Efter en tids lugn i Mellanöstern har våldet flammat upp igen. Konflikten berör säkerheten i hela världen. Vi vill se en fredlig lösning på konflikten med två stater, Israel och Palestina, inom säkra och erkända gränser.  

Israels ockupation måste upphöra. Utrymningen av de israeliska bosättningarna i Gaza var ett välkommet första steg. Det måste följas av åtgärder som gör det möjligt för invånarna i Gaza att färdas utan hinder både till Västbanken och över gränsen till Egypten. I nästa steg bör även bosättningarna på Västbanken avvecklas.

Israel har som den starkare parten ett särskilt ansvar för en nystart av fredsprocessen. Verkliga förhandlingar måste inledas - ensidiga beslut ger inte hållbara lösningar.

Det så kallade Geneve-initiativet, oberoende israelers och palestiniers förslag till fredsuppgörelse erbjuder möjligheter. Likaså det arabiska toppmötets deklaration i Beirut 2002 om ett fullt erkännande av Israel i samband med att ockupationen upphör.

Uttalandet av Irans president om att Israel ska utplånas är fullständigt oacceptabelt. Ifrågasättandet av statens Israels rätt att existera måste kraftfullt fördömas.

Tidsplanen i den Vägkarta för fred som lagts fram av USA, Ryssland, EU och FN-sekretariatet bör uppdateras för att ge ny kraft i det internationella agerandet för fred. Förhandlingarna måste bygga på FN:s resolutioner nummer 242 och 338. En rättvis lösning av flyktingfrågan är nödvändig.

Båda parter måste omedelbart vidta åtgärder för att återskapa förtroende. Palestinierna måste vidta effektiva åtgärder för att förhindra nya terrordåd och våldsaktioner mot civila israeler. Israel måste fullfölja den utlovade frigivningen av palestinska fångar och avstå från att försvåra det nationella palestinska val som planeras till januari 2006.

Palestinierna måste fullfölja den demokratiska process som påbörjats. Parlamentsval har inte hållits sedan 1996 och Fatah har inte haft kongress sedan 1989. Här spelar också partier och andra aktörer i omvärlden en stor roll.  

En utvidgad internationell närvaro i de nu ockuperade områdena behövs. Europeiska Unionen bör agera för sådana förslag. Som granne, största biståndsgivare och medlem av den internationella kvartetten bakom Vägkartan för fred har EU ett särskilt ansvar att driva en kraftfull diplomati för få igång fredsprocessen. En prioritet i EU:s relationer till Mellanöstern bör vara att verka för mänskliga rättigheter och folkrättsliga principer, något som också måste betonas i samtalen med Israel om associationsavtalet.

Kvinnor och barn, jordbrukare och studenter - alla som lever i området måste kunna känna sig säkra för bomber och gevärskulor. Israel har angivit säkerhetsskäl för sitt byggande av barriären - muren och det elektrifierade stängslet. Allt som byggts på palestinskt område måste rivas. Långsiktig säkerhet byggs på långsiktiga förhandlingslösningar.