleven får då mer möjlighet att ta till sig kunskap på det sätt som passar henne/honom bäst.

•     Eleverna ska ha makt över sin utbildning.

•     Inflytande och demokrati ska läras ut och praktiseras.

•     Varje elev har rätt till en individuell skriftlig handlingsplan.

•     Planering och utvärdering av undervisningen ska vara ett självklart inslag i lärandet.

•     En skriftlig och anonym utvärdering av lärare ska vara självklart i skolan.

•     Alla elever och lärare ska få en utbildning om inflytande och demokrati som kan

      tillämpas i skolan.

•     Elevinflytande ska finnas som en valbar kurs i skolan.

•     Det ska råda elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna och skolråden.

•     Elevrepresentanter ska väljas i demokratiska skolval.

•     Elevskyddsombuden ges omfattande rättigheter.

•     Elevfackligt arbete ska uppmuntras i skolan och inte leda till frånvaro.

•     De elevfackliga organisationerna ska stärkas och uppmuntras att finnas över hela

      landet.

•     Elevfackliga organisationer ska erkännas som part i förhandling i skolan.

•     Varje elev ska ta ansvar och känna till sina skyldigheter.

•     Ämnestimplanen ska avskaffas.

•     Flextid ska införas i skolan.

•     Elevens individuella utveckling ska främjas.

•     Alla kommuner ska ha en elevdemokratistödjare.

Betyg

För SSU ska skolan vara en plats dit elever går för att förverkliga sig själva. Vår bild av eleven och lärandet är positiv. Betygen är till sin natur godtyckliga och därför är det lättare att få bra betyg på en skola än på en annan. Därför ska skolverket, fram till dess att betygen avskaffas se till att bedömningen trots allt blir så likställd som möjligt över hela landet. Betygen grundar sig allt för mycket på att visa hur bra eller dålig en elev är och kräver att det som undervisas är enkelt mätbart och lika för alla. SSU vill ändra på det. Vi vill att skolan ska kunna se och lyfta fram alla elevens kunskaper. Allt handlar inte om vad en elev presterar på ett prov eller under en redovisning. Dagens betygsystem måste avskaffas. Vi vill istället se en betygskala med godkänt eller ännu icke godkänd. SSU är medvetna om att alla inte kan göra samma saker i samhället. Vi vet att det alltid kommer att finnas ett behov i samhället av att kunna värdera olika människors kunskap, inte minst i arbetslivet. Men vi tror inte att vi kan göra det på ett bra sätt genom att bedöma människor med enbart betyg. Nej, vi vet att elever är så mycket mer än så. Nya sätt att bedöma kunskap måste testas och vi ser att skriftliga och muntliga omdömen är två av sådana.

     För att minska betygsstressen för eleverna vill vi att skolan återgår till ämnesbetyg samtidigt som läraren tillsammans med eleven hela tiden har en dialog om vilka kunskapsmål som är uppnådda. SSU tror att genom att prata mer med varandra och ta med föräldrarna i processen kan de elever som har det svårare i skolan känna att de också är sedda och att skolan vill att de ska lyckas. I väntan på en förändring av betygssystemet ser SSU saker som måste åtgärdas. Vi tänker inte acceptera att betyg sätts godtyckligt och att det ska vara ”lättare” att få bra betyg i en skola medan en annan har helt andra krav. Skolverket ska se till att bedömningen blir likställd över hela landet. Skolan måste också se till att varje elev har möjlighet att tenta upp ett betyg och ge elever en andra chans.

     Proven i skolan är ofta det som avgör elevens betyg. Vi tycker proven får för stor roll i sammanställningen av betygen. Men så länge vi har prov som en måttstock på vad elevens lärt sig så vill vi att eleven ska ha rättigheter om hon/han känner sig dåligt behandlad. I högskolan har försök med anonyma prov genomförts med lyckade resultat. Anonyma prov innebär att eleven får en kod när hon/han skriver provet. När läraren rättar provet syns inte vem som skrivit det. Bedömningen kan då ske mer objektivt. SSU vill att anonyma prov även ska andvändas i grund- och gymnasieskola.

•     Betygen ska avskaffas till förmån för godkänt och ännu icke godkänt.

•     Varje elev har rätt till en muntlig och skriftlig motivering till sitt betyg.

•     Betygskriterierna ska vara lika över hela landet.

•     Skolverket ska inte bara titta på betygen i en bedömning av skolan. Även

      demokratiarbete ska lyftas fram.

•     Elever ska ha rätt till en andra prövning i betygsärenden.

•     Alla elever ska ha rätt till anonyma prov.

•     SSU vill ha ämnesbetyg i skolan.

•     Elever ska ha rätt att tenta upp sina betyg.

