Det handlar om en modernisering av Sverige i resurseffektiv riktning där omställningen driver fram innovationer, nya jobb, tillväxt och välfärd. Genom att vara ett föregångsland kan vi samtidigt nå framgångar på exportmarknaderna och stödja en hållbar utveckling i andra länder.

En effektiv, trygg och miljövänlig energiförsörjning är en av de viktigaste byggstenarna i varje välfärdsbygge. Därför är det också en stor fördel för Sverige att det i riksdagen sedan nära åtta år finns ett fast energipolitiskt samarbete över blockgränsen tillsammans med centern och vänsterpartiet. Detta ger långsiktiga spelregler för företag och hushåll. Från och med i år har regeringen också skapat ett nytt och större miljö- och samhällsbyggnads-departement. Energipolitiken har förts samman med klimatfrågorna, bostads- och byggpolitiken, samhällsplanering och miljöpolitiken, och ges därmed större förutsättningar att vara en motor i omställningen till ett grönt folkhem.

Som ny samhällsbyggnadsminister vill jag inrikta energipolitiken till fyra områden:

För det första. Regeringen ska utforma ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande.
I Sverige har energidebatten uteslutande handlat om tillförseln av ny energi och mindre om den stora potential som finns för en lönsam effektivare energianvändning. Bostäder och lokaler svarar i dag för nästan 40 procent av landets energianvändning. Sverige står nu inför en period av ökat bostadsbyggande, inte minst i våra storstäder. Samtidigt ska många av våra äldre bostadsområden rustas upp.

När vi bygger nytt och bygger om måste den nya teknik som vuxit fram under 1980- och 90-talen komma till användning. Jag har svårt att se varför våra miljonprogramsområden när de inom kort behöver moderniseras inte skulle kunna bli Europas energismartaste flerfamiljshus! Detta parallellt med att vi hittar mer kraftfulla metoder för att bekämpa segregationen.

• Jag vill att regeringen arbetar fram ett nationellt mål för effektivare energianvändning, skärper byggregler och bygglov för krav på bästa energilösning och analyserar hur nyckelprofessioner inom byggbranschen och samhällsbyggande tillförsäkras kompetens om effektiva tekniker och metoder.
• Regeringen förbereder ett nytt system för energideklarationer av byggnader som uppmärksammar energianvändningen och ger förslag till lämpliga åtgärder. Jag kommer att lägga en sådan proposition på riksdagens bord före sommaren.
• Det är viktigt att den offentliga verksamheten ligger långt framme. Redan i år inför regeringen en tvåårig stimulans för energieffektivisering och konvertering till förnybar energi i exempelvis skolor, sjukhus, bibliotek och idrottsanläggningar. Sammantaget handlar det om 2 miljarder kronor. 100 miljoner kronor avsätts för att stödja installation av solcellssystem, vilket beräknas fördubbla dagens installerade solcellskapacitet i landet.

För det andra. Förnybar energi ska på sikt svara för hela energitillförseln och en hållbar landsbygdsutveckling ska vara en del av moderniseringen.
Drygt en tredjedel av den totala energitillförseln i Sverige är baserad på förnybar energi. Internationellt sett är det mycket högt. Vattenkraft och biobränsle kommer att vara grundpelare även i det framtida energisystemet. Redan på kort sikt har vindkraften betydande potential. Målet förutsätter en ökad satsning på förnybar energi och inte minst en ökad svensk förmåga att kommersialisera resultaten av energiforskning så att teknikutvecklingen leder till ny elproduktion.

Jag vill att Sverige tar tillvara de stora möjligheter som finns att binda samman energipolitiken med landsbygdens utveckling. Omkring 95 procent av Sveriges yta består av gles- och landsbygdsområden, med tillväxtmöjligheter nära kopplade till de areella näringarna.

