Att Sverige återkommande har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter är allvarligt. Regeringen föreslår nu en ny, oberoende institution som ska granska hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i Sverige, skriver utrikesminister Margot Wallström och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) på DN Debatt

Sverige har mycket att vara stolt över när det gäller respekt för individuella fri- och rättigheter. Vi har en stark lagstiftning och fristående myndigheter som ska se till att rättigheterna blir verklighet. I vårt land har varje människa rätt att uttrycka sig fritt, att demonstrera och utöva sin religion, för att nämna några exempel. Sverige var också det första landet i världen att förbjuda barnaga. I internationella jämförelser framhålls ofta Sverige som ett föregångsland, inte minst inom jämställdhetsområdet.

Samtidigt saknas det inte utmaningar, även i Sverige. Vi ser hur utsatta grupper behandlas illa och hur polariseringen ökar mellan människor i vårt land. Vi behöver stärka arbetet mot diskriminering och utanförskap. Att Sverige återkommande har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter manar till eftertanke. Vi behöver ett än tydligare rättighetsperspektiv som sätter människan i centrum.

Oberoende MR- institution

För att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna så föreslår därför regeringen att en oberoende MR-institution ska inrättas i Sverige i enlighet med Parisprinciperna.

Regeringens utgångspunkt är att institutionen ska ges ett brett mandat att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Med detta avses bland annat att följa hur dessa respekteras, att informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Vi kan i dag avisera att regeringen kommer att föreslå för riksdagen att den nya institutionen för mänskliga rättigheter ska ligga under någon av riksdagens egna myndigheter, detta för att garantera dess oberoende i enlighet med Parisprinciperna. Regeringen har därför inlett samtal med konstitutionsutskottet om hur frågan bör hanteras vidare.

Skyddande uppgifter

Enligt Parisprinciperna bör en nationell MR-institution arbeta med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. En viktig del av ett sådant arbete är en funktion med samlad kunskap och överblick över vad konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter mer konkret innebär för offentlig verksamhet.

Till de skyddande uppgifterna hör att granska hur väl Sverige efterföljer de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige anslutit sig till. Det innebär att uppdraget kommer omfatta bland annat FN:s barnkonvention, kvinnodiskrimineringskonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vidare bör en nationell MR-institution offentligt uppmärksamma regeringen och riksdagen på situationer där de mänskliga rättigheterna kränks samt utarbeta yttranden om hur lagar eller lagförslag stämmer överens med de mänskliga rättigheterna.

En nationell MR-institution bör även samarbeta med organ inom FN-systemet, regionala organ samt nationella MR-institutioner i andra länder.

FN-systemets trovärdighet bygger på dess möjligheter att få medlemsländerna att implementera mänskliga rättigheter i praktiken. Därför granskas varje medlemsland av FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den allmänna ländergranskningen, Universal Periodic Review (UPR). Därefter får länderna rekommendationer om hur eventuella brister kan åtgärdas.

En återkommande rekommendation till Sverige har varit att inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med de så kallade Parisprinciperna som sedan 1991 anger riktlinjer för hur en sådan ska organiseras.

Regeringens svar 

I mitten av juni svarade den svenska regeringen på de rekommendationer som ställts. Regeringen accepterar samtliga dessa rekommendationer med följande motivering:

”Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 aviserat att den avser återkomma till riksdagen med en strategi för ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige.

Såväl i regeringsförklaringen som i utrikesdeklarationen har regeringen slagit fast att värnandet av de mänskliga rättigheterna är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna på hemmaplan förstärks också Sveriges röst i världen. Det gäller inte minst vårt internationella arbete för att få fler länder att värna mänskliga rättigheter, bland annat genom att införa egna oberoende MR-institutioner i enlighet med Parisprinciperna.

Margot Wallström, utrikesminister (S)
Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister (MP)

Läs hela debattartikeln på dn.se