Läromedel

Förr i tiden var läromedel endast några få böcker. Idag så lever vi i en värld av tv, datorer, Internet. Böcker finns i massor och varje dag kommer det ut tidskrifter och dagstidningar. Detta har medfört att dagens elever överröses med information och kunskap. SSU tycker det är bra att eleverna har tillgång till all den information som finns i dagens samhälle, det som är viktigt är att skolan ger eleverna kunskap om hur de söker och värderar kunskap. Att kritiskt granska det man läser och lär sig är av stor vikt. Skolan måste redan från början ge elever de redskap som behövs i det arbetet. Parallellt med det arbetet måste eleverna ges tillfälle att komma ut i samhället. Vi tycker att det är ett läromedel i sig.

     SSU är kritisk till sponsrade läromedel vid undervisning i skolan, då vi ser en risk i att dessa hotar skolans objektivitet. Däremot är det viktigt att elever och lärare kan använda sig av utomstående källor i sin jakt efter kunskap. Undantag måste också kunna göras vid till exempel yrkesförberedande program där olika typer av sponsrat material är nödvändig för undervisningen.

•     SSU är kritiska till sponsrade läromedel.

•     Alla elever ska i ett tidigt skede få lära sig söka kunskaper ur och kritiskt granska

      olika källor.

•     Samhället måste få en större roll som läromedel i dagens skola.

Lärarrollen

Läraren har länge betraktas som allvetaren. Lärarrollen har bestått i att förmedla vidare så mycket som möjligt av sin kunskap till eleverna. Katederundervisningen försvinner allt mer från skolorna och istället handlar det om att läraren ska vara den som inspirerar, handleder och vägleder eleven i sitt sökande efter kunskap. Det är en kunskapssyn som vi sedan länge förespråkat då det leder till självständiga och kritiskt granskande individer. En god handledare ser varje individ och utformar undervisningen där efter, oavsett om det handlar om att presentera fakta eller låta eleven utforska själv.  Varje elev ska kunna välja det inlärningssätt som passar individen till exempel problembaserat lärande, projektarbeten eller praktiska tillämpningar.

     Skolan måste utvecklas i en snabbare takt och inte släpa efter övriga samhället, vilket är fallet idag. En förutsättning för att lyckas med det, anser vi är att lärarutbildningen förbättras och utvecklas. Skolan ska följa med i utvecklingen av nya inlärningssätt och pedagogiska metoder. Lärare i skolan ska i så stor utsträckning som möjligt vara behöriga. Särskilda ämnen som innehåller etik och moral och sexualundervisning måste kräva särskild utbildning.

•     Lärarrollen ska i större utsträckning bli handledande.

•     Utbildning i sexualkunskap och etik och moral ska krävas för behörighet i dessa

      ämnen.

•     Kommunen ska ha ansvar för att ha ett brett utbud av pedagogiken i skolan.

Förskolan

Förskolan är idag den första kontakt våra barn får med utbildning. Alla barn ska ha tillgång till den unika pedagogiska miljö som förskolan erbjuder. Därför ska den vara avgiftsfri. Lika omfattande och tillgänglig för alla oavsett om föräldrarna arbetar, är arbetslösa eller studerar. Vi tycker att föräldrar som arbetar under nätter ska ha rätt utveckling att lämna sina barn på nattförskola. SSU tycker det är viktigt att förskolan präglas av lek och upplevelser. Leken är ett bra sätt för barnen att ta till sig kunskap. Den har en betydande roll för barns. Barnen utvecklas efter sina individuella förutsättningar samtidigt som den sociala förutsättningen och förmågan att samarbeta förstärks. Vi ser positivt på att kommunala förskolor blandar olika pedagogiker för att barnen ska utvecklas på bästa sätt och det skapar valmöjligheter för föräldrarna. Övergången mellan förskola och skola behöver inte vara samtidigt för alla barn. Vi vet att alla har olika förutsättningar och utvecklas olika. För SSU är det viktigt att föräldrar, förskola och skola har en bra dialog med varandra. 

     Förskolan genererar goda ting för alla, inte minst för alla kvinnor som tackvare förskolan kunnat lämna hemmet och äntra arbetsmarknaden.  För SSU är det fundamentalt att denna rättighet är självklar och viktig för vårt samhälles utveckling. SSU förespråkar en obligatorisk förskola för alla barn.

     Vi tycker det är viktigt att förskolan jobbar aktivt för att bryta de könsroller som finns i vårt samhälle. SSU vill att ett feministiskt utvecklingsarbete sker i förskolan för att hjälpa barn att utveckla sin individ och inte sitt genus. För att uppnå en förändring är det viktigt att personalen utbildas i genuspedagogik och ges stöd i sitt arbete samtidigt som kommunerna måste rekrytera fler män som vill arbeta i förskolan för att göra lärarkåren mer jämställd.

•     Förskolan ska vara avgiftsfri och öppen för alla barn.

•     Föräldrar ska ha möjlighet till dag eller natt förskola.

•     Skolstarten ska ske i samarbete med skola, förskola och förälder.

•     SSU vill ha en obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder.

•     Förskolan är ett fundament för att alla som vill ska kunna jobba och för att vårt

      samhälle utvecklas.

