Varje människa har i varje situation rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. En persons önskan att inte medverka i en sexuell handling ska ovillkorligen respekteras. Det kan tyckas självklart. Denna självklarhet är också grunden för den nya sexualbrottslagen!

Den nya lagstiftningen kommer i större grad att utgå ifrån hur brottsoffret upplever situationen. Det ska inte ställas samma krav på våld och hot för att en gärning ska betraktas som våldtäkt. Att utnyttja en person som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd ska också bedömas som våldtäkt.

Jan Ertsborn påstår att det kommer att finnas tillåtna fall av sexuella övergrepp mot en fysiskt underlägsen nykter kvinna, som inte förmår göra motstånd (HN 16/3). Det är fel. I propositionen lämnas flera exempel på sådana situationer där ansvar för våldtäkt kan komma i fråga.

Som exempel kan nämnas en gärningsman som tilltvingat sig ett samlag genom att uppträda på ett sådant sätt att offret hyser en allvarlig fruktan för sin säkerhet till person. Det kan till exempel avse ett fall där en bekant på besök hemma hos någon plötsligt låser dörren, gör sexuella närmanden och förändrar karaktär till att bli aggressiv.

Jag vill också framhålla att ett hjälplöst tillstånd också kan vara att en person psykiskt upplever det som omöjligt att värja sig. Även den situationen då någon saknar hämningar på grund av berusning eller drogpåverkan, och till och med tar egna initiativ, kan utgöra ett hjälplöst tillstånd.

Frågan om gränsdragningen mellan våldtäkt och sexuellt utnyttjande har varit föremål för debatt under senare år. Debatten har ofta handlat om uppmärksammade domar i fall där flera män har förgripit sig på en kraftigt berusad kvinna. Kritiken har framför allt gällt att dessa fall borde ha rubricerats som våldtäkt och inte som sexuellt utnyttjande.

Utvidgandet av våldtäktsbegreppet är en viktig markering från samhällets sida. Vi är övertygade om att denna ändring kommer att ha stor betydelse och bidra till att ändra den attityd till kvinnor som idag verkar finnas hos en del män och pojkar.

Ett annat område där Ertsborn är dåligt påläst är när det gäller den socialdemokratiska satsningen på rättsväsendet. Vi har ökat polisens resurser markant och gjort omfattande satsningar på brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Polishögskolan har fått två nya utbildningsorter, Umeå och Växjö, och antalet poliser ökar för femte året i rad. Under mandatperioden utbildas 4.000 nya poliser. Det är så många poliser som är möjligt att utbilda utan att försämra kvaliteten.

Enligt Rikspolisstyrelsens senaste preliminära beräkningar uppgår nu det totala antalet poliser till ca 17.300. Det är en nettoökning med närmare 1.200 poliser på bara några få år. Antalet civilanställda har också stigit kraftigt. Det görs även stora satsningar på övriga delar av rättsväsendet. För att rättskedjan ska vara så stark så möjligt krävs det att alla länkar ses över.

Som vi tidigare uttryckt så sträcker sig vår satsning längre än till endast lagstiftning. Det finns ett behov av ökad kunskap och ändrade attityder såväl hos människor i allmänhet som hos myndigheter. Därför arbetar man aktivt i domstolarna, hos polisen och åklagarna med utbildning när det gäller frågor om jämställdhet, sexualiserat våld och hur man inom rättsväsendet bemöter brottsoffer.

Den nya sexualbrottslagen är bra, men det räcker inte med bara lagstiftning, nu fortsätter vi att arbeta med attityder och synen på kön, sex och makt.

Thomas Bodström
Justitieminister

Hans Hoff
Riksdagsledamot