Slöseriet av kompetens och talang på grund av ojämställdhet måste upphöra i högskolan. Därför prioriterar vi insatser för ökad jämställdhet i vår politik för forskning och utbildning. Det skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, samt Lena Hallengren (S), ordförande riksdagens utbildningsutskott i Dagens Arena.

Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Det är så vi konkurrerar globalt och det är så vi bygger vårt samhälle starkt. Men för att lyckas med detta måste vi tillvarata all kompetens och kreativitet som finns i vårt samhälle. Helt grundläggande för detta är att kvinnor och män ska kunna verka på lika villkor i högskolan och ges samma möjligheter till akademisk karriär.

Tyvärr är vi inte där i dag. Kvinnor och män har inte samma chanser att avancera inom akademin, meritera sig till de högsta tjänsterna eller få forskningsanslag. Detta är inte bara ett allvarligt slöseri med människors talang och kompetens, det är också ett brott mot de jämställdhetspolitiska mål som Sverige har satt upp.

Flera åtgärder

I regeringsförklaringen utlovade statsministern flera åtgärder för att förändra situationen: forskningsanslagen ska fördelas jämställt, andelen kvinnliga professorer ska öka och villkoren för unga forskare ska förbättras. Regeringen skickade med detta en tydlig signal att mer tid inte kommer att lösa problemen med bristande jämställdhet.

Trots att kvinnor är i majoritet bland studenterna och att trenden de senaste 30 åren varit att kvinnor utbildar sig allt mer och män allt mindre så minskar andelen kvinnor ju högre upp man kommer i den akademiska hierarkin. Av landets professorer är hela 75 procent män och utvecklingen mot en mer jämställd könsfördelning går alldeles för långsamt och har till och med saktat in.

Inte heller fördelningen av forskningsanslag förändras av sig självt. En ny undersökning visar att 30 procent av Sveriges mest citerade forskare är kvinnor. Men av de excellenssatsningar som ska stödja toppforskning går 85 procent till manliga huvudsökande. Tidigare har det konstaterats att excellenssatsningarna omfördelat mellan en halv och en miljard kronor per år från kvinnor till män. Detta är inte acceptabelt. Jämställdhet skapas där resurser fördelas och beslut fattas. Därför måste genuskompetens säkerställas vid bedömning av forskningsansökningar vid forskningsråden och Vinnova.

Tar hjälp av experter

För att ytterligare vässa våra jämställdhetsreformer för högskolan påbörjar vi socialdemokrater nu ett aktivt arbete med att lyssna in och ta hjälp av experter på området.

I dag arrangerar Socialdemokraterna i utbildningsutskottet ett stort seminarium i riksdagen om just den ojämställda akademin där forskare och myndighetsföreträdare deltar. Sverige behöver en strategisk politik på området och för att nå dit krävs – utöver vår politiska vilja – mer kunskap och rätt verktyg. En viktig fråga handlar om hur jämställdhetsintegrering vid universitet och högskolor kan utformas.

Nästa vecka sammanträder sedan regeringens expertgrupp för jämställdhet i högskolan för första gången. Expertgruppen består av personer från olika delar av samhället som tillsammans kommer att bidra till att prioritera upp arbetet för att öka jämställdheten i högskolan. Gruppen kommer att komma med idéer och förslag och blir därmed bli ett viktigt verktyg i utformandet av kommande reformer för att stärka jämställdheten i högskolan under mandatperioden.

Sverige har en feministisk regering och Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Det betyder att genusfrågor och jämställdhet står högt på vår agenda. Det betyder också att vi har en plikt att verka för reell förändring. Nu påbörjas ett viktigt arbete för att kompetens ska vara styrande för högskolan och alla talanger ska tas tillvara. Bara så kan högskolan spegla samhället och Sverige ta täten som kunskaps- och forskningsnation i världen.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning
Lena Hallengren (S), ordförande riksdagens utbildningsutskott

Läs hela artikeln på dagensarena.se