De borgerliga försöker återigen dölja skattesänkningar i 100-miljardersklassen. Sverige har inte råd med det. De borgerliga partiernas recept för nästa mandatperiod är nya stora skattesänkningar på 100 miljarder kronor. Detta trots hög arbetslöshet, brister i välfärden och underskott i statens finanser. För att dölja detta faktum väljer Anders Borg att på DN Debatt gå till våldsamt angrepp på vår regeringsplattform. Angreppen saknar grund och är en del av taktiken att få valrörelsen att handla om allt förutom just politik. Låt mig vara glasklar: våra förslag är fullt ut finansierade och ryms inom precis samma reformutrymme som regeringspartierna utnyttjar i sitt valmanifest.  

Jag var med och lämnade över ett överskott år 2006 om 70 miljarder kronor till Anders Borg. I år beräknas Sverige ha ett underskott om 30 miljarder kronor, enligt Finansdepartementet. Det betyder att de offentliga finanserna har försämrats med ungefär 100 miljarder kronor.

Mitt besked är tydligt. Sverige måste tillbaka till överskott och starka offentliga finanser. Sverige har inte råd med 100 miljarder i sänkta skatter. Det måste vara slut med sänkta skatter på lånade pengar.

Valet år 2006 vann de borgerliga partierna på budskapet att de skulle öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Anders Borg beskrev arbetsmarknadsläget hösten 2006 som att det rådde ”massarbetslöshet” i Sverige.

När vi i dag studerar facit efter fyra år med en borgerlig politik helt inriktad på sänkta skatter så är resultatet mycket tydligt.

1. Sysselsättningsgraden är i dag 1,8 procentenheter lägre än oktober 2006, enligt SCB/AKU säsongsrensade data. Det motsvarar 100?000 färre jobb under mandatperioden.
2. Antalet arbetslösa är i dag 100?000 fler än oktober 2006, enligt SCB/AKU säsongsrensade data.

Ett misslyckande ska kallas för ett misslyckande och den borgerliga regeringen har sannerligen misslyckats med jobben.

Men för att dölja det faktum att receptet för nästa mandatperiod återigen är nya stora skattesänkningar – trots hög arbetslöshet, brister i välfärden och underskott – så väljer Anders Borg att på DN Debatt i går gå till våldsamt angrepp på vår regeringsplattform. Angreppen saknar grund och är en del av taktiken att få valrörelsen att handla om allt förutom just politik.

Låt mig vara glasklar: Förslagen i vår regeringsplattform är fullt ut finansierade och ryms inom precis samma reform­utrymme som regeringspartierna utnyttjar i sitt valmanifest.

Låt mig även ta ett exempel på fabulerandet. Anders Borg säger att vi har underfinansierat ett förslag om att förändra SGI (sjukpenninggrundande inkomst) i sjukförsäkringen. Men vi har inget sådant förslag. Det är således ett rent påhitt.

Jag menar att det är hög tid att granska den skattesänkningspolitik som den borgerliga regeringen har genomfört, öppet säger sig vilja genomföra och som de i det fördolda planerar att genomföra.

100 miljarder kronor i sänkt skatt 2007–2010: Under den innevarande mandatperioden har skatterna sänkts netto med ungefär 95 miljarder kronor. Den i särklass största förändringen är sänkt inkomstskatt. Förmögenhetsskatten har avskaffats. Några skatter har också höjts, till exempel bensinskatten.

De samlade skatteförändringar som genomförts har haft en mycket dålig fördelningspolitisk effekt. De med höga inkomster och stora förmögenheter har varit de som tjänat absolut mest. Paret Reinfeldt har beviljat sig själva sänkt skatt med cirka 125?000 kronor bara i år.

En fördelningsanalys (RUT 2010:466) visar att det är de med de högsta inkomsterna som tjänat absolut mest. Analysen visar att den hundradelen av befolkningen som har en inkomst om cirka en miljon kronor eller mer per år har fått lika mycket som 25 procent av svenska folket tillsammans.

15 miljarder i nya skattesänkningsambitioner: De borgerliga partierna har i sitt valmanifest föreslagit att inkomstskatterna ska sänkas med ytterligare minst 15 miljarder kronor. Vi vill i stället använda dessa resurser till att under nästa mandatperiod investera i jobb, välfärd och rättvisa för pensionärer.

Inkomstskattesänkningen om 15 miljarder kronor har av företrädare från de borgerliga partierna beskrivits som riktade till låginkomsttagare. Detta är inte korrekt. Vi har beräknat effekten av de 15 miljarder kronor i nya skattesänkningar som de borgerliga partierna öppet redovisar (RUT 2010:1332). Resultatet är att den tiondel som tjänar mest får mer än 60 procent av svenska folket tillsammans.

Ytterligare 100 miljarder kronor 2011: De borgerliga partierna har sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. I deras valmanifest nämns ett stort antal skatter som de nu är gemensamt överens om att sänka eller avskaffa, utöver de miljarder som de nämner skarpt i tabell.

”Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt”.

Vi har bett Riksdagens utredningstjänst (RUT) att räkna på effekten av ett antal av de skatteförslag som de borgerliga partierna tillsammans eller var och en för sig har presenterat, därav några men inte alla av ovan nämnda förslag.

Totalt uppgår förslagen till en samhällskostnad om 92,2 miljarder kronor. Den samlade fördelningseffekten av den nya 100 miljarder de borgerliga partierna planerar för är ännu sämre än de 100 miljarder kronor som regeringen redan har genomfört. Genomförs dessa förslag får den tiondel med högst inkomst lika mycket som 80 procent av svenska folket tillsammans (RUT 2010:286).

Återigen har vi en borgerlighet som försöker dölja de omfattande skattesänkningar som de planerar för. År 2006 pratade de borgerliga partierna om att de skulle sänka skatterna med 30–40 miljarder. Det blev nästan 100. I Bankeryd lovade de borgerliga partierna att alla skattesänkningar ”måste finansieras”. Det löftet bröt man och har lånat till sänkta skatter.

Nu pratar de borgerliga partierna om sänkta skatter med omkring 25 miljarder men planerar för 100 miljarder. Än en gång hävdar de borgerliga partierna att skattesänkningar ska finansieras. Men givet de omfattande förslag partierna har så kommer man än en gång att bryta löftet.

Mitt besked till svenska folket är tydligt. Sverige ska tillbaka till överskott. Ska vi klara jobben, välfärden och rättvisan finns det inget utrymme för gigantiska skattesänkningar. Sverige har inte råd med 100 miljarder kronor i sänkta skatter.

Thomas Östros
ekonomisk-politisk talesperson (S)