(Det talade ordet gäller.)

Jag skulle vilja börja med att hälsa er alla välkomna hit till denna konferens. Vi som är här har väldigt olika bakgrund: designers, forskare, representanter från myndigheter och organisationer. Men gemensamt är att vi alla är intresserade av designens betydelse för både människor och samhället i stort.

För snart ett år sedan tog regeringen beslut om att ge över hundra myndigheter, stiftelser och bolag i uppdrag att medverka i Designåret och genomföra designrelaterade verksamheter.

Varför ett designår? Jo, tanken är att i hela Sverige öka och fördjupa kunskapen om form och design i ett samhällsperspektiv. Målet är att designens roll och betydelse ska stärkas. Design kan vi säga är det gemensamma uttrycket för gestaltning av föremål, tjänster och miljöer. Därför kan vi säga att vi återfinner design i alla föremål, relationer och miljöer. Med en genomtänkt design kan man åstadkomma en samhällsförändring. Vackra, tilltalande föremål och miljöer mår vi också bra av. Det ökar människors välbefinnande. Det handlar också om att stärka designens roll för ökad tillväxt. Det finns sju områden som ska täckas under året och ett av dem är Design för alla.

Denna konferens är alltså ett led i detta arbete. Regeringen har som en tydlig målsättning att Design för alla som vision och koncept ska genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Design för alla är ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet runt om i världen. Ursprungligen kan man säga att begreppet hade rötterna i handikappområdet, nämligen att skapa tillgänglighet för personer med funktionshinder. Nu har det vidgats till att bli en vision och ett koncept som omfattar alla människor.

Det handlar inte längre om särskilda lösningar för vissa grupper i samhället. Visionen om design för alla handlar om att miljöer, produkter och tjänster redan från början ska vara genomtänkta i form och funktion för så många människor som möjligt, unga som gamla, män som kvinnor. Att se att människors funktionsförmåga inte är något statiskt utan något som förändras över tid. Att se att vi lever idag i en globaliserad värld med otrolig mångfald av kulturer och erfarenheter bland befolkningen. Det handlar om en inställning i att förena form och funktion.

Under denna konferens kommer vi att röra oss med flera begrepp: design för alla, Universal Design, Inclusive design. Olika begrepp men likartade mål. Nämligen att i designprocessen sätta användaren i centrum. För så är det ju inte alltid i designprocessen. Vi känner alla till produkter som är proppfyllda med tekniska finesser men som ändå inte används för att användaren inte förstår hur de ska användas. Men det handlar också om att utveckla synen på vem som är användaren att vidga tänket kring vem som är målgruppen. Från att i designprocessen utgå från en genomsnittsmänniska till att se den mångfald som vi människor faktiskt utgör. Många produkter förutsätter kroppsfunktioner, t.ex. muskelstyrka, som många barn, äldre eller funktionshindrade inte har. Design för alla - konceptet breddar målgruppen och ökar medvetenheten om hur slutresultatet av designprocessen påverkar människors livskvalitet. Om detta fungerar minskar också behovet av att hitta på lösningar i efterhand.

Från arbetet med att göra samhället tillgängligt finns det erfarenheter att ta del av och vi vet att många grupper i samhället drar nytta av lösningar för personer med funktionshinder. Varför, jo därför att vad som är tillgänglighet för en viss grupp är bekvämlighet och komfort för andra. Ett klassiskt exempel på en grupp som gynnas av tillgänglighet för funktionshindrade är barnfamiljer. Som ansvarig för barn- och familjepolitiken kan jag inte låta bli att notera hur starkt sambandet mellan förekomsten av barnvagnar och tillgänglighet för funktionshindrade, är. Var och en som har barn och använder barnvagn lär sig snabbt att uppskatta hiss och dörröppnare. Självklart påverkar detta vilka affärer och färdsätt man som barnfamilj väljer att handla i.

Men det finns många andra exempel. Tydliga och begripliga symboler och skyltar är bra för personer med kognitiva funktionshinder, men också för den stressade affärsmannen som snabbt behöver hitta till tunnelbanan eller taxin. Visuell information är bra för hörselskadade, men också för dem som inte behärskar svenska eller den som snabbt söker information. Exemplen kan mångfaldigas som ni alla vet. Dessa exempel visar att något som är bra för en viss grupp gynnar många andra. Men den viktiga lärdomen är att vi faktiskt ser att om det planeras för alla, så i längden gynnas vi alla av detta. Vad betyder det? Jo, att vi alltid ska utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar. Det handlar helt enkelt om design för alla.

