2002-12-04

Fru talman!

Fler lärare i skolan, fler händer i vården och högre kvalitet i
omsorgen om våra äldre och våra barn är viktigare än stora
skattesänkningar. Det beskedet gav väljarna i höstens val.

Väljarnas besked avspeglas tydligt i det betänkande som finansutskottet
nu lägger fram för riksdagen. Det är ett styrkebesked för den svenska
demokratin.

Fru talman!

Låt mig dock inleda med att kort ge regeringens bild av det ekonomiska
läget.

Vi kan snart summera 2002. Ett år präglat av den internationella
konjunkturnedgången.Trots nedgången i den internationella ekonomin är
arbetslösheten i Sverige fortsatt låg. I oktober var arbetslösheten 3,7
procent, en låg siffra i ett europeiskt perspektiv.

Reformer och skattesänkningar har tillsammans med löneökningar givit
utrymme för ökad privat konsumtion, som har hållit uppe efterfrågan och
hållit nere arbetslösheten. Det är bra för välfärden, rättvisan och
även för jämställdheten som vi kunde konstatera på det
jämställdhetsseminarium som jag just kommer från.

Regeringens prognos är alltjämt att tillväxten i år landar på drygt två
procent, för att nästa år öka till två och en halv procent.

Precis som när jag stod i denna talarstol i budgetdebatten i oktober
vill jag dock poängtera osäkerheten. Utvecklingen i Mellanöstern,
liksom ett öppet krig mellan USA och Irak, påverkar den internationella
ekonomin och därmed också Sverige.

Men i Sverige är vi bättre rustade än många andra länder. Vi slösade
inte med våra gemensamma pengar när det gick som bäst. I stället
betalade av på den offentliga skulden och höll emot krav på stora
utgiftsökningar och skattesänkningar.

Det visar sig nu att vi gjorde rätt. Trots en sämre internationell
ekonomisk utveckling kan riksdagen nu fatta beslut om att genomföra de
reformer som tidigare utlovats. Utan att det äventyrar de sunda
offentliga finanserna. Det är en situation som är smått unik vid en
internationell utblick.

*****************************
Fru talman!
Med det betänkande finansutskottet presenterar för riksdagen kan
reformer för närmare 20 miljarder kronor bli verklighet nästa år.

Det handlar om satsningar i skolan, höjda tak i sjukförsäkringen, höjda
pensioner, ökade resurser till en bättre äldreomsorg, och till vården
för att kapa köerna och mycket annat.

Dessa reformer förutsätter ekonomisk tillväxt som gör att våra
gemensamma resurser fortsätter att växa. Den svenska tillväxten har de
senaste åren varit högre än den genomsnittliga tillväxten i både OECD-
och EU-området. Att tillväxten också varit högre än under de år då vi
socialdemokrater inte satt i regeringsställning är också ett faktum.
Under de borgerliga missväxtåren 1991-94 stod Sverige i stort sett
stilla, tillväxten var nära noll, och klart sämre än omvärlden. Allt
detta utgör en viktig faktabakgrund till den fortsatta debatten kring
tillväxten.

Framgångar i tillväxtpolitiken mäts inte i graden av lättsinne och
löften om stora skattesänkningar. Graden av framgång i
tillväxtpolitiken mäts i resultaten. De senaste årens resultat där
Sveriges tillväxt varit högre än snittet i både EU och OECD talar
därmed sitt tydliga språk.

Sverige står också väl rustat för framtiden. En bedömning som delas av
utomstående bedömare som World Economic forum och investmentbanken
Merril Lynch som anser att Sveriges tillväxtpotential de kommande åren
är bland de bästa i världen.

**********************************
Fru talman!
Sunda offentliga finanser och låg inflation är grundläggande för den
regering jag representerar. Det tänker vi inte tumma på. Bara den
regering som tar ansvar för ekonomin kan lyckas med tillväxten.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för den goda tillväxt
Sverige haft de senaste åren, men det räcker inte. Därför lyfter
regeringen också fram tre andra områden i tillväxtpolitiken.