• Systemet med gröna certifikat syftar till stimulera förnybar elproduktion såsom vindkraft, bioeldad kraftvärme, solenergi och vattenkraft. Användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh till år 2010. Detta är ett mycket ambitiöst mål som regeringen vill höja ytterligare. En översyn av elcertifikaten pågår. Men låt mig redan nu slå fast att systemet ska permanentasoch därmed ges den långsiktighet som behövs för fler investeringar.
• För att möjliggöra en utbyggnad av vindkraft i större omfattning behöver flera saker göras. Plan- och bygglagens och miljöbalkens regler leder ibland till onödigt långdragna tillståndsprocesser, förenklingar måste därför till! Regeringen kommer att tillsätta en vindkraftsberedning och för varje större planerat projekt en samordnare med uppgift att underlätta samspelet mellan vindkraftproducenter, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå.
• Regeringen vill att det statliga företaget Vattenfall ska ta en ledande roll i det fortsatta omställningsarbetet. Företagets nya satsning på havsbaserad vindkraft är ett steg i rätt riktning, och det är regeringens bedömning att bolaget kan svara för upp till 5 TWh förnybar energi av certifikatsystemets mål om 10 TWh.
• Det finns även möjligheter att inom jordbruket bidra till energiförsörjningen. I vårt land är odlingen av energiskog och energigrödor för närvarande inte särskilt omfattande, men för framtiden finns en betydande potential som regeringen vill utveckla.

För det tredje. Sverige ska klara en ansvarsfull utfasning av kärnkraften och arbeta med en systematisk effektivisering av vattenkraften.
Av de 148 TWh el som producerades i Sverige 2004 gick 2 TWh på export. Den sammanlagda produktionen i de nordiska länderna är ungefär 400 TWh el per år. Barsebäck 2, som socialdemokraterna tillsammans med centern och vänsterpartiet beslutat att stänga av i maj månad, har under de senaste åren stått för mellan 2-4 TWh per år. Stängningen av reaktorn har därför en mycket begränsad inverkan på elförsörjningen.

Beslutet är i själva verket ett viktigt led i en långsiktig energiomställning och bygger på principen som gäller ända sedan folkomröstningen 1980, att kärnkraftens ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till sysselsättning och välfärd. En av energipolitikens hörnstenar är att den ska bidra till att skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin. Inte minst den svenska basindustrin är beroende av en långsiktig internationellt konkurrenskraftig elförsörjning.

De elva kärnkraftreaktorerna som är i drift svarar för närmare hälften av den svenska elproduktionen och byggdes under en kort period på 13 år. Gör vi ingenting nu riskerar därför reaktorerna att samtliga falla för åldersstrecket under en lika kort tidsperiod. Att sitta med armarna i kors är därför ett reellt hot mot energiförsörjningen. Regeringens linje är att fasa ut kärnkraftsreaktorerna i en kontrollerad takt samtidigt som vi tillskapar förnybar energi att ersätta deras energiproduktion med. Omställningen kommer att ta lång tid och under den tiden ska givetvis kärnkraften utnyttjas effektivt och säkert.

Vattenkraften är Sveriges viktigaste förnybara elproduktion och är det andra stora energislaget vid sidan av kärnkraften. Förra året stod vattenkraften för 40 procent av den svenskproducerade elen, och normalt för en ännu högre andel.

• De stora möjligheter som finns att effektivisera befintliga vattenkraftverk ska tas tillvara. Sådan vattenkraft som ingår i elcertifikatsystemet ska byggas ut.

För det fjärde. Jag vill föra en vardagsnära energipolitik på konsumentens och elkundens sida.
Energi är även en vardagsfråga för alla oss elkonsumenter. En vanlig familj använder el på många sätt spis, belysning, TV, diskmaskin och tvättmaskin. Jag kommer att som ansvarig minister verka för en vardagsnära energipolitik på elkundens sida. Konsumenterna måste få del av fördelarna med en konkurrensutsatt marknad, där det är lättare att byta elleverantör, lättare att se hur mycket el hushållet förbrukar och till vad, samt lättare att ställa krav på elleverantören på att få veta hur elen produceras.

• Regeringen kommer att föra en tydlig politik mot oskälig prissättning, för färre elavbrott och förbättrad energirådgivning. Redan i år kommer jag exempelvis att presentera en proposition för att bättre skydda fjärrvärmekunden mot oskälig prissättning. Ellagen skärps för ökad driftsäkerhet i näten, ersättningen till kunderna förbättras. Senast år 2009 ska alla kunder ha månadsvis avläsning av elmätare. Årligen fram till 2007 satsar regeringen 90 miljoner kronor på den viktiga kommunala energirådgivningen. Jag kommer att i dialog med kommunerna diskutera hur vi tillsammans på bästa sätt når så bra resultat som möjligt för konsumenterna.

Mona Sahlin
samhällsbyggnadsminister