Trots att den officiella statistiken i euroländerna visar att
inflationen inte på något sätt skenat iväg, så uppfattar många
konsumenter att priserna höjdes till följd av införandet av euron. Det
är en viktig lärdom och erfarenhet som Sverige kan ha stor nytta av om
vi bestämmer oss för att delta i det europeiska valutasamarbetet. Jag
menar att den ökade konkurrensen som euron stimulerar på sikt kan leda
till lägre priser i Sverige. Men inledningsvis finns det risk för att
vissa företag använder övergången till euro som förevändning att
smyghöja sina priser. Jag kommer inte att acceptera detta utan kommer
att hålla hårt i införandet av euron om Sverige går med i EMU. Därför
förbereder regeringen en handlingsplan mot omotiverade prishöjningar
vid ett ja till införande av euron.

Frågan om vi ska vara med i EMU är inte helt enkel för det svenska
folket. Det finns för- och nackdelar. Jag är övertygad om att Sverige
får fördelar av att införa euron. Huvudskälen är naturligtvis
politiska. Det är viktigt för en liten nation som Sverige att vara med
där de ekonomiska besluten fattas. Men jag skulle aldrig driva ett ja
om jag inte var övertygad om att det också fanns ekonomiska fördelar.
Den debatt som hittills förts kring ett införande av euron som valuta
har till stor del legat på en akademisk nivå med makroekonomiskt
perspektiv. Det måste den naturligtvis göra, till viss del. Det finns
många viktiga infallsvinklar på vad ett medlemskap skulle kunna
innebära. Men det är inte meningen att endast experter i ekonomi ska
kunna diskutera valutasamarbetet. Det är dags att också rikta in
diskussionerna på det som kommer att hända i vår vardag om vi får en ny
valuta.

Ett argument mot euron är att det vore dumt att lämna en ordning som
varit framgångsrik där vi kunnat använda räntan och valutakursen för
att stabilisera ekonomin. Visst kan jag hålla med om att svensk ekonomi
utvecklats väl. Men det finns en tendens att överdriva Riksbankens roll
och det är fel att tro att man kan devalvera bort problem. Saneringen
av statsfinanserna och uppslutningen bakom låginflationspolitiken har
säkert betytt minst lika mycket som den flytande växelkursen.
Grundreceptet för den svenska ekonomiska återhämtningen under 90-talet
hette ordning och reda i finanserna, det vill säga samma ekonomiska
regel som utgör grunden i eurosamarbetet och stabilitets- och
tillväxtpakten.

Jag tycker inte att man ska underskatta de fördelar som euron kan ge
oss konsumenter.

Det är enkelt och bra att ha samma valuta när man reser och handlar
över gränserna. Med euron blir det lättare att jämföra priser mellan
olika länder och det gör oss mer prismedvetna. Svenskarna kommer säkert
inte att börja handla mjölk i andra EU-länder men det blir lättare att
upptäcka om prisnivån för olika produkter ligger för högt i Sverige om
priserna blir direkt jämförbara.  För kapitalvaror och sådant som kan
köpas över Internet gör euron det lättare att handla i andra länder.
Det finns uppgifter om att e-handeln har ökat med tio procent i länder
som är med i EMU. En intressant siffra tycker jag.

Många har nog fått intrycket att införandet av euron i de tolv
euroländerna allmänt ledde till prishöjningar. Det stämmer inte. Men
det är riktigt att vissa varor och tjänster blev dyrare i vissa länder.
Detta är beklagligt, men också en viktig erfarenhet som vi kan dra
nytta av för att undvika att samma situation uppstår hos oss. Om det
blir ett ja till euron kommer jag som konsumentminister att se till att
vi håller hårt i genomförandet. Jag är inte beredd att acceptera
smyghöjningar.

Regeringen förbereder nu tillsammans med berörda parter en
handlingsplan för att motverka omotiverade prishöjningar i samband med
ett införande av euron. Några inslag i den är:

Dubbel prismärkning.  Det kommer att införas en dubbel prismärkning,
både före och efter övergången till euron. Det bidrar till att skydda
mot prishöjningar men ger också konsumenterna en vana att tänka i euro
och en känsla för den nya valutan. Hur länge en dubbel prismärkning
behövs måste diskuteras med företrädarna för konsumenterna och
handeln.