För det första: konkurrensen i näringslivet måste öka. En klassisk
uppgift för socialdemokratin och arbetarrörelsen - redan i början av
förra seklet bildades kooperationen som en motkraft mot privata monopol
och höga priser. Konkurrensverket har fått i uppgift att belysa
konkurrensen inom exempelvis tandvårdssektorn och mediemarknaden.
Insatser inom bankområdet kommer att göras.

För det andra: småföretagens villkor ska förbättras. Det finns idag
drygt 800 000 företag i Sverige, varav drygt 600 000 är enmansföretag.
Att se över och kritiskt pröva regelverk och skatter är en ständigt
återkommande uppgift. En förändring av skattereglerna för
fåmansbolagen, de så kallade 3:12-reglerna, står därför på regeringens
dagordning för de kommande åren.

För det tredje: tillväxten ska ske i samklang med miljön. Omställningen
till ekologisk hållbarhet kan bli en av de starkaste drivkrafterna i
ekonomin under de kommande åren.Herr talman!

Jag vill peka på två stora utmaningar för den kommande mandatperioden:
ohälsan och bristande integration.

Att ta krafttag mot ohälsan i arbetslivet och att skapa jobb till alla
invandrade svenskar är inte bara viktigt för rättvisan, det är frågor
som också är avgörande för våra tillväxt- och välfärdsmöjligheter i
framtiden.

Med finansutskottets betänkande möjliggörs ett antal viktiga åtgärder
för att öka hälsan i arbetslivet. Sjukvården ska tillföras mer resurser
så att sjuka snabbare får behandling. Alla långtidssjukskrivna ska få
en egen kontaktperson på försäkringskassan. Arbetsgivarna ska ges
starkare ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan. Alla
sjukskrivna ska få bättre stöd för att komma tillbaka till arbetet. Den
offentliga sektorn ska bli mönsterarbetsplats.

Riksdagen har tidigare ställts sig bakom regeringens mål för de
offentliga finanserna, arbetslösheten, sysselsättningen och behovet av
minskade socialbidrag. Regeringen ser med tillfredsställelse på att
finansutskottet med detta betänkande föreslår riksdagen att också
ställa sig bakom ett mål om att bekämpa ohälsan. Fokus för insatserna
på ohälsoområdet kommer att vara att halvera antalet sjukdagar till
2008.

Utöver insatser mot ohälsan måste också krafttag tas för ökad
integration. Vi måste bli bättre på att ta tillvara den kunskap som
invandrade svenskar har att bidra med. Taxibilar körs idag av
dataingenjörer, civilingenjörer och en och annan läkare. Samtidigt
ropar andra branscher efter välutbildad personal.

För att stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden behövs flera
insatser. Ökade AMS-insatser till invandrare är en. Kortad tid mellan
beviljat uppehållstillstånd och arbete är en annan. Andra insatser är
bättre undervisning i svenska, och förbättrat skydd mot diskriminering.
Alla offentliga arbetsgivare ska utarbeta handlingsplaner för mångfald
och mot diskriminering ytterligare en. Listan skulle kunna göras
längre.

*************************

Fru talman!
Steg för steg ska Sverige utvecklas till de många möjligheternas land -
inte de stora motsättningarnas samhälle. Steg för steg ska vi skapa ett
Sverige där alla - oavsett av vem man föds, var man växer upp eller
vilka kontakter ens föräldrar har - får möjlighet att pröva sina vingar
och spränga sina gränser. Med en tillväxtpolitik som ger utrymme för
alla människors vilja att utvecklas skapar vi goda förutsättningarna
för morgondagens välfärd.

Jag vill avsluta med att tacka finansutskottet och dess ordförande
Sven-Erik Österberg, vänsterpartiet och miljöpartiet för ett bra
samarbete i samband med behandlingen av 2003 års budgetproposition.

Tack.