– Plötsligt blir delaktigheten i samhället bara en fråga om geografi. Om pass. Om flagga. Om symboler, men aldrig sann samhörighet, säger Stefan Löfven som idag uttrycker sin oro inför ett samhälle som snart glider isär.

Utdrag ur debattartikel, Expressen 6 juni 

Jag vill diskutera något som oroar mig. De växande skillnaderna i det svenska samhället gör att vi får allt svårare att förstå varandra, att känna sympati med varandras vardagsproblem och utmaningar. Vi riskerar att förlora vår förmåga att se oss själv i andra.

Det blir som murar som byggs upp mellan människor. Murar mellan dig som bor i en stad där nya restauranger öppnar, och dig som bor på landet och ser den sista mataffären stängas ned. Mellan dig som ser ett växande lönekuvert, och dig som lämnar ett helt yrkesliv utan att kunna se hur pensionen ska räcka till. Mellan dig som alltid känner dig hemma, och dig som på grund av ditt kön, ditt ursprung eller andras fördomar inte känner dig riktigt välkommen vart du än går.

Fler och fler svenskar lever så nära varandra – utan att mötas. Den enda inblick vi får i varandras liv blir snart genom dokumentärer på TV. Om ens det. Många kommer aldrig ens läsa den här texten, eftersom allt fler slutat ta in media som de inte känner talar till dem.

Slutar vi att förstå varandra så faller Sverige snart isär. Plötsligt blir delaktigheten i samhället bara en fråga om geografi. Om pass. Om flagga. Om symboler, men aldrig sann samhörighet.

Det som då växer fram är inte en fråga om utanförskap buret av några. Det är ett främlingskap inför varandra – som är skapat av oss alla och som drabbar oss alla.

Detta främlingskap är inte naturligt, utan förstärks genom politiska val. Politik som pekar ut närande och tärande. Som vill skapa förakt för fattigdom, sjukdom eller ursprung.

Men eftersom främlingskapet skapas genom val, går det också att välja bort. Murarna kan rivas, främlingskapet kan bekämpas.

Jag bär en samhällsvision. Jag tror på ett Sverige där vi ser varandra som systrar och bröder i en öppen gemenskap, så som vi vill att en bra familj ska vara. Det kan verka enkelt. Men behandlar vi varandra som systrar och bröder, utan konservativa normer eller hierarkier, kommer vi att göra stora delar av dagens politik omöjlig. Du kommer aldrig att vilja lämna en familjemedlem i fattigdom eller Fas 3. Du gör allt för att ett barn i din familj ska få den bästa skolgången samhället kan skapa. Du sätter äldre och sjukas långsiktiga välmående framför din egen kortsiktiga vinning.

Familjetanken gör också att vi kan minska fruktan i samhället. Fruktan inför människor vi inte känner. Fruktan att förlora en fördel eller ett försprång. Istället kan vi göra Sverige till ett framtidsprojekt där alla kan känna sig delaktiga.

Där vi förstår att det inte finns någon motsättning mellan att ta tag i dagens akuta samhällsproblem, och samtidigt stå upp för våra värderingar, våra ideal och vårt hopp om ett samhälle bortom fördomarnas förbannelse. Där vi hjälper varandra, inte bara för att det är rätt, inte bara för att det hjälper oss själva, utan för att det är en del av att vara människa.

Detta borde vi också ägna vår nationaldag åt. Att möta varandra. Att bistå en människa som du idag ser som en främling. Det kan vara att hjälpa ett barn med läxor, att möta någon i ett språkcafé, att fråga en granne hur hon mår. Jag vill att du ska vara med och bygga ett Sverige där vi ser varandra i ögonen, inte talar bakom varandras ryggar. Finns det något vackrare sätt att hedra vårt land?

Stefan Löfven
Partiledare Socialdemokraterna