Europa blir äldre. Om fem år börjar antalet personer i arbetsför ålder att minska. Samtidigt blir pensionärerna allt fler. Om inte den utvecklingen möts med att fler män och kvinnor i arbetsför ålder också får ett arbete kommer Europas välfärdsamhällen att utsättas för väldiga påfrestningar.

Därför är EUs strategi för full sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin, viktigare än någonsin. Strategin, som fått sitt namn därför att den lanserades vid EUs toppmötet i Lissabon 2000, är EUs sätt att möta flera av det kommande årtiondets stora utmaningar. Globaliseringen, som kräver att konkurrenskraften skärps. De åldrande befolkningarna, som sätter den sociala sammanhållningen på prov. Miljöförstöringen, som tvingar oss söka former för tillväxt som är ekologiskt hållbara.

Lissabonstrategins svar är en politik som förenar ökad konkurrens och välfungerande marknader med sysselsättningspolitik, utbildning och aktiva välfärdsstater. Grunden är gemensamma EU-mål som ska nås till år 2010. Några av de viktigaste är att;· 70 procent av alla personer i arbetsför ålder i EU ska ha arbete· 90 procent av alla barn över 3 år ska ha plats i barnomsorg· antalet elever som saknar gymnasieutbildning ska halveras, och· 12 procent av all energi ska komma från förnyelsebara energikällor.

Nyligen presenterade EU-kommissionen sin årliga rapport om hur arbetet med att genomföra strategin fortskrider. Den gick närmast spårlöst förbi i den svenska EU-debatten. Det är synd. Hur EU behandlar sakfrågor som berör människors vardag är värt större uppmärksamhet. EUs framtid avgörs mer av hur unionen förmår bidra till att Europa blir tryggare, grönare och får fler jobb än av detaljer i föreslagna fördragsförändringar.

Hur har det då gått? Visst har vägen framåt varit knagglig. Att Europa genomlidit sin svåraste lågkonjunktur på ett årtionde har satt sina spår. Men ändå finns framgångar som sporrar. Mer än sex miljoner nya jobb har skapats i EU, och två tredjedelar av dessa har gått till kvinnor. Trots ansträngda offentliga finanser byggs barnomsorgen ut i land efter land, ofta med svensk barnomsorg so modell. Satsningar på förnyelsebara energikällor genomförs.

Det finns ingen anledning till uppgivenhet. Målen för sysselsättning, ekonomi och miljö kan ännu nås. Men det kräver att EU ökar takten i reformarbetet. När jag nästa gång möter mina EU-kollegor i mitten av mars står Lissabonstrategin överst på dagordningen. Jag kommer då att tillhöra dem som driver på för att höja tempot.

Drygt två månader senare går medborgarna i EUs 25 medlemsstater till valurnorna för att välja ett nytt Europaparlament. Jag tycker det vore naturligt om en stor del av den valkampanjen handlar om Lissabonstrategins mål. De är viktiga för att visa väljarna vad partierna svarar på frågan "vilket Europa vill vi ha"?

Delar av Lissabonstrategin handlar uttryckligen om att försvara den Europeiska sociala modellen, med dess generella välfärdspolitik och rättigheter för löntagarna. Möjligen är det talande att Moderaterna hanterar Lissabonstrategin med tystnad.

Europas socialdemokrater står samlade i sitt stöd för Lissabonstrategin. Den är, som det sägs i ett nyligen antaget gemensamt program, "EUs starkaste politiska verktyg för att möta de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar vi står inför." svensk socialdemokrati, i regering och riksdag såväl som i Europaparlamentet, kommer att med kraft verka för att Lissabonstrategins mål nås. Vi vill ha ett EU med arbete åt alla, social sammanhållning, god konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Göran Persson