Situationen kan bli särskilt besvärlig för Stockholm som ligger i skiljelinjen mellan hav och sjö.

Några dagars kraftigt regn i Mälardalen kan medföra att Slussen och Gamla stans tunnelbanestation fylls med vatten. Tusentals människor kan då inte ta sig till sina arbetsplatser.

Barn och ungdomar får problem att ta sig till skolor och universitet. Dricksvattenförsörjning och avlopp riskerar att slås ut och gammal bebyggelse och kulturskatter kan komma att förstöras.

Enligt SMHI kan väder och vattenflöden som vi i dag uppfattar som extrema bli allt vanligare i framtiden. Vi vet i dag att utsläppen av växthusgaser som koldioxid hotar att förändra jordens klimatsystem. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället.

Majoriteten av världens forskare är överens om att klimatet förändras mer än vad som kan anses vara normalt. Den senaste forskningen visar att klimatförändringarna redan har börjat.

Nyligen presenterade Arctic Climate Impact Assessment den hittills mest omfattande analysen av effekterna av globala klimatförändringar. Rapporten som tagits fram av 250 forskare visar att klimatförändringar i Arktis får globala konsekvenser. Det är svårt att förutse exakt vad dessa förändringar kommer att innebära. Men om vi inte lyckas bromsa utvecklingen kan konsekvenserna bli mycket långtgående. Några exempel är stigande havsyta, artdöd och ökad spridning av vissa sjukdomar och skadeinsekter.

I Sverige kan medeltemperaturen komma att höjas med nästan fyra grader enligt SMHI och temperaturökningarna väntas bli störst vintertid.

Infrastruktur, dammar, bostäder, industrier, jord- och skogsbruk måste anpassas till högre temperaturer, mer och intensivare nederbörd, längre perioder med omfattande sommartorka och fler stormar. Stigande vattenflöden kan leda till att områden som i dag är tätbefolkade blir
obeboeliga. Allt detta medför givetvis också stora ekonomiska konsekvenser.

Samtidigt bör man komma ihåg att de värsta effekterna inte kommer att drabba oss i Sverige utan världens fattigaste länder. Där riskerar hela länder och tätbefolkade områden bokstavligt talat att dränkas eller utsättas för svår torka och områden som i dag är livsviktig jordbruksmark att bli obrukbar.

Även om situationen är allvarlig har vi ännu möjlighet att undvika de drastiska effekterna. För att vi ska klara klimatförändringarna krävs en tuff och målinriktad energi- och klimatpolitik - nationellt och globalt.

I Sverige och i EU har vi sedan flera år tillbaka bedrivit en aktiv klimatpolitik och de svenska utsläppen av växthusgaser har stabiliserats. Vi är en bit på väg för att nå det nationella målet om att minska utsläppen med fyra procent till 2010. Den gröna skatteväxlingen med bland annat höjd koldioxidskatt har gett resultat.

Ytterligare åtgärder krävs dock om vi ska nå de långsiktiga klimatmålen. Det är oroande att utsläppen från trafiken ökar. Den trenden måste brytas, till exempel genom skattehöjningar inom transportsektorn. Försöket med miljöavgifter i Stockholm är ett annat viktigt exempel på hur vi kan tackla utsläppsproblemen i en storstad.

Klimatproblemet är också en global ödesfråga. Att Kyotoprotokollet snart träder i kraft är en framgång men det räcker inte. På sikt kommer det att krävas betydligt större utsläppsminskningar. Sverige är drivande i det internationella klimatarbetet.

Om två veckor inleds det tionde mötet med klimatkonventionens medlemsländer. Tillsammans med ministrar från övriga världen deltar Sverige i FN:s klimatförhandlingar. För oss, Sverige och EU är det viktigt att diskussionerna om framtidens klimatregimer kan inledas.

Vi måste få till stånd en bra dialog med USA, men även med nya tillväxtländer som exempelvis Indien och Kina som förväntas svara för en ökande andel av utsläppen av växthusgaser i framtiden.

Det kommer dock inte bli en helt enkel uppgift. Motsättningarna mellan
parterna är stora.

I Stockholm bidrar vi genom en rad satsningar för att bromsa utvecklingen. Utöver försöket med miljöavgifter ger vi genom avgiftsbefrielse för miljöbilar både den enskilde och företagen möjlighet att ställa om fordonsparken till miljövänligare bilar. Dessutom avgiftsbefrias boende- och nyttoparkering för miljöbilar.

Inrättandet av det nya departementet för samhällsbyggnad är ett viktigt led i arbetet mot en sammanhållen klimat- och energipolitik. Inriktningen innebär både att vi använder energin effektivare och en fortsatt långsiktig omställning av hela energisystemet, inklusive transportsektorn.
Det handlar till exempel om en ökad användning av förnyelsebara bränslen, energisnåla hushållsapparater och hur vi värmer upp våra hem. Här har vi alla ett gemensamt ansvar.

Lena Sommestad, miljöminister
Annika Billström, finansborgarråd
Åsa Westlund, Europaparlamentariker