Den nationella politiken är inte längre ensam om att bestämma utvecklingen på väsentliga områden i våra samhällen. Framtiden och samhällsutvecklingen formas i dag i allt högre utsträckning i en mångskiktad samverkan mellan den nationella politiken och de faktorer och krafter som verkar på den internationella arenan. Detta är en av globaliseringens sanningar som blir allt mer tydliga och kännbara i vår dynamiska samtid.

Globaliseringens påverkan är inte bara begränsad till ekonomins och teknikens områden, utan kan även skönjas i utpräglade nationella system som hälso- och sjukvården. De globala marknadskrafterna verkar i dag i allt högre grad inom hälso- och sjukvården och gör anspråk på att vilja förändra, förnya och utveckla vården i välfärdsstaterna i den industrialiserade världen. I kölvattnet av denna utveckling förs i de flesta länder en allt hetsigare debatt om sjukvårdens finansiering, organisation och driftsformer.

Idealbilden av en marknadsstyrd vård, såsom det framställs av marknadskrafterna, är att alla konsumenter är försäkrade i olika försäkringsbolag, som konkurrerar om att erbjuda de bästa villkoren. De handlar upp vården effektivt, pressar kostnaderna och höjer kvaliteten. Mot marknadens anspråk står idén om en allemansrätt inom vården och omsorgen. Den utgår från att alla medborgare ska ha rätt till vård på lika villkor och att vården ska ges efter behov. Den förutsätter ett gemensamt ansvarstagande och en solidarisk finansiering. Erfarenheterna visar också att sjukvårdssystem byggda på allemansrättens principer är betydligt mer kostnadseffektiva än den marknadsstyrda vården.

Men det är inte bara innehållet som skiljer dessa två modeller åt. Även på en annan viktig punkt råder en väsentlig skillnad. Idéerna om den marknadsstyrda vården utvecklas och lanseras huvudsakligen på den globala arenan. Det är där den marknadsstyrda vårdens huvudaktörer agerar och verkar för sina idéer. Och det är via den globala arenan som den marknadsstyrda vårdens modeller och lösningarna sipprar in på den nationella arenan och saluförs som obestridliga sanningar om hur vi löser sjukvårdens problem i det moderna samhället.

Till skillnad från den marknadsstyrda vårdens högljudda globala närvaro, för allemansrättens idéer en relativt tyst tillvaro i nationalstatens hägn. Allemansrättens modeller och framgångsrika lösningar inom hälso- och sjukvården blir sällan föremål för internationella konferenser och symposier.
Den marknadsstyrda vården framställs på den globala arenan som det moderna, effektiva alternativet, den vitala kraften med en inneboende förmåga att förändra och förbättra hälso- och sjukvården. Medan allemansrättens idé får stå för dess motsats. Den offentliga vårdens frånvaro på den globala arenan försvagar också möjligheterna till en kritisk granskning av den marknadsstyrda vårdens brister och negativa konsekvenser.

I de länder som försökt att förverkliga marknadens idé på vårdområdet, har den privata försäkringsfinansieringen lett både till att många ställts utanför systemet och att vårdkostnaderna stigit. I USA har 40 miljoner människor inte råd att teckna privata vårdförsäkringar och står därmed helt utan hälso- och sjukvård. Och utan motsvarande högre kvalitet tar sjukvården i USA en väsentligt större del av BNP än vad den gör i den övriga industrivärlden.
Men dessa negativa bilder försvinner helt i den globala lanseringen av den marknadsstyrda vården.

Om allemansrättens grundprinciper och idéer ska ha en rimlig chans att fortsätta forma hälso- och sjukvården och andra välfärdstjänster i det framtida samhället, är det absolut nödvändigt att dess företrädare agerar aktivt inte bara på den nationella utan också på den globala arenan. Det är bara där som allemansrätten på jämbördig basis kan mäta sina krafter med den marknadsstyrda vårdens idéer och få reella möjligheter att utvecklas och bli en livsduglig modell också för det alltmer globaliserade samhället.

Därför tar vi i dag ett gemensamt politiskt initiativ till bildandet av ett internationellt forum för utveckling av en sjukvård som följer allemansrättens principer. Forumet ska bidra till att föra upp allemansrättens idéer på den globala agendan och vara en mötesplats för utbyte av kunskap, erfarenhet och idéer för en allmän sjukvård som ges efter behov på lika villkor. Forumet ska arrangera internationella möten och konferenser och stimulera till forskning i syfte att utveckla allemansrättens idéer inom hälso- och sjukvården. Den ska också bidra till att utveckla samverkansformer med den marknadsstyrda vården som inte står i strid med allemansrättens grundprinciper.

Vi kommer nu att tillsammans inbjuda andra regeringar, som värnar om allemansrätten inom vården, att delta i forumet. Under efterkrigstiden har en rad länder i världen byggt upp och utvecklat starka, jämlika och demokratiskt styrda välfärdssamhällen. Detta har varit möjligt tack vare en viktig grundprincip som en majoritet av medborgarna har ställt sig bakom, nämligen solidariteten.
Med hjälp av välfärdssamhällets institutioner har solidariteten etablerats inte bara som en god tanke av sympati eller inkännande utan som en fungerande praktik.

Vårt gemensamma initiativ att inrätta ett internationellt forum bygger just på insikten om att den samhälleliga solidariteten har både potentialen och kraften att utveckla välfärden i framtidens alltmer globaliserade samhälle. Men det bygger också på vetskapen och övertygelsen om att solidariteten aldrig kan ersättas av det privata vinstintresset som grund för allmän välfärd.

Annette King
hälsominister
Nya Zeeland

Lars Engqvist
socialminister