Hej!

Valet till Europaparlamentet den 13 juni handlar om vilken ideologisk inriktning en av de viktigaste europeiska institutionerna ska ha. Det handlar om socialdemokratiska idéer ska få genomslag, eller om högern ska fortsätta att styra. Det handlar om Europaparlamentet ska hjälpa våra socialdemokratiska ministrars förslag att bli verklighet i Europa, eller om parlamentet ska försvåra det. Att vi är en socialdemokratisk familj i Europa är tydligt varje gång Europeiska Socialdemokraters Parti har möte. Härförleden träffade jag alla de andra valledarna i systerpartierna. Precis som väntat hade tyskarna kommit längst i sin planering. De är ju mest folk, och har följaktligen mest pengar och flest valarbetare!

De tyska Socialdemokraterna har hittills inriktat sitt arbete på tre områden: Fredens Europa, Ett socialt och rättvist Europa, och Tyskland i Europa. Den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder spelar en stor roll i kampanjen, argumentet är samma som här i Sverige: Majoriteten i Europaparlamentet spelar stor roll för möjligheten för regeringarna att få igenom olika beslut. Därför är valrörelsen viktig för hela partiet, inte bara de som ska väljas till parlamentet.

Vi behöver ett maktskifte i Bryssel. I Europaparlamentet röstar högern ner Socialdemokratiska förslag. De vill ha ett Europasamarbete som underlättar för kapital och företag. Förslag som behöver lösas över gränserna och ger människor en bättre vardag är inte populära hos högern. Jag tycker inte heller att EU ska lägga sig i svensk sjukvård eller våra välfärdssystem. Men det står absolut inte i kontrast till att vi ska europeiska minimiregler eller arbeta för att öka jämställdhet och sysselsättning i hela Europa.

Så här i Kvinnodagsveckan, kan det vara värt att påminna om hur olika Socialdemokraterna och Moderaterna agerar i jämställdhetsfrågor i Europaparlamentet. Den socialdemopraktiska gruppen i Europaparlamentet har slagits för att män och kvinnor ska behandlas lika i arbetslivet, att man ska upprätta planer för att nå jämställdhet och att ingen ska diskrimineras för att de tar föräldraledigt mm. Det är samma ambitioner som vi har i Sverige. EU har gjort att vi kan röra oss lättare över gränserna. Studera eller arbeta. Då är det naturligtvis intressant att kvinnor inte diskrimineras på arbetsplatser var de än är i Europa. Eller att man inte får bedriva fackligt arbete. Eller att arbetsmiljöreglerna i alla fall inte gör det farligt att arbeta någonstans.

Moderaterna och högern i Europaparlamentet har röstat emot förslag i den här riktningen många gånger. Europaparlamentet röstade 2001 om en lag (det kallas direktiv i EU) som säger att kvinnor och män ska behandlas lika när det gäller rätten till arbete, utbildning, karriärmöjligheter och arbetsvillkor. Det blev förbjudet med både direkt och indirekt diskriminering. Man ska kunna gå till domstol om man tycker att man blivit diskriminerad i arbetslivet. Och man ska inte kunna sägas upp om man går till domstol.

Den här lagen kallas "likabehandlingsdirektivet" och ändrade en 25 år gammal lagstiftning. Det nya är att man nu kräver åtgärder för att aktivt försäkra sig om lika rättigheter för könen.

Direktivet innehåller också ett förbud mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen, rättigheter för gravida arbetstagare mm.

Moderaterna Gunilla Carlsson och Per Stenmarck röstade mot förbud av sexuella trakasserier samt krav på åtgärder mot sextrakasserier och ickediskriminering av pappor som utnyttjar sin rätt till pappaledighet. Dom röstade också, tillsammans med sin partikamrat Per-Arne Arvidsson, mot jämställdhetsplaner enligt svensk modell.

Detta är bara ett exempel som visar att vi måste få ett maktskifte i Bryssel om vi vill ha ett Europa som sätter människorna före marknaden.

Hälsningar,
Ann Linde
valledare

Ann Linde är socialdemokraternas valledare för valet till Europaparlamentet den 13 juni 2004.