Grundskolan

Grundskolan ska genomsyras av en humanistisk och demokratisk syn. SSU anser att skolan måste vara en fristad för eleverna där man får stöd och uppmuntran. Vi vet att en del har svåra förhållanden utanför skolan. För oss är det viktigt att grundskolan kan bli den plats där eleverna får hjälp och stöd även om det saknas hemifrån. Grundskolan ska förbereda eleverna för gymnasiet genom att ge dem den kunskap som behövs. För oss är det självklara målet att alla elever ska klara kunskapsmålen och direkt kunna gå över till gymnasiet. Dit kommer vi genom att ha en grundskola som kan se alla elever och individanpassa utbildningen så att varje elev blir tillgodosedd. Framtidens lärande kommer baseras på sakkunskaper men framförallt på att söka och kritiskt granska information. Vi tror på modellen med en sammanhållen grundskola. Dagens kommunala grundskola har tvingat utveckla sin pedagogik. SSU anser att varje kommun ska se till så att det finns ett brett utbud av pedagogiker och undervisningsmetoder. Vi tror att detta skapar en större valfrihet för föräldrarna och eleven.

     Personalen måste få makten att utforma grundskolan så att den blir anpassad till varje elev. Vi tycker det är viktigt att politikerna vågar ge lärarna och rektorn chansen att själva hitta bra vägar för att uppnå det mål som politikerna satt upp om kunskap och värdegrund. Egenmakt måste råda bland vår personal i kommunerna och de måste ges kontinuerlig kompetensutbildning så att de kan möta framtiden. Samtidigt ska politiken ha möjligheten att se helheten och fördela pengar efter elevernas behov. Vi säger nej till skolpeng som är lika för alla, oavsett behov.

     SSU ser ett ökat behov av motion i skolan. Därför vill vi ha en timmes motion per dag i skolan. SSU är kritiskt mot läxor i grundskolan. Vi tror på en kommunal skola som tillgodoser elevens kunskapsbehov under skoltid och värnar elevens rätt till fritid. Om hemuppgift måste utdelas, ska skolan tillhandahålla läxhjälpsresurser i tillräcklig omfattning. Vi motsätter oss ett totalförbud av läxor då utrymme för hemuppgifter måste finnas kvar eftersom elever successivt bör erhålla erfarenhet av självdisciplin och tidsplanering.

Studievägledning är viktig i grundskolan för att uppmuntra unga människor att hitta den utbildning som de är intresserade av. För SSU är det också viktigt att studievägledaren aktivt jobbar för att bryta killars och tjejers traditionella studieval samt att upplysa eleverna om vilka möjligheter och behov som finns på den framtida arbetsmarknaden. SSU vill se en större satsning på fler studievägledare i grundskolan.

•     Varje elev ska ges de resurser som krävs för att uppnå kunskapsmålen.

•     Grundskolan ska bygga på en demokratisk och humanistisk syn.

•     Kommunerna ska ha ansvar för att det finns ett brett utbud av pedagogiker och

      utbildningsmetoder att välja på.

•     Skolpersonalen i grundskolan ska ges egenmakt i arbetet.

•     Studievägledningen måste få en starkare roll inför valet till gymnasiet.

•     SSU är kritisk mot läxor i skolan.

•     SSU vill se en timmes motion per dag i skolan.

•     SSU är kritiskt mot läxor i det avseende då det inskränker den rätt till fritid som

      varje elev besitter.

•     SSU ska verka för en grundskola där så mycket kunskap som möjligt erhålls

      under skoltid.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan har två stora uppgifter att hjälpa eleverna att uppnå de kunskapsmål som krävs och att förbereda dem inför arbetslivet. SSU tror på tanken om det livslånga lärandet och vi vill ge varje människa chansen att göra nya val och lära sig nya saker oavsett vad personen i fråga läst tidigare. Högskolebehörighet är en rättighet som varje elev ska ha oavsett om det är yrkes eller studieförberedande program hon/han läser. Vi tror på varje människas förmåga att bli vad hon/han vill.

     Gymnasieskolan ska ha breda ingångar och flera olika utgångar. Vår vision är att varje elev ska komma in på sitt förstahandsval. Vi är övertygade om att eleven lättare når upp till kunskapskraven om det man läser i skolan är intressant och relevant. Betyg ska inte användas som utslagningsinstrument vid vare sig val av sektor, inriktning eller fördjupning. Elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet ska ha möjlighet att bli preliminärt antaget till ett nationellt program eller sektor samtidigt som de kompletterar sina betyg för att bli godkända. Vi är övertygade om att dessa elever blir mer motiverade av att påbörja studier som de själva är intresserade av. När dessa uppnått kraven ska de ingå helt och fullt i den vanliga gymnasieutbildningen. I det fall där gymnasiestudier inte är ett alternativ så måste de erbjudas flexibla lösningar med till exempel arbetsförlagd praktik, distansutbildning och lärlingsutbildningar.

