Mina damer och herrar!

Ladies and gentlemen,

Idag träffas vi på Svenska FAO-kommitténs initiativ för att uppmärksamma FN:s Världslivsmedelsdag 2004. Vi ska tala om en viktig förutsättningarna för en långsiktigt tryggad global livsmedelsförsörjning biologisk mångfald.

Before I move on, I would like to say that I really appreciate that we have several international participants with us today. You have travelled far to share with us your knowledge of biodiversity and food security.
My speech will be in Swedish, but I am certain that the interpretors will communicate to you in a professional way what will be said by speakers, panelist and participants.

Trots en lång rad internationella åtaganden lider fortfarande över 840 miljoner människor av undernäring . 840 miljoner utan mat. Mer än var 7:e människa. Väl värt att tänka på.

Det första av FN:s millenniemål är att utrota extrem fattigdom och hunger, med delmålet att halvera antalet fattiga och hungrande till 2015. Tyvärr har vi inte lyckats få ner antalet hungrande och om inget förändras har vi inte chans att nå detta mål. Vi står inför stora utmaningar.

Givetvis måste varje lands regering ha ansvar för sitt folks försörjningssituation. Det kan ingen annan ta över. Demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna är avgörande. Fattiga människor måste få tillgång till resurser som land, vatten, teknik och kreditsystem. Detta är särskilt viktigt för kvinnor som i många länder inte har rätt att äga mark.

De industrialiserade länderna har emellertid också ett ansvar. Vi måste föra en politik inom de områden som är viktiga för utvecklingsländer, t ex jordbruk, fiske, säkra livsmedel och handel som främjar den globala utvecklingen. Vi måste också vara beredda att ge stöd till utvecklingsländernas utvecklingsarbete, både ekonomiskt och tekniskt.

Sverige driver frågan om en rättvis och hållbar global utveckling på flera fronter. Vi driver att EU ska ha en offensiv position i jordbruksförhandlingarna inom WTO. Vi vill sänka tullarna och öka marknadstillträdet för att främja världshandeln och jordbrukets utveckling i utvecklingsländerna. Sverige vill också sänka och så småningom fasa ut de handelsstörande jordbruksstöden inom EU.

På hemmaplan har vi tagit ett helhetsgrepp på den svenska politiken för global utveckling politiken inom olika områden ska vara samstämmig. Sverige är också ett av få länder i världen som årligen ger mer än 0,7 procent av BNI i bistånd. Den svenska regeringen har i höstens budgetproposition föreslagit mer pengar till bistånd och att målet om 1 procent ska nås under år 2006.

För många fattiga är jordbruket och fisket livsavgörande, både som livsmedel och som en källa till inkomst. Av världens 1,3 miljarder extremt fattiga, d v s de som lever på mindre än en US dollar om dagen, bor 900 miljoner på landsbygden. Trots detta har det totala biståndet i världen till landsbygdsutveckling och jordbruk nästan halverats sedan 1988. Idag går mindre än en tiondel av i-ländernas bistånd till jordbrukssektorn, trots att de allra flesta fattiga är direkt beroende av jordbruket för sin överlevnad. Traditionellt tänker vi att jordbruket främst har betydelse för livsmedelsförsörjningen som sådan, men ett livskraftigt jordbruk har också stor betydelse för befolkningens allmänna hälsoläge och bidrar till fred och stabilitet. Därutöver är jordbruket en viktig ekonomisk tillväxtmotor som ofta utgör grunden för annat företagande.

FAO har som internationellt kunskapscentrum på jordbruks- och livsmedelsområdet en viktig uppgift i att fästa uppmärksamheten på naturbrukets betydelse. Som idag, när vi uppmärksammar Världslivsmedelsdagen och det intressanta temat för året, biologisk mångfald.

Vad är biologisk mångfald och varför är det viktigt?