Prisundersökningar. För att effektivt och trovärdigt kunna övervaka
prisutvecklingen vid en övergång till euron behövs mätinstrument.
Regeringen överväger därför att ge SCB ett uppdrag att utveckla ett
särskilt konsumentprisindex som ska användas för att påvisa
prishöjningar på nationell nivå i samband med ett euroinförande. Såsom
konsumentprisindex fungerar idag är det svårt att uttala sig om
prisförändringar för specifika varugrupper. Ett urval av sektorer och
produktgrupper där det förekommit omotiverade prishöjningar i
euroländerna kommer att ingå i prismätningarna. En modell för regionala
prisundersökningar av dagligvaror ska finnas tillgängligt senast år
2005. Syftet är att öka medvetenheten om prisskillnader, stimulera
konkurrens och verka prispressande.

Branschöverenskommelser. Handelns - och tjänsteföretagens åtaganden och
ansvar bör i första hand bestämmas i en överenskommelse med företrädare
för staten. Det är viktigt att konsumentintressena tillgodoses i en
sådan överenskommelse. Därför för regeringen nu överläggningar med de
olika parterna inom ramen för samarbetet om de praktiska eurofrågorna.
Överenskommelsen ska innehålla tydliga åtaganden om att inte göra
omotiverade prishöjningar, krav på korrekt dubbel prismärkning, tydlig
information om avrundningsregler samt omräkningshjälpmedel för
kunderna.

Övervakning. För att säkerställa förtroendet för en ny valuta behövs
övervakning av marknaden. Jag kommer att verka för att staten, de
kommunala konsumentvägledarna, konsumentorganisationerna, frivilliga
aktörer och näringslivet gemensamt tar sig an denna uppgift.
Prisinformationslagen kommer att vara ett viktigt instrument för att
säkerställa att konsumenterna får prisinformation som är tydlig,
transparent och inte vilseledande. Regeringen planerar att före
sommaren lägga fram ett förslag om förstärkningar av lagen som bland
annat innebär att den kommer att gälla alla varor och tjänster.

Erfarenhetsbank. Fakta och erfarenheter som gjorts i de länder som
redan infört euron kommer att samlas och en databas som ska vara
tillgänglig för alla via Internet planeras.

Med denna handlingsplan vill regeringen sätta stopp för omotiverade
prishöjningar av engångskaraktär och skapa goda förutsättningar för
konsumenterna att få fördelar av att Sverige går över till euro. Med
utvidgningen av EU skapas en inre marknad med 450 miljoner européer och
vi får en dynamisk region runt Östersjön. Det skapar möjligheter för
oss som konsumenter, företagare och medborgare. Den gemensamma valutan
är för mig en naturlig och viktig del av det fördjupade samarbetet i
Europa och euron är bra för en fungerande inre marknad. Den kan skärpa
konkurrensen och därmed sätta press på de svenska priserna. Det behövs.
Prisnivån i Sverige ligger cirka 20 procent över genomsnittet i EU och
närmare tio procent bedöms bero på bristande konkurrens. Om vi skulle
få ner priserna med tio procent skulle en tvåbarnsfamilj spara 30 000
kronor om året.

Det är inte gratis att ha en egen valuta utanför gemenskapen. En risk
ligger i att vi får högre räntor. Det drabbar både konsumenter och
företagare genom dyrare lån vilket påverkar kostnader för investeringar
och boende. Särskilt för småföretagen ger skilda valutor
konkurrensnackdelar. Mer administration, långsammare betalningar,
dyrare betalningstransaktioner och valutarisker finns på minuskontot.

Om vi ger företagen bättre konkurrenskraft skapar vi förutsättningar
att behålla våra höga välfärdsambitioner. Med fler jobb ökar
efterfrågan på marknaden och vi får tillväxt men vi ökar också våra
skatteintäkter. Det ger fortsatta möjligheter att satsa på skolan,
vården och omsorgen. Centrala områden för oss som medborgare och
konsumenter.

Ett argument i EMU-debatten är att det lika bra att vänta med
anslutningen. Man vet vad man har men inte vad man får. Är det
verkligen så? Tolv länder har redan infört euron och ytterligare tio är
på väg in. Det innebär att i vår omedelbara närhet finns världens näst
största valuta som hela tiden ökar i betydelse. Att stå utanför är att
säga nej till den stabilitet som valutasamarbetet erbjuder och öka
Sveriges sårbarhet för internationella ekonomiska svängningar. Det är
inte så vi ska ta tillvara svenska medborgares intressen. Ett ja till
valutasamarbetet ger oss inflytande och visar att vi är beredda att ta
ansvar.

Ann-Christin Nykvist
Konsumentminister