Debattartikeln är publicerad på SvD Brännpunkt 2004-12-28 (pdf-format)

- Vi vill inte jävlas med folk, upprepar moderaternas partiordförande Fredrik Reinfeldt pressat när kritiken mot moderaternas nya förslag till systemskifte på välfärdsområdet blir allt hårdare. Moderaterna vill kraftigt sänka ersättningarna om man blir sjuk, förlorar jobbet eller får barn. Försämringarna drabbar allas vår ekonomiska trygghet. Alla kan vi bli sjuka eller bli av med jobbet. Och barnafödande är positivt för både individen och samhället. Varför ska ersättningarna försämras?

Välfärdsfrågorna står i centrum för den politiska debatten, och väcker återigen starka känslor. Vi tror att det här kan bli den allra viktigaste valfrågan 2006. Samtidigt har moderaternas förslag inte granskats tillräckligt. Därför kommer vi, som ansvariga för den socialdemokratiska regeringens välfärdspolitik, fram till dess att hårt granska och utmana moderaterna och deras maktallians. Vi kommer med ökad intensitet att möta människor på gator och torg, på arbetsplatser och öppna möten. Vi kommer utifrån olika perspektiv belysa hur hårt trygghetsförsämringarna slår. Vi gör det med vissheten om att många pensionärer, småbarnsföräldrar och andra oroas över vad som skulle kunna ske i ett moderatstyrt Sverige.

Moderaterna påstår sig nu ha en mjukare politik. Det är tomma ord. Det är visserligen en annan retorik nu. Men deras förslag innebär fortfarande att stora nedskärningar i välfärden ska betala omfattande skattesänkningar.

De nya, nyliberala, förslagen från moderaterna innebär stora försämringar av den ekonomiska tryggheten vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet och förtidspension - med sänkt ersättning från 80 till 60-65 procent av inkomsten. Senare märkliga utspel, med vissa begränsade undantag och rangordning av sjukdomar, förändrar inte i grunden förslaget till trygghetsförsämringar. Det är bara dimridåer för att förvilla väljarna.

Om den gemensamma tryggheten försämras, skapas nya klyftor. Behovet av privata försäkringar ökar - något som bara högavlönade har råd med. Sänkta ersättningsnivåerna kommer att drabba alla som någon gång i livet blir sjuka, blir av med jobbet eller skaffar barn. Men det kommer också att pressa ner lönerna, i och med att allt fler tvingas ta jobb med lönenivåer väsentligt under vad de tidigare haft. En god välfärd för alla ersätts med enbart en grundtrygghet på lägre nivå.

Vi säger nej till sådana trygghetsförsämringar, av flera skäl. Den generella välfärden är inte bara oöverträffad när det gäller att skapa trygghet och jämna ut klyftor - den har också mycket positiva tillväxteffekter. Vår idé står här i skarp kontrast till den moderata synen på den gemensamma sektorn som tärande, dyr och belastande.

Utgifterna för skolan, sjukvården, omsorgen och de allmänna försäkringarna vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet ska betraktas som sociala investeringar i trygga människor, som vågar ta sig vidare i livet.

• En god hälso- och sjukvård förbättrar inte bara folkhälsan och ökar medellivslängden. Den gör dessutom att människor kan arbeta längre och mer effektivt.
• Höjd utbildningsnivå utvecklar individerna, men gör också att produktionen i samhället blir mer effektiv.
• Familjepolitiken gör att både män och kvinnor enklare kan förena arbete med familj och barn. Detta skapar trygga barn, som är bättre rustade att möta morgondagens konkurrensinriktade arbetsmarknad.
• Barnafödandet, som har stor betydelse för framtidens rekrytering av arbetskraft, påverkas också positivt av en generös och väl fungerande familjepolitik. Detta uppmärksammades nyligen internationellt, där de svenska satsningarna på förskola, barnbidrag och föräldraförsäkringen lyfts fram som ett föredöme i amerikanska TIME magazine.
• Socialförsäkringarna - den ekonomiska tryggheten om vi blir sjuka, arbetslösa eller får barn - bidrar till att öka människors vilja och förmåga att ta djärva steg i livet. Det gör att vi vågar prova på nya jobb, vidareutbilda oss, skaffa barn, och att vi kan anpassa oss till det moderna arbetslivets olika krav. Länder med svaga trygghetssystem är ofta mer inåtblickande och motståndare till frihandel, eftersom människor utan trygghetsnät till varje pris vill skydda den egna arbetsplatsen.

Välfärdspolitiken förebygger och minskar riskerna för att människor hamnar utanför och slås ut från arbetsmarknaden, och ökar därför möjligheterna för ett större arbetskraftsdeltagande. En allmän sjukvård, demokratiskt styrd och solidariskt finansierad, skapar fortsatt god vård för alla som råkar drabbas av sjukdom eller skada, oavsett var i landet man bor eller tjocklek på plånboken. Även detta bidrar till en trygghet som gynnar tillväxten.

Att välfärdspolitiken bidrar till att höja tillväxten bevisas av att samtliga nordiska länder - välfärdsstater med höga skatter och stor gemensam sektor, omfattande trygghetslagstiftning och starka fackföreningar - rankas högst i World Economic Forums senaste rapport om tillväxtförmåga och konkurrenskraft.

Moderaterna försöker ställa de som har jobb mot sjuka, föräldralediga, arbetslösa och förtidspensionärer. Men moderaterna har missat att man slår mot allas vår trygghet. Det handlar inte om några få "bidragstagare" som måste "piskas" till att ta jobb, utan om en försäkring och trygghet som omfattar alla.

Moderaterna har därför fel när de hävdar att just höga skatter, trygghet och stark fackföreningsrörelse hotar tillväxten. Det är precis tvärtom. Välfärdssatsningar är en förutsättning för att åstadkomma en starkare ekonomi. Det måste vara bättre än att försämra den ekonomiska tryggheten för alla om vi blir sjuka, arbetslösa eller får barn.

Berit Andnor, socialminister

Ylva Johansson, vård- och äldreomsorgsminister

Morgan Johansson, folkhälso- och socialtjänstminister

Hans Karlsson, arbetslivsminister

2004-12-28