- Framtidens gymnasieskola måste bli bättre än den är i dag. Den måste svara mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering. Fler elever måste nå de gemensamma målen och därmed få de kunskaper som krävs för ett bra liv - både i arbete och i fritid, säger utbildningsminister Thomas Östros.

Vår svenska gymnasieskola håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Den medger stor valfrihet för eleverna och erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser. Till skillnad från i de flesta länder omfattar den både studieförberedande utbildningar och yrkesutbildningar med en gemensam bas. Men gymnasieskolan behöver utvecklas.

En modern gymnasieskola måste betona fördjupning och sammanhang. Och motverka negativ stress och taktikval. Kvaliteten inom framförallt yrkesutbildningarna och det individuella programmet måste därför förstärkas, så att fler elever fullföljer sina gymnasieutbildningar.

De elva punkterna som den socialdemokratiska regeringen nu presenterar beskriver en modernisering och förändringar inom ramen för dagens programgymnasium.

Vi har koncentrerat oss på ett antal områden där det idag finns behov av kvalitetsförbättringar och förändringarna kommer att genomföras inför höstterminen 2007. När det gäller kvalitetsförstärkningen på det individuella programmet sker genomförandet dock först när det finns ekonomiskt utrymme.

Moderniseringen av gymnasieskolan kan sammanfattas i följande elva punkter:

Vi vill införa ämnesbetyg inom ramen för en kursutformad gymnasieskola. Vid varje avslutad kurs sätts ett ämnesbetyg som ger en helhetsbedömning av hur långt eleven nått i ämnet.

Vi vill införa en modern gymnasieexamen. För att få ut en sådan måste eleven ha godkänt i minst 90 procent av de poäng som krävs för fullständig studiegång och ett godkänt betyg på gymnasiearbetet. Examensbeviset blir ett kvalitetsbevis som ger tydlig information om att eleven nått utbildningens mål. Gymnasieexamen blir därför ett naturligt mål för alla elever att sträva efter.

En ny gymnasial lärlingsutbildning föreslås som ett attraktivt och valbart alternativ inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program. Den ska ha samma kunskapsmål som skolförlagd utbildning och ge eleverna goda kunskaper i skolans kärn- och karaktärsämnen.

Vi vill att gymnasieskolans individuella program förbättras. Strävan ska vara att alla ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning. Så är det inte idag. Den som är 19-20 år och inte har en fullföljd gymnasieutbildning har ett sämre utgångsläge på väg in i vuxenlivet, med större risk för arbetslöshet och därmed mindre möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar.

Vi vill därför att eleverna på gymnasieskolans individuella program (IV) ska ges rätt till utbildning på heltid. En sådan ambitionshöjning kräver dock ett resurstillskott till kommunerna och innebär att genomförande kan ske när det är möjligt att skapa ekonomiskt utrymme.

För att öka elevernas valfrihet vill vi att eleverna ska kunna söka program i andra kommuner även om dessa finns i hemkommunen. Eleverna ska antas i mån av plats efter att sökande från den kommun där utbildningen ges fått plats. Elevens hemkommun betalar högst vad utbildningen kostar i den egna kommunen. Därmed blir reglerna mer likartade mellan kommunala och fristående skolor. Frisöket stimulerar till samverkan mellan kommuner kring gymnasieskolan och kan därmed stärka utbildningsutbudet i en region.

I en föränderlig värld behöver alla goda kunskaper i historia oavsett vilken framtida yrkesverksamhet eller studier eleven inriktar sig mot. Historia ska därför bli ett nytt kärnämne omfattande 50 gymnasiepoäng.

Alla elever når inte målen i kärnämnena. Det vill vi ändra på. Ett sätt att nå bättre resultat kan vara att undervisningen i kärnämnena präglas av den utbildning som eleven går, s.k. infärgning. Vissa mål i kärnämnena kan med fördel uppnås genom samverkan med karaktärsämnen. Även om utbildningen i kärnämnena får olika uppläggning ska mål och kursplaner även framöver vara gemensamma.

Vissa lokala kurser håller alltför låg kvalitet. De behöver därför kvalitetssäkras. Vi vill att enbart lokala kurser vars innehåll prövats och fastställts av Skolverket ska få förekomma i gymnasieskolan. Samma regler ska gälla för lokala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Orienterings- och individuella kurser som ger intyg ska dock även fortsättningsvis kunna ges inom vuxenutbildningen.

En grundläggande yrkesutbildning med hög kvalitet är nödvändig för att möta såväl samhällets som individens behov. Vi vill öka kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen bland annat genom att tydligare koppla den till arbetslivet. Vi vill också att lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör alla yrkesinriktade utbildningar görs obligatoriskt.

Vi vill att ett gymnasiearbete ersätter dagens projektarbete. Det nya gymnasiearbetet blir, inte minst för elever på yrkesutbildningarna, ett viktigt kvalitetsinstrument för att eleven ska kunna visa att hela utbildningens mål är uppnått. Arbetet ska anknyta till den studieväg eleven valt och ett godkänt gymnasiearbete blir ett krav för att få en gymnasieexamen.

Alltför många korta kurser har lett till splittrade studier. Med undantag för fyra kärnämnen ska därför inga kurser omfatta mindre än 100 gymnasiepoäng. Att öka kursernas storlek stärker kvaliteten genom att ge förutsättningar för sammanhang och fördjupning.

Läs mer på regeringes hemsida>>