Över hundratusen människor i alla åldrar har i dagarna sökt in till utbildningar på universitet och högskolor i höst. På många populära utbildningar kommer bara en liten andel av dem som söker in. Betygen från gymnasieskolan har huvudrollen i att fördela de attraktiva platserna.
En ny doktorsavhandling av Christina Wikström vid Umeå universitet visar att elever från friskolor får högre betyg i förhållande till sina kunskaper än elever i kommunala gymnasieskolor. Därigenom får eleverna från de privat drivna skolorna finansierade över skattsedeln en fördel i konkurrensen om högskoleplatser. Denna fördel kan avgöra vem som får en utbildning som i grunden kan påverka hela en persons framtid. Jag reagerar starkt på denna orättvisa. Det är mycket bra att de fristående skolorna bidrar till mångfald och valfrihet i skolan. Men vi kan inte ha ett system där elever från vissa skolor går före i kön till högskolan genom att de får orättvist höga betyg. Fristående skolor, många drivna som företag i vinstsyfte, har starka drivkrafter att ge alltför höga betyg för att attrahera elever. Wikström redogör för att det på friskolor finns en press på lärare att sätta höga betyg. Forskaren visar också att det finns en generell betygsinflation över tiden. För varje år som går stiger betygen utan att elevernas kunskaper ökar i samma grad. En sådan utveckling måste stoppas. Jag ser i grunden fördelar med att använda betyg vid antagningen till högskolan eftersom de ger en helhetsbild av de kunskaper eleven skaffat sig under gymnasietiden. Men de nya uppgifterna visar att betygen nu inte bara mäter elevernas kunskaper utan vilken sorts skola de har gått i. Då förlorar inte bara friskolorna utan även betygsintagningen i legitimitet. Jag vet att skolminister Ibrahim Baylan nu genomför en lång rad åtgärder för att motverka betygsinflationen. Det handlar om skärpt tillsyn, översyn av provsystemet, ämnesbetyg och kursplaner i grund- och gymnasieskolan. Förutom detta krävs åtgärder på högskoleområdet. De behöriga lärarna i skolan har givetvis en nyckelroll när det gäller att sätta rättvisa betyg. Det ansvaret bör bli tydligare. De fristående skolorna har en markant lägre andel lärare som har en lärarexamen och är behöriga. Detta trots att kraven på behöriga lärare gäller friskolorna på samma sätt som de kommunala. Underskottet på behöriga lärare i friskolorna kan vara en bidragande faktor till deras brister i betygssättningen. Men även många lärare med lärarutbildning anser att de har fått alltför lite undervisning i högskolan om att sätta betyg. Det är inte bra. Jag har lyssnat på den kritiken och regeringen kommer därför redan före slutet av maj månad göra det klart och tydligt att lärarutbildningen måste ge studenterna kunskaper i att utvärdera elevernas kunskaper och att sätta betyg. Genom att på detta sätt höja ribban i lärarutbildningen kommer lärarkåren stegvis att få bättre kunskaper i att sätta rättvisa betyg. Betygsinflationen och den orättvisa fördelen för friskoleelever gör att vi behöver utveckla alternativ till betygsantagning i högskolan. I dag finns ett gemensamt högskoleprov för urval all högskoleutbildning. Det används i dag i stor omfattning. Jag vill gärna se en utveckling där högskoleprovet och andra prov utvecklas så att det finns fler alternativ som är bättre anpassade till den utbildning studenten ska läsa. Jag skulle gärna se antagningsprov som ger en bild av vad studenten kan inom områden som vård, samhällskunskap eller teknik men också vad den sökande är motiverad för. Rimligen borde prov som är anpassade till tandläkare, lärare, ingenjörer eller humanister ge en bättre och mer rättvis grund för antagning. I dag finns möjligheter för universitet och högskolor att ta fram sådana prov vilket redan görs med goda resultat. Jag ser fördelar med att öka den möjligheten. Det vore mycket olyckligt om betygsinflation och orättvis betygssättning skulle leda till att det inte längre går att försvara att vi använder betyg för antagning till högskolan. Tydliga åtgärder vidtas nu mot betygsinflationen. Men jag ser inte samma aktivitet från de fristående skolorna. De måste visa att de tar kritiken på allvar och att de är beredda att sätta in effektiva åtgärder för att stoppa dessa orättvisor. Leif Pagrotsky Utbildnings- och forskningsminister (Artikeln är publicerad i Dagens Nyheter den 23 april 2005.) |