     Ett sätt att förbereda elever inför arbetslivet är arbetsplatspraktik. SSU kräver därför att alla elever, även de som går studieförberedande program, ska genomgå en arbetsplatsförlagd praktik. Genom Sveriges medlemskap i EU skapas stora möjligheter för de yrkesförberedande programmen. SSU vill att skolan ska göra det enklare för elever att göra sin prao och den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i andra EU-länder. Sverige ska samtidigt verka för att EU jobbar fram en måttstock för yrkesutbildningar som ger en standard för vad som krävs så att eleverna som genomgått dessa studier får ett intyg att de håller den kompetens som eftersöks i hela unionen.

     Sverige är beroende av att våra elever når upp till de uppsatta målen i matematik och naturvetenskapsämnen. Tyvärr så ser vi att målen inte har uppnåtts inom de områdena. Därför vill vi att ett nationellt kvalitetslyft av pedagogiken och idéerna kring naturvetenskapen startas upp för att stärka och utveckla lärandet inom dessa ämnen. De yrkesförberedande programmen varierar ofta i kvalitet i dagens skola. Många elever väljer att hoppa av eller går ut med ofullständiga betyg. Därför kräver SSU att dessa program förbättras och kvalitetssäkras. 

     Idag är rätten till ett körkort inte självklar. SSU vill att gymnasieskolan ska erbjuda hela körkortsutbildningen som en kostnadsfri och valbar kurs. De dokument som styr gymnasieskolan har bra och tydliga mål som garanterar elever både en kvalitativ undervisning och ett medinflytande i skolan. Tyvärr lever skolan inte upp till de krav som elever har rätt att ställa. SSU anser att elever ska ha rätt att strejka när skolan bryter mot centrala styrdokument.

•     Alla elever ska få den hjälp det behöver för att uppnå sina kunskapsmål.

•     Alla elever ska få högskolebehörighet efter avslutade gymnasiestudier.

•     Eleverna ska komma in på sitt förstahandsval.

•     Gymnasieskolan ska vara flexibel och ha breda ingångar och många utgångar.

•     Ett nationellt kvalitetslyft för naturvetenskapen genomförs.

•     Möjligheten till prao och APU inom EU ska finnas för alla i skolan.

•     Sverige ska verka för att en standard på yrkesföreberedande program upprättas

      inom EU.

•     Körkortsutbildning ska finnas som en kostnadsfri och valbar kurs på gymnasiet

•     SSU kräver att de yrkesutbildade programmen kvalitetssäkras.

•     Gymnasieelever har rätt att strejka när skolan bryter mot centrala styrdokument.

Vuxenutbildning

Möjligheten för människor att under hela sin livstid kunna utveckla sina kunskaper och färdigheter anser SSU vara avgörande för ett rättvist samhälle. Med en rörlig arbetsmarknad och en ständigt ny teknik kommer var och en dessutom ständigt behöva lära om, lära mer eller lära helt nytt. Ingen kan någonsin beteckna sig som fullärd. Istället blir det livslånga lärandet allt mer viktigt i utbildningspolitiken. För att alla som vill ha, och har behov av, högre utbildning krävs det många ytterligare utbildningsplatser inom vuxenutbildningen i hela landet. Möjligheten att läsa utbildningar på distans är mycket viktig. Det finns tillfällen då pensionärer väljer att påbörja en utbildning som de sedan kanske inte har för avsikt att vara verksamma i. Därför bör personer i arbetsför ålder ha företräde till vuxenutbildning. Långväga flyttning kommer annars att avskräcka alltför många från att ta steget till vidareutbildning.

     En annan avgörande faktor för det livslånga lärandet är en god studiesocial miljö som lockar till studier. Det är särskilt viktigt för studenter som inte kommer från miljöer med studietradition. Alla med lust att lära ska känna sig välkomna till våra universitet och högskolor. Därför är det viktigt att man i takt med utbyggnaden av utbildningsplatser också satsar på bostäder, läsplatser och datorer.

     Om det livslånga lärandet ska bli verklighet för alla är det viktigt att det finns många och varierande studieformer så att alla finner sätt som passar dem. Folkbildning är därför ett viktigt inslag. Att läsa studiecirklar och studera på folkhögskolan är ett utvecklande och annorlunda sätt att inhämta kunskap.

SSU ser att lärandet är en livslång process. SSU anser att den enskilda människan ska, flera gånger, under sin livstid ha möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Högskolan ska tillhandahålla kurser i fort- och vidareutbildningssyfte. Den enskilda människan ska kunna välja den form som passar bäst, exempelvis kurser på helfart, halvfart, dagtid, kvällstid eller på distans.

     Kunskapslyftet har goda effekter och gjort det mer naturligt för vuxna att fortsätta studera. SSU anser att det även i fortsättningsvis ska finnas många platser inom vuxenutbildningen. Den ska inte stänga ute vissa vuxenstuderande utan vara tillgänglig för alla.