Biologisk mångfald har alltid varit grunden för människans försörjning. Under större delen av vår historia har vi levt som växtsamlare, jägare och fiskare. Den biologiska mångfalden innefattar variationen i naturen och samspelet i olika typer av ekosystem. Mångfalden finns på olika nivåer, exempelvis genetisk variation, artrikedom och olika funktioner i ekosystem. Skogarna, kusterna, jordbrukslandskapet och vattendragen är alla exempel på viktiga ekosystem som skapar förutsättningar för liv och en hållbar utveckling. Mångfalden utgör en potential för utveckling av hållbara försörjningssystem och därigenom minskad fattigdom. Därför är det en så viktig fråga för fattiga länder med en rik biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden försvinner idag i alarmerande takt. FAO uppskattar att 75 procent av alla växtsorter försvann under 1900-talet. Upp till 90 procent av de stora fiskarna i haven är hotade. Hoten mot den biologiska mångfalden utgör därför också ett allvarligt hot mot en uthållig och framtida livsmedelförsörjning.

Under lång tid har det under människans bruk utvecklats lokalt anpassade sorter och raser. Det är en rikedom som sålunda snabbt håller på att försvinna och den biologiska mångfalden hotas från flera håll, genom avskogning och utarmning av den vilda floran, genom allt större utbredning av monokulturer i jordbruket, odling av färre sorter och genom överfiske i haven samt genom bristande finansiering av bevarandeinsatser. Nya sorter utvecklas, sprids och slår ut lokalt anpassat genetiskt material och utarmar basen för vidare anpassningsförmåga och utveckling.

FN:s konvention om biologisk mångfald syftar till att bevara livets variationsrikedom på jorden och komma till rätta med det stora problem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Den innehåller bestämmelser om nyttjandet av biologiska resurser och om rättvis fördelning av den nytta som kan utvinnas ur genetiska resurser.

Av särskilt stor betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen är den genetiska variationen hos våra kulturväxter och husdjur. Den är en potential för ständig anpassning och en buffert mot katastrofer och miljöförändringar. I linje med konventionen om biologisk mångfald har man med FAO som plattform också framförhandlat ett internationellt avtal om växtgenetiska resurser som trädde i kraft i somras. Många länder har åtagit sig att bidra till bevarandet och det hållbara nyttjandet av de genetiska resurserna inom jordbruket och till att fördelarna fördelas rättvist mot bakgrund av en tryggad livsmedelsförsörjning.

Hur ska då den genetiska diversiteten upprätthållas och utvecklas? I vissa avseenden kan det vara lämpligast att bevarande sker i den naturliga miljön, t ex avseende fisk och lantbruksdjur. I andra avseenden kan t ex genbanker spela en avgörande roll eftersom den framtida livsmedelsförsörjningen är beroende av att tillräckliga genetiska resurser finns att tillgå. Om vi låter våra genbanker stå utan resurser kommer vi att förlora viktigt genetiskt material som inte längre lönar sig att odla eller som riskerar att försvinna av andra skäl som krig och naturkatastrofer. Då begränsas också våra möjligheter att hantera de utmaningar som framtiden bjuder i form av fattigdom, miljöförstöring, sjukdomar och hunger.

Kopplat till det internationella avtalet om växtgenetiska resurser finns därför en särskild fond, Global Crop Diversity Trust, för finansiering av främst genbanker och ökat samarbete mellan aktörer som idag driver sådan verksamhet. Syftet är att erbjuda säker finansiering till det långsiktiga arbetet runt om i världen.

Jag är glad över att idag kunna berätta att Sverige har bestämt sig för att bidra till fonden Global Crop Diversity Trust med 50 miljoner svenska kronor. Detta är en del av regeringens biståndssatsning som innebär att 1 procent av BNI ska gå till bistånd under 2006.

Mina damer och herrar!

Kampen mot hungern måste intensifieras. Den politiska viljan måste bli tydligare och vi måste i högre grad ägna oss åt de långsiktiga förutsättningarna för en tryggad livsmedelsförsörjning. De konventioner som antagits spelar en viktig roll, men också internationell samverkan i mer konkret form är en förutsättning för hållbart nyttjande av naturresurserna. I-länder och utvecklingsländer, producenter och konsumenter, vi måste alla arbeta för utvecklingsfrämjande förändringar. Vi måste tillsammans förvalta naturens resurser så att de kan försörja många generationer framöver.

Människor måste ges förutsättningar att ta sig ur hungern och fattigdomen.

Jag vill tacka den Svenska FAO-kommittén för anordnandet av detta seminarium och jag hoppas att ni alla får en fortsatt givande dag med spännande diskussioner och mycket inspiration!

Tack för ordet.

[2004-10-14]