Varför har Design för alla vuxit sig allt starkare de senaste åren? Det finns flera förklaringar. En förklaring kan man säga att förväntningarna och kraven från människor på delaktighet i samhället ökar. Det leder till ökade krav från konsumenterna på att produkterna kan fungera för dem. Det i sin tur skapar ökat engagemang från dem som är involverade i designprocessen.

Vi har alla mycket att lära av detta, inte minst vi som fattar beslut i samhället. Det finns all anledning att vara självkritisk. Från samhällets sida har vi ofta löst olika samhällsgruppers behov genom särlösningar. Oavsett om vi talar om barn, äldre eller funktionshindrade. Vi har hänvisat till särskilda lösningar. Ett exempel är kollektivtrafiken. Istället för att utforma bussar och tåg så att alla kan använda dem har vi hänvisat till särskilda fordon, färdtjänst. Det kan man säga är ett dåligt designtänkande. Idag accepteras inte det längre. Vi har inte heller samhällsekonomiskt råd att ha särlösningar i onödan. Därför har många länder, inklusive Sverige, satt frågan om ökad tillgänglighet i samhället högt på den politiska dagordningen..

Ett sätt att ställa krav på tillgänglighet är i den offentliga upphandlingen. I USA har man stor erfarenhet av detta och en del av detta kommer vi att få höra senare idag. I Sverige liksom flera andra länder skärps också kraven på att den offentliga sektorn ska vara ett föredöme. Statliga myndigheter ska vara tillgängliga och öppna för alla människor och det betyder att de produkter som köps in också ska vara möjliga att använda för så många som möjligt. De 400 miljarder kronor vi upphandlar för inom den offentliga sektorn ska t ex investeras i produkter som vi vet uppfyller krav på god design vilket också innebär att de är möjliga att använda för så många som möjligt.

En annan viktig förändringsfaktor är demografin som är en stor utmaning. Därmed är det också en viktig och central del i strategin för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. För att vi ska åstadkomma detta måste vi värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt.

Vi blir allt fler äldre och därmed alltfler med sämre funktionsförmågor. Andelen äldre i samhället stiger snabbt. Idag har vi 1.5 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Om tio år är siffran uppe i 1.9 miljoner och om 35 år är antalet 2.4 miljoner.

Det är naturligtvis en stor förändring och som i grunden är mycket positiv. Det handlar om en ökning av medellivslängden som beror på förbättrad hälsa. För vi lever inte bara längre, vi håller oss också friskare allt högre upp i åldrarna. Därför finns det möjlighet att vara aktiva på ett helt annat sätt och försöka leva det liv vi hittills har gjort. Att åldras ska inte vara ett hinder.

Samtidigt så är det oundvikligt att vi ändå får sämre funktionsförmågor genom sämre muskelstyrka, syn och hörsel till exempel. 80 procent av de äldre mellan 74 och 84 år uppger att de har någon form av funktionshinder. Det får konsekvenser på många områden i designprocessen. 30 procent av äldre mellan 65-79 år har en sådan synnedsättning att de inte kan läsa en vanlig text i en dagstidning. I designen av t ex en webbplats är det ju då viktigt att användaren på ett enkelt sätt kan förstora texten på bildskärmen. I utformningen av förpackningar handlar det om att det är möjligt för användaren att kunna identifiera produkten och kunna ta del av innehållet.

Ett annat område där designen får ökad betydelse är inom arbetslivet. Arbetskraftsbristen som vi står inför kommer också att betyda både vilja och behov av att vi arbetar längre. Det handlar om att arbetsplatser och de produkter som finns där behöver anpassas för äldre och funktionshindrade. Arbetslivet måste anpassas till alla människor. Det handlar om ett helhetsperspektiv kring människa och miljö.

Med de förändringar som jag nu har nämnt så blir naturligtvis Design för Alla otroligt viktigt för vårt näringsliv. Det finns höga krav på att varor, tjänster och miljöer skall vara prisvärda, att de upplevs som meningsfulla och attraktiva. Marknaden förändras snabbt. Dagens och morgondagens äldre och funktionshindrade kommer inte att acceptera att det inte finns produkter de inte kan använda. Här har företagen en gyllene chans att nå ut till en växande kundgrupp och vinna nya marknader. Detta är något som kommer att återkomma under dagen.

Avslutningsvis, idag kommer ni att träffa många intressanta och kunniga föreläsare inom området. Resultatet ska förhoppningsvis bli ett levande och kreativt samtal om designprocessen som också leder till ökat samarbete. För det är något vi behöver i strävan av att stärka designens roll i samhället. Men också ställa frågorna hur det ska göras. Vi i Sverige har en lång tradition av nytänkande utifrån omtanke om människan. Det är en bra grund för ett Design för alla tänkande. Det behövs mycket kreativitet i den här utvecklingen. Det är en spännande dag vi har framför oss!