En av konsekvenserna av dagens orimliga betygssystem är att många som redan har höga betyg måste läsa upp det dessa ytterligare för att komma in på de utbildningar de vill. De konkurrerar då om platser med dem som inte ens har grundläggande betygsbehörighet. Till dess att betygen i sin nuvarande form avskaffats kräver SSU att de utan grundläggande gymnasiebehörighet, i de fall platsantalet är begränsat, ges företräde till platser i vuxenutbildningen.

•     Högskolan ska ha ett kontinuerligt utbud av fort- och vidare utbildning.

•     Vuxenutbildning ska vara tillgängliga för alla.

•     Studieförbund och folkhögskolor ska få mer resurser.

•     Alla garanteras vidareutbildning i hela sitt liv.

•     Utbudet av olika kursformer ska vara brett.

Fristående skolor

SSU anser att de fristående skolorna urholkat den offentliga skolans ekonomi, Fristående skolor är symtom på att den offentliga skolan på håll brister i kvaliteten. Vi unga socialdemokrater vill utveckla och förstärka den offentliga skolan. Idag försvinner ekonomiska resurser till fristående skolor. Kommunen är ansvarig för att varje elev garanteras en skolgång, det gör att kommunen, utöver att betala bidrag till fristående skolor, måste hålla resurser i beredskap om fristående skolan läggs ner. Det gör att kommunen får en merkostnad. Det är dyrt. Vi ser det som en utmaning att den offentliga skolan har tillgång till olika former av pedagogiker. Den offentliga skolan är den bästa mötesplatsen för människor med olika bakgrunder. I den offentliga skolan är det de folkvalda som har insyn, kan påverka och förändra, någon sådan insyn finns oftast inte i de fristående skolorna. Därför är det viktigt att värna om en god offentlig skola för demokratins skull. Ett av de viktigaste medlen för att nå målet om allas lika värde. Det parallella systemet med fristående skolor som vuxit har på håll drivit utvecklingen i helt motsatt riktning. De intryck som präglar en människa under barn- och ungdomsåren påverkar resten av livet. Olikheterna i den offentliga skolan utgör styrkan. Fristående skolor utgör ofta dess motsats. Här träffas istället de med gemensamma intressen. De som valt samma ämnen och inriktningar. De som kommer från samma sociala klass eller från en viss religiös inriktning.

•     De fristående skolor som drivs i vinstintresse ska inte godkännas.

•     De fristående religiösa och politiska skolor ska förbjudas.

•     Skolan ska på sikt enbart drivas i offentlig regi.

•     Inför restriktivare regler för etableringen av fristående skolor där den kommunala                                                       ekonomin och kvaliteten i den offentliga skolan är överordnad.

Högre studier

Utbildning har en central plats i socialdemokratins arbete för att förverkliga målet om att frigöra människor och ge dem möjlighet att forma sina egna liv. Genom att garantera alla människor rätten till en god utbildning kan vi motverka klassorättvisor och segregation. När högre utbildning är en reell möjlighet för alla skapas chanser att välja yrke och sysselsättning. Så är tyvärr inte fallet i dag. Den sociala och etniska snedrekryteringen är ett av högskolevärldens största problem. Ojämlikhet i tillgång till utbildning leder till ojämlikhet både i makt över det egna livet och i samhället. Hindren är både ekonomiska och sociala.

     Det krävs ett generöst studiemedelssystem, samt bättre informationsinsatser för att motverka snedrekryteringen.

     SSU anser att kunskap blir mer värd inte mindre om den delas av fler. Vi vill därför att alla som vill ska beredas plats på högskolan. Högskolestudier med allt vad det innebär har under en längre tid varit anpassade efter en begränsad skara studenter – unga, ensamstående utan barn med svensk bakgrund och studietraditioner i familjen. Om vi menar allvar med att alla ska kunna studera på högskolan så måste högskolan förändras och hindren undanröjas så att alla grupper av människor får tillgång till högre studier.

     Målet är att alla ska beredas plats på högskola eller universitet, men så länge som högskolan inte är fullt utbyggd så ska antagningsmöjligheterna vara rättvisa och vägarna in vara så många som möjligt. En alternativ väg in i högskolan är högskoleprovet. SSU anser att högskoleprovet ska vara avgiftsfritt. Högskoleprovet måste dock reformeras för att mer fylla funktionen som kunskapsmätare snarare än utsållningsinstrument. Vid intagningen ska elever med arbetslivserfarenhet kunna tillgodoräkna sig denna. SSU anser att intagningen till högskolan i största möjliga mån bör baseras på, för utbildningen relevanta intagningsprov. Positiv särbehandling ska tillämpas vid intagning till högskola, universitet och folkhögskolor. SSU ställer sig positivt till ökade inslag av alternativa urval som komplement till gymnasiebetygen och högskoleprovet. En bra fördelning kan vara att en tredjedel är betygsgrundat, en tredjedel högskoleprov och en tredjedel alternativt urval. Det alternativa urvalet måste självklart ha tydliga och strikta kriterier för att undvika godtycklighet.

     På högskolan ska studenten lära sig kritiskt tänkande och en vetenskaplig metod att söka kunskap, snarare än detaljkunskap. SSU förespråkar mångfald av både undervisnings- och examinationsformer. Kvalificerad yrkesutbildning är ett bra exempel på hur man vid högre studier kan kombinera teori och praktik samtidigt som den sociala snedrekryteringen motverkas. SSU vill att endast betygen godkänt och icke-godkänt ska tillämpas. SSU vill se en internationellt jämförbar examensordning för att underlätta studier och arbete utomlands.

Högskolor får inte genom utformning av behörighetskrav och urvalsregler diskriminera vissa gymnasiala utbildningar, komvux eller folkhögskolor.

•     Högskoleprovet ska vara avgiftsfritt dock ska en avgift tas ut vid uteblivit

      deltagande.

•     En examensordning som kan jämföras internationellt bör införas.

•     Det ska inte vara möjligt att via speciella behörighetskrav och urvalsregler utestänga                                               vissa gymnasiala utbildningar, komvux eller folkhögskoleutbildningar.

Studiemedel

Än i dag spelar ursprung, uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för människors möjlighet att studera. I dag är den sociala och etniska snedrekryteringen ett av högskolans stora problem. För att bredda rekryteringen till högskolan så krävs ett generöst studiemedelssystem som också är anpassat för studenter som är äldre eller har barn, att det finns närhet till högre utbildning och att det finns olika utbildningsalternativ med längre eller kortare utbildning.

     Det finns mer än ett skäl till att det utgår studiemedel till studerande. Dels är samhället i behov av att människor utbildar sig och ökar sin kompetens, dels ger allmänna studiemedel alla reella möjligheter till högre studier. Fortfarande är det dock många som avskräcks av att dra på sig skulder för livet då inkomsten efter utbildningen långt ifrån alltid står i proportion till de lån som tagits.

     Därför vill SSU höja storleken på bidragsdelen i studiemedlet. Studiemedlet bör således bestå av hälften lån hälften bidrag. Om vi menar allvar med att alla ska kunna plugga på högskolan måste vi se över situationen för studerande med barn. Det är rimligt att studerande föräldrar ska kunna få extra studiemedel. För att kunna studera när man har små barn är det också viktigt att finns en bra förskola som är kostnadsfri. Detta innebär en tryggare ekonomisk situation eftersom man hinner med att gå på föreläsningar och plugga utan att känna stress över att antalet barnomsorgstimmar drar iväg. Många studenter som ännu inte har barn funderar över när barn kommer att passa in i livet. Först ska man plugga klart och sedan måste man jobba ett par år. För att göra det möjligt för studenter att skaffa barn under studietiden krävs det att studenter omfattas av föräldraförsäkringen. Det är en självklar rättighet att kunna kombinera studier med att skaffa barn. För att så snart som möjligt förbättra den ekonomiska situationen för studenter, vill vi att kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd.

     SSU vill att fribeloppet avskaffas. Fribeloppsgränsen har lett till att många studenter jobbar svart och marginaleffekterna slår orättvist. Vuxenstuderande med försörjningsplikt får ta extra lån för att på så sätt öka sin disponibla inkomst. En annan grupp som missgynnas av det nuvarande studiemedelssystemet är folkhögskole- och komvuxstuderanden under 20 år som inte är berättigade studiemedel från CSN. SSU anser därför att dessa studenter mellan 18 och 20 år ska ha rätt till studiemedel.

     Studiemedlet har inte följt prisutvecklingen under 1990-talet. SSU kräver att totalbeloppet höjs, genom att bidragsdelen blir större. Heltidsstudier ska jämställas med heltidsarbete och studenter ska åtnjuta samma rättigheter gällande föräldra-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring som vanliga arbetstagare. Ersättningsbeloppet ska minst motsvara studiebidraget. Fortsättningsvis vill SSU att studiemedlet knyts till konsumentprisindex.

•     Ge föräldrar möjlighet att ta ett större studiemedel.

•     Studenter ska omfattas av föräldraförsäkringen.

•     Inför en kostnadsfri förskola.

•     Fribeloppsgränsen ska avskaffas.

•     Studielön ska införas successivt.

•     Totalbeloppet ska höjas, genom större lånedel.

•     Studiemedlet ska knytas till konsumentprisindex.

•     Kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd

•     SSU vill höja storleken på bidragsdelen i studiemedlet. Studiemedlet bör således

      bestå av hälften lån hälften bidrag.

Närhet till utbildning

För att alla ska få möjlighet att studera på högskola eller universitet krävs en målmedveten satsning på utbyggnad av samtliga högskolor och universitet. De regionala högskolor och universiteten bidrar till en minskad social snedrekrytering eftersom det finns de som inte vill eller kan flytta för att studera. En högskola eller universitet på orten betyder också mycket för framtidstron, för att behålla den yngre generationen och för utveckling och nytänkande.

     För att göra de mindre högskolorna och universiteten mer attraktiva, bör mer forskning bedrivas på dessa. SSU vill satsa på utbyggnad av distansutbildningarna. Det genom att höja kvalitén på de distansutbildningar och kurser som finns. Det är också viktigt med en väl utbyggd kollektivtrafik som ger förutsättningar för studenter att pendla mellan hemort och studieort.

     Väljer man att flytta till en ny ort för att studera är det en förutsättning att det finns någonstans att bo.  Tillhandahållande av studentbostäder som är väl anpassade till olika studenters behov är mycket viktig. SSU vill villkora utbyggnaden av högskoleplatser med att kommunerna förbinder sig att bygga studentbostäder. SSU vill att alla högskoleorter ska införa bostadsgaranti.

•     Bygg ut de små och medelstora högskolorna.

•     Villkora utbyggnaden av högskolan med krav på kommunen om utbyggnad

      av studentbostäder.

•     SSU vill satsa på utbyggnad av distansutbildningen.

•     SSU vill se förbättrade förutsättningar för studenter som pendlar mellan hemort

      och studieort.

•     SSU vill se en större satsning på forskning inom de små och medelstora

      högskolorna och universiteten.

•     SSU vill se en ökning av investeringsstödet till studentbostäder.

•     Utbyggnad av högskolan ska inte föregå undervisningens kvalité.

Treterminssystem

För att fler ska få möjligheten att studera på en högskola eller ett universitet förespråkar SSU en övergång till ett treterminssystem där läsåret förlängs från 40 till 45 veckor. Detta för att studenterna ska få möjlighet till semester och att lokalerna ska användas på effektivast sätt. Ett läsår med tre terminer innebär fem studiefria veckor på sommaren, som också ska täckas av studiemedelssystemet. Då får även högskolestudenter rätt till semester. Dessutom skulle ett treterminssystem öka genomströmningen och effektiviteten i högskolan, samtidigt som studenternas ekonomiska situation blir tryggare.

•     Treterminssystem ska införas på högskolan.

Utnyttja den kompetens som finns

Många människor som kommer och har kommit till Sverige är högutbildade. Det finns dock hinder för många personer med utländsk bakgrund att utöva sitt yrke i Sverige. Det största hindret är naturligtvis dessa gruppers utsatta situation på arbetsmarknaden. Svenska myndigheter och företag har också alltför stor skepsis mot utbildningar från andra delar av världen. SSU vill att valideringssystemet, det vill säga bedömning av en persons formella och informella kunskaper, utvecklas. Vi vill dessutom att det ska bli lättare att översätta utbildningar så att de blir giltiga även i Sverige. I vissa fall kan det behövas en kortare kompletteringsutbildning för att utbildningen ska godkännas. Det ska också vara möjligt att validera yrkeskompetens.

•     Rätten till kompletteringsutbildning och validering för människor med utländska                                                        akademiska utbildningar ska stärkas.

•     Validering av yrkeskompetens ska utvecklas och stärkas

Jämställdhet inom högskolan

Högskolan är en av de mest konservativa institutionerna i vårt samhälle, inte minst inom jämställdhetsområdet. Trots att över hälften av Sveriges studenter är kvinnor så är andelen kvinnliga professorer knappt tio procent. Detta beror på att högskolans strukturer är uppbyggda av män för män, det måste förändras. Högskolans personal och studenter måste bli medvetna om genus som är socialt skapade. SSU anser därför att alla högskolans utbildningar ska genomsyras av ett könsmaktsperspektiv. Kvinnliga studenter ska aktivt uppmuntras till att bli forskare till exempel genom att positiv särbehandling tillämpas vid antagningen till forskarstudier.

     Undervisningsformerna har stor betydelse för människors möjligheter att utvecklas och ta del av undervisningen. Varje institution eller motsvarande ska ha en jämställdhetsansvarig. Dessutom ska jämställdhetsplaner finnas som årligen uppföljs och utvärderas. Dessa planer ska omfatta både studerande och personal. Det måste även ske ökade ansträngningar för att öka andelen litteratur skriven av kvinnor. I en miljö kraftigt dominerad av ett kön är det viktigt att sexuella trakasserier tas på allvar. På högskolor är detta särskilt vanligt varför vi kräver att det ageras hårt mot.

•     Positiv särbehandling ska tillämpas vid alla akademiska tillsättningar.

•     SSU vill att det ska vara en jämn könsfördelning inom beredande och

      beslutande organ.

•     Andelen kurslitteratur skriven av kvinnliga författare måste öka.

•     Befintlig kurslitteratur ska genusgranskas

•     Könsmaktsperspektiv ska genomsyra alla utbildningar.

•     Tillsättande av fler tjänster inom genusforskningen ska uppmuntras genom

      ekonomiska anslag.

Studentinflytande

Studenternas inflytande får aldrig begränsas till att fylla i en utvärdering efter avslutad kurs. Inflytandet måste i stället genomsyra hela studietiden. SSU tycker att det studentfackliga arbetet är en viktig del av studentinflytandet som ska uppmuntras. Historiskt sett har kårernas roll varit mer av att ge den service som en kommun normalt gör. SSU menar att studentkårerna ska fungera som en fackförening som kämpar för studentens rättigheter och ge medlemmarna service på olika sätt. Kårerna behöver stöd för att utvecklas åt detta håll. Tyvärr lever många kårer en tynande tillvaro med låga valresultat och med ett motstånd till politiska inslag. SSU tycker att det alltid ska vara möjligt att arbeta kårpolitiskt genom ett politiskt kårparti.

•     Studentkårernas roll ska förstärkas.

•     Möjligheten för studenter att delta i kårens verksamhet ska underlättas.

•     Kåren ska aktivt bedriva en studiebevakande verksamhet.

•     En gemensam valdag ska införas för val till hela landets studentkårer.

Vidareutbildning

SSU ser att lärandet är en livslång process. SSU anser att den enskilda människan ska, flera gånger, under sin livstid ha möjligheten att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Högskolan ska tillhandahålla kurser i fort- och vidareutbildningssyfte. Den enskilda människan ska kunna välja den form som passar bäst, exempelvis kurser på helfart, halvfart, kvartsfart, på dagtid, kvällstid eller distans.

     Kunskapslyftet har haft goda effekter och gjort det mer naturligt för vuxna att fortsätta studera. SSU anser att det även fortsättningsvis ska finnas många platser inom vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen ska inte stänga ute vissa vuxenstuderande utan vara tillgänglig för alla.

     SSU har som mål att det inrättas en studietidsbank innehållande fem studieår med den tidigare inkomsten bibehållen under studietiden. De fem åren ska kunna tas ut i omgångar eller vid ett och samma tillfälle och på hel- eller halvfart beroende på vad som passar den studerande bäst. För att klara detta krävs insatser från såväl arbetsgivare som blivande studerande. Arbetsgivarna tar sitt ansvar för att hela tiden ha välutbildad personal genom att stå för en del av kostnaden. Den anställda bidrar till studietidsbanken genom att avstå delar av sin löneökning för att få en bredare kompetens och för att bli attraktivare på arbetsmarknaden. När en person utbildar sig får någon annan samtidigt arbete.

•     Högskolan ska tillhandahålla ett kontinuerligt utbud av fort- och vidareutbildning.

•     Högskolan ska utöka utbudet av kursformer för att den enskilda människan ska

      kunna välja den form som passar bäst.

•     Alla garanteras vidareutbildning under hela sitt arbetsliv.

•     Visionen är att det ska inrättas en studietidsbank innehållande fem studieår, där

      samhället, individen och arbetsgivaren står för varsin del av kostnaden.

Forskning

Forskning är en viktig del för att höja kunskapsnivån i samhället och skapa viktiga utvecklingsmöjligheter. Miljöforskningen är en viktig del i skapandet av ett hållbart samhälle.  Ökade forskningsanslag, internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning och fler forskarutbildade är ett led i att förbättra och höja statusen på högskole- eller universitetsutbildningen. Att dela ut forskningsanslag skapar förväntningar och ställer krav på den mottagande högskolan, krav som leder till högre kvalitet på undervisningen och status åt skolans utbildningar. För att ytterligare stärka de små och medelstora högskolorna vill SSU att de ska beviljas mer fasta forskningsresurser.

     SSU anser att grundforskningen är mycket viktig och att anslagen till denna bör öka. Det är viktigt att den akademiska forskningens självständighet och oberoende garanteras. Högskolan ska vara en integrerad del av samhället och det ska finnas ett samarbete mellan högskolan och det omgivande samhället. Det är något som både forskningen, då den blir mer verklighetsförankrad, och samhället i övrigt tjänar på genom att samhället har tillgång till aktuell och relevant forskning. SSU ser att forskningsvärlden är ojämställd. Både vad gäller könsfördelningen bland forskare och på vilka områden det forskas på. Aktiva åtgärder för att ändra detta måste vidtas.

     Forskningssamarbetet i EU bör stimuleras och utvecklas för att effektivisera och utveckla forskningen i Europa. Ett europeiskt forskningsråd bör därför inrättas.

•     Högskolan ska tillföras mer forskningsresurser.

•     Forskarutbildningen ska göras mer internationellt konkurrenskraftig.

•     Det ska anslås mer fasta forskningsresurser till små och medelstora högskolor och

      de yngre universiteten.

•     Samverkan mellan forskning, näringsliv/industri och samhället i övrigt ska

      uppmuntras.

•     Staten ska öka anslagen till forskarutbildningar för att säkra kvaliteten på

      högskole- och universitetsutbildningar.

•     Ökade resurser ska ges till unga forskare, till exempel via stipendier.

•     Ett europeiskt forskningsråd bör